Prisökningstakten hos euroländerna minskade något i november jämfört med oktober från 10,6 till 10,0 procent räknat på ett år enligt preliminära siffror från Eurostat. Mest sjönk inflationen i Nederländerna från 16,8 till 11,2 procent.

Frankrikes president Emmanuel Macron anlände i natt till Washington för möte med sin amerikanske kollega Joe Biden, rapporterar Ekot. Relationen mellan de två länderna fick sig en allvarlig törn förra hösten, så besöket är viktigt av många skäl. Men Macrons prioritet blir att försöka undvika ett handelskrig mellan EU och USA.

EU:s långtidsbudget och EU:s återhämtningsfond uppgår tillsammans till cirka 2 biljoner euro – ett mycket stort belopp som måste skyddas från bedragare anser Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), som på måndagen samlade EU-länderna på en konferens i Prag för att diskutera hur man bäst kan förebygga, upptäcka och utreda bedrägerier av EU-medel. Deltagarna betonade vikten av samarbete på lokal, nationell och EU-nivå och att aktörer på alla nivåer i samhället bör involveras, inklusive politiker, förvaltningsmyndigheter, revisorer och utredare. Den ökade digitaliseringen ökar riskerna för bedrägerier – men kan också underlätta jakten på bedragare, enligt OLAF:s generaldirektör Ville Itälä. 

– Med rätt verktyg kan vi spåra pengarna ner till dess slutliga mottagare och se hur de spenderas, sade han i ett uttalande på måndagen.

På onsdagen inleder Frankrikes president Emmanuel Macron ett tre dagar långt statsbesök hos den amerikanske presidenten Joe Biden i Washington. I synnerhet två frågor har särskilt EU-intresse; de höga amerikanska gaspriserna och den så kallade Inflation Reduction Act, IRA. Macron vill veta om USA:s president kan erbjuda européer billigare gas, samt ge EU tillgång till det amerikanska subventionssystemet på flera miljarder dollar för gröna industrier, IRA, som EU har varnat för annars kan diskriminera europeiska bolag som exporterar till den amerikanska marknaden. Ett blankt nej kan leda till handelskrig eller ett subventionsrace mellan EU och USA. Men möjligen kan EU ges samma positiva behandling när det gäller IRA som Kanada och Mexiko, rapporterar Politico.

Sverige kan tvingas behöva höja skatten på snus ordentligt, om ett nytt förslag från EU-kommissionen klubbas igenom. Men Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson (S) bedömer att förslaget inte är tillräckligt moget för att läggas fram, och har pratat med ansvarig kommissionär i dag.

– Jag har förklarat de orimliga konsekvenserna för det svenska snuset, skriver Johansson till SVT.

När EU:s handelsministrar på fredagen träffades i Bryssel låg fokus på den konflikt som uppstått med USA kring den nya amerikanska lagen Inflation Reduction Act, IRA, som träder i kraft vid årsskiftet. Lagen innebär statsstöd till företag som satsar på grön teknik – men för att få ta del av subventionerna måste tillverkningen ske i USA. EU har varnat för att lagen kan diskriminera europeiska bolag som exporterar till den amerikanska marknaden – i strid mot WTO-regler. Dagens ministerdiskussioner var endast inledningen på ett arbete att finna en lösning på problemet – men där medlemsländerna är splittrade i vägvalet. Vissa medlemsländer, med Frankrike i spetsen, driver på för att EU ska skaffa sig liknande instrument för att skydda sin industri. Enligt Politico ska Tyskland ha börja luta åt det franska hållet vilket kan bli än tydligare om ingen lösning med USA kan komma till stånd. Sveriges handelsminister Johan Forssell (M) varnar dock för att dra igång processer som kan leda till handelskrig. 

– Sverige är ett litet och exportberoende land, vi vill inte gå den vägen. Jag tror det är viktigt att vi har lite is i magen nu, sade Forssell på väg ut från mötet.

På fredagen antog ordföranden från 40 nationella arbetsgivarorganisationer i vad de kallar Stockholmsdeklarationen. Här lyfts bland annat behovet av omedelbara åtgärder mot de “outhärdliga energipriserna”, men också det amerikanska gröna stimulanspaketet Inflation Reduction Act med krav på Buy American, som döms ut som “diskriminerande” mot utländska företag och därför “oförenliga med WTO-regler”. Frågan är akut och måste lösas i förhandlingar mellan EU och USA, menar arbetsgivarna. “Om vi ​​inte hittar en lösning måste vi överväga andra alternativ” heter det i deklarationen.

EU vill minska derivatmarknadens beroende av Storbritannien och London som finansvärldens centrum, skriver GP/TT.  Därför vill EU att handlare ska använda europeiska clearingtjänster i stället för de brittiska. Vissa banker ska tvingas använda europeisk clearing för en viss del av sin verksamhet inom derivathandel. I december spås EU-kommissionen mejsla ut riktlinjerna för nya regler för clearingverksamhet.

EU fyller på med ytterligare 2,5 miljarder euro till Ukraina. Därmed har unionen totalt fört över 6,7 miljarder till det krigshärjade landet under 2022, skriver GP/TT.  Ännu mer är dessutom på väg för nästa år, då EU-kommissionen nyligen lagt förslag om att överföra totalt 18 miljarder euro – över 200 miljarder svenska kronor – i regelbundna sändningar under nästa år.

– För skyndsamma reparationer och en snabb återhämtning som leder till ett framgångsrikt återuppbyggande. Vi kommer att stötta Ukraina så länge som det krävs, skriver kommissionsordförande Ursula von der Leyen på Twitter.

EU-tjänstemän fruktar att USA:s nya stora skattesubventioner för gröna industrier, med kravet "Buy American", kommer att flytta investeringar till USA snarare än EU. Vid ett möte med EU:s industriledare i måndags varnade EU-kommissionär Thierry Breton för att det amerikanska subventionspaketet var en "existentiell utmaning" för unionens ekonomi, enligt personer i rummet, rapporterar Politico. Enligt uppgift kommer europeiska ledare att diskutera de amerikanska  subventionerna i samband med toppmötet på västra Balkan den 6 december och vid Europeiska rådet veckan därpå. EU-planer finns nu på ett nödprogram för att kanalisera pengar till viktiga högteknologiska industrier.

Sveriges bostadsprisnedgång accelererade i oktober, vilket visar vad som kan komma att vänta för andra utvecklade ekonomier, rapporterar Bloomberg. Landet har nu sett huspriserna sjunka med cirka 14 procent från en topp tidigare i år, enligt bostadsprisindex Valueguard. Svenska bostäder befinner sig nu i den sämsta situationen sedan 1990-talet, uppger Bloomberg.

Producentpriserna i Tyskland föll med 4,2 procent i oktober jämfört med månaden före, enligt den federala tyska statistikmyndigheten. Prisnedgången var oväntad. Analytiker hade i snitt räknat med en prisökning på 0,6 procent, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg. Det skriver TT/SvD.

I samband med klimatmöte COP 27 i Egypten har EU-kommissionen ingått flera nya ekonomiska avtal för EU:s räkning. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen undertecknade partnerskap med Kazakstan om råvaror, batterier och förnybart väte och med Namibia om hållbara råvaror och förnybart väte och ett partnerskap tillsammans med Egypten om förnybart väte. Därtill ingick EU också skogsbruks- och klimatpartnerskap med Kongo, Guyana, Mongoliet, Zambia och Uganda.

Den brittiska regeringen har lagt fram sin höstbudget, som anses avgörande för Sunak-regeringens ekonomiska anseende efter de senaste månadernas turbulens. Samtidigt bedömer ekonomi-organet OBR att Storbritannien nu gått in i lågkonjunktur, och att levnadsstandarden sjunker kraftigt, rapporterar Ekot.

Europa är ekonomiskt sårbart eftersom det förlitar sig för mycket på import av halvledare tillverkade i Taiwan, sade Finlands premiärminister Sanna Marin på torsdagen, rapporterar Yle.

– Beroendet av chip och halvledare från Taiwan är för stort. Vi måste se till att företag investerar i Europa och USA. Det här byggs inte över en natt, att uppnå toppklass tar tio år.

Syftet med tillverkning i länder som enligt Marin fungerar med västerländsk logik är att inte måla in sig i ett hörn.

– Inget land ska kunna utpressa oss så som Ryssland nu gör.

I oktober låg inflationen i EU-länderna på 11,5 procent, upp från tidigare rekordnoteringen i september på 10,9 procent, enligt färska uppgifter från Eurostat. I Sverige låg oktoberinflationen på 9,8 procent vilket är en nedgång från september månad på 0,5 procentenheter. 

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin avstannade tydligt under årets tredje kvartal då unionen samlade ekonomier växte med 0,2 procent, visar siffror från Eurostat. Motsvarande siffra för Sverige vad 0,7 procent.

Lägre globala priser på vete och energi har ännu inte bitit på svenska matpriser. De stiger dessutom mer än grannländernas de senaste månaderna.

– Finns det få aktörer finns det alltid en risk att konkurrensen fungerar sämre, säger Martin Bäckström på Konkurrensverket, till TT/SvD.

Rysslands ekonomi befinner sig i recession sedan bruttonationalprodukten, BNP, fallit med 4 procent under det tredje kvartalet, enligt statistikmyndigheten Rosstat. Nedgången i BNP var lika stor under det andra kvartalet. Det uppger TT/SvD.

Den brittiska inflationen uppgick till 11,1 procent i oktober – den högsta siffran för landet på 41 år. Den nya noteringen är inte bara högre än vad ekonomer hade förutspått (i genomsnitt 10,7 procent) utan också snäppet över prognosen från Storbritanniens centralbank (10,9 procent) vilket gör att trycket nu bedöms öka för ytterligare räntehöjningar, skriver TT/SvD. Inflationssiffran bedöms dock egentligen ha varit ännu högre, nämligen 13,8 procent, om inte regeringen infört ett pristak i oktober när det gäller energikostnader för bland annat de brittiska hushållen.

EU:s fond som delvis finansierar vapenleveranser till Ukraina håller på att ta slut. Enligt uppgifter till Agence Europe har redan cirka 85 procent av den så kallade fredsfacilitetens 5,7 miljarder euro, budgeterade till 2027, använts upp. På tisdagens försvarsministermöte i Bryssel diskuterades hur nya pengar skulle kunna tillföras och EU:s utrikeschef Josep Borrell var hoppfull om att medlemsländerna snart ska komma överens om att tillföra mer pengar.

– Jag hoppas att vi i slutet av året kommer att kunna fatta ett beslut, sade Josep Borrell efter tisdagens möte.

Förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna nådde natten till tisdagen en preliminär överenskommelsen om nästa års EU-budget som uppgår till 168,6 miljarder euro. Den summan är 0,7 miljarder mindre än EU-parlamentet ville se och 2,7 miljarder euro mer än medlemsländerna först förespråkade. Överenskommelsen måste nu formellt godkännas av de två lagstiftarna.

– Den budget som man enats om i dag kommer att bidra till att hantera konsekvenserna av Rysslands angreppskrig mot Ukraina genom mer finansiering, bland annat för migration, solidaritetspasssager, tillräcklig energiförsörjning, försvar men också stöd till de EU-länder som tar emot de människor som flyr från Ukraina, sade EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn i ett uttalande.

Jämställdhet får inte den plats i EU:s budget som den borde ha. Det visar en ny rapport från Europeiska revisionsrätten som utreder i vilken utsträckning EU-kommissionen har införlivat EU:s övergripande politiska prioriteringar – klimatförändringar, biologisk mångfald, jämställdhet, hållbar utveckling och digital omställning – i unionens budget. Medan klimat och biologisk mångfald för det mesta hade införlivats på ett lämpligt sätt fann EU:s revisioner brister vad gäller övriga prioriteringar. Sämst stod det till med jämställdhet som enligt revisionerna hade införlivats i mycket mindre utsträckning.

Samtidigt som inflationen i Turkiet fullkomligt skenar, förra månaden låg den på 85,5 procent, så fortsätter landets president Recep Tayyip Erdoğan att möblera om i landets statistikbyrå, enligt TT/SvD. Myndigheten, som går under namnet Turkstat, ansvarar för att ta fram och publicera inflationssiffrorna och har fått se en rad chefer sluta sedan årsskiftet.

På torsdag ska Storbritanniens finansminister Jeremy Hunt presentera en ”krisbudget”. Redan nu säger han till Sky News att britterna, och särskilt de mer förmögna, kan räkna med skattehöjningar, uppger TT/SvD.

Efter vad EU-kommissionen beskriver som omfattande kontakter med medlemsländerna meddelade man på onsdagen att EU-reglerna kring för höga statsskulder och budgetunderskott som blivit “allt mer komplexa” ska bli “enklare, öppnare och effektivare” för att få ner länders höga skuldsättning. Samtidigt lovar man ta hänsyn till de stora offentliga investeringsbehoven som den gröna omställningen kräver. 

– För att möta dessa behov presenterar vi en plan för enklare och effektivare ekonomisk styrning. De statsfinansiella reglerna skulle fokusera på att minska skulden där den är hög, baserat på medlemsstaternas egna planer som måste respektera tydliga EU-villkor, sade EU-kommissionär Valdis Dombrovskis i ett uttalande. Konkret törslag på nya regler ska presenteras i början av nästa år med målet att de ska vara antagna av medlemsländerna till 2024. Sedan nuvarande regler mot höga statskulder infördes har ländernas skulder ökat markant, se graf.

EU-kommissionen föreslog på onsdagen ett EU-stöd till Ukraina på 18 miljarder euro under nästa år. Tanken är att stödet ska betalas ut regelbundet under året – 1,5 miljarder euro per månad– och därmed göra det mer förutsägbart för Ukraina än vad som varit fallet i år. Stödet föreslås komma i form av fördelaktiga lån som ska börja återbetalas först 2033 – och EU ska stå för räntan. För att finansiera det hela föreslår EU-kommissionen upplåning på kapitalmarknaderna.

Efter många om och men får Luxemburg och Fiat-Chrysler rätt gentemot EU-kommissionen i en tvist om hur mycket skatt bolaget borde ha betalat, skriver GP/TT. I ett utslag på tisdagen fastslår EU:s domstol att det var fel att avslå ett tidigare överklagande. I stället anser man att ett kommissionsbeslut från 2015 byggt på en felaktig analys "utan att beakta särskilda bestämmelser". Kommissionen ville att Luxemburg skulle kräva in 30 miljoner euro från Fiat-Chrysler, eftersom man ansåg att de förhandsskattebesked som getts av Luxemburg 2012 utgjorde ett otillåtet statsstöd. Både landet och bolaget – som nu är en del av världens femte största bilbolag, Stellantis – har dock protesterat och får nu rätt mot kommissionen.

Europeiska centralbanken (ECB) har satt upp en deadline till slutet av 2024 för banker att klimatanpassa sin utlåningsverksamhet och uppfylla klimatkrav, rapporterar Bloomberg. Innan slutet av nästa år måste bankerna ta med klimatrisker i sin styrning, strategi och riskhantering för att öka pressen på finansbranschen att förbereda sig för konsekvenserna av den globala uppvärmningen.

Under tredje kvartalet i år minskade den svenska importen från Ryssland med 93 procent, från cirka 7 miljarder kronor 2021 till 0,5 miljarder 2022. Bland de varugrupper som har bidragit mest till nedgången syns olja, kol, anrikat uran, järn och stål, trävaror, gödselmedel samt gummi, rapporterar handelsmyndigheten Kommerskollegium. Även Sveriges export av varor till Ryssland har minskat, från cirka 5 miljarder till cirka 1,5 miljarder under tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande period förra året. Det är en minskning med 73 procent. 

– Inom flera områden har EU och omvärlden genom politiska beslut gjort det mycket svårt eller i vissa fall omöjligt att handla med Ryssland. Statistiken talar sitt tydliga språk – sanktionerna har genomslag, på flera sätt, säger Nils Norell, analytiker på Kommerskollegium i ett uttalande.

EU har hittills fryst mer än 17 miljarder euro av ryska tillgångar – pengar som innehas av 90 ryska personer eller ryska företag som sanktionerats för deras inblandning i Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det sade EU:s justitiekommissionär Didier Reynders i en intervju med tysk press på lördagen, rapporterar Agence Europe. Dessa 17 miljarder är utöver de 300 miljarder euro i valutareserver från Rysslands centralbank som är frysta runt om i världen till följd av västvärldens sanktioner. Enligt Reyners skulle dessa 300 miljarder euro kunna användas som "säkerhet" för att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina. 

–Ukraina vill använda dessa pengar för återuppbyggnad. Enligt min åsikt är det åtminstone möjligt att behålla 300 miljarder euro som en garanti tills Ryssland frivilligt deltar i återuppbyggnaden av Ukraina, sade kommissionären.

EU-länderna ska på torsdag diskutera hur man ska få ihop de sammanlagt 18 miljarder euro i lån och bidrag till Ukraina, som är tänkt att ges som ett löpande månadsstöd på 1,5 miljarder under 2023 för att stödja Ukraina under Rysslands pågående anfallskrig. Inför mötet med medlemsländernas tjänstemän har EU-kommissionen lagt fram ett förslag med tre olika alternativ på hur dessa pengar bäst ska kunna lånas upp med EU-budgeten som säkerhet, rapporterar Politico. Utifrån vad man kommer fram till på veckans möte förväntas EU-kommissionen på onsdag nästa vecka lägga fram ett konkret förslag.

Inflationen lyfte till en ny rekordnivå i eurozonen i oktober, enligt preliminära beräkningar gjorda av statistikbyrån Eurostat, skriver GP/TT.  Värst ute är de tre baltiska länderna: Estland, Lettland och Litauen.

Av de 10 EU-länder, däribland Tyskland, Frankrike och Italien, som hittills redovisat sina tillväxtsiffror för tredje kvartalet har Sverige med +0,7 procent av BNP den högsta tillväxten jämfört med kvartalet innan, rapporterar Eurostat. Det kan jämföras + 0,2 procent BNP som är snittet för de 10 länderna under tredje kvartalet. 

Att den sittande brasilianske presidenten, högernationalisten Jair Bolsonaro, förlorade presidentvalet i söndags mot vänsterkandidaten Lula da Silva väcker förhoppningar om att det ska underlätta för ratificeringen av det stora handelsavtalet mellan EU och de så kallade Mercosurländerna: Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, rapporterar Politico. Även om handelsavtalet stod klart 2019, har det varit i limbo sedan dess på grund av EU-ländernas oro över Amazonas avskogning och Bolsonaros låga trovärdighet när det gäller att ta itu med det. Att få handelsavtalet, där ytterligare justeringar kanske behövs,  slutligen godkänt kan bli en av Sveriges uppgifter när landet om två månader tar över ordförandeskapet i EU:s ministerråd.

Handelns geopolitiska betydelse, särskilt i förhållande till den ryska aggressionen i Ukraina, står i fokus när EU:s handelsministrar på söndag och måndag träffas för ett informellt möte i Prag. Ministrarna ska bland annat diskutera handelspolitikens roll för att “övervinna globala utmaningar” och hur den kan bidra till att säkerställa bättre tillgång till råvaror för EU. Ministrarna ska även diskutera digital handel samt handelsförbindelser mellan EU och USA som kritiker i EU finner obalanserade till USA:s fördel. Sverige representeras av bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

Svenskar är deppigast i EU – när det kommer till sin egen privatekonomi, skriver GP/TT. Samtidigt försöker de med högre inkomster spara in som mest, enligt en ny rapport med siffror från september som analysföretaget GFK har sammanställt. Rapporten mäter konsumenternas förtroende för den ekonomiska utvecklingen och viljan att köpa sällanköpsvaror.

Den europeiska centralbanken ECB höjde på torsdagen styrräntan med 0,75 procentenheter till 2 procent. Beslutet är helt i linje med vad analytiker förväntade sig inför mötet i dag, rapporterar Yle. Syftet är att få ner inflationen som i september låg på rekordhöga 10 procent i euroländerna.

Den tyska regeringen har nu enligt flera medier godkänt att ett statsägt kinesiskt företag får köpa in sig till 24,9 procent i en av de stora containerhamnarna i Hamburg, rapporterar Ekot. Det kinesiska företaget ville först köpa 35 procent men efter kritik minskades den kinesiska köpandelen vilket ger mindre inflytande i hamnen. Kritikerna menar dock att affären helt skulle stoppas av säkerhetsskäl och hamnfrågan har lett till en större debatt om Tysklands ekonomiska beroende av diktaturen Kina. Beslutet kommer veckan före förbundskansler Scholz och en stor tysk handelsdelegation ska besöka diktatorn Xi Jinping och bara dagar efter att EU:s ledare på oktobertoppmötet diskuterat hur EU ska minska sitt beroende av Kina.

Eurozonens ekonomier tappar ytterligare tempo. Tysk ekonomi är troligen i recession, enligt TT/SvD.

Pundet stiger och obligationsräntorna rasar. Reaktionerna på Rishi Sunak som britternas nye premiärminister är glasklart positiva på finansmarknaderna, skriver TT/SvD.

Bara en svensk EU-parlamentariker, Liberalernas Karin Karlsbro, röstade i veckan för parlaments förslag på hur nästa års EU-budget bör utformas. Alla andra närvarande svenska ledamöter röstade antingen mot (SD och MP) eller lade ned sina röster (M, KD, C, S och V).

Inför kommande slutförhandlingar med medlemsländerna föreslår EU-parlamentet att alla neddragningar som medlemsländerna vill göra stryks. Totalt kräver parlamentet närmare 1,9 miljarder euro mer än medlemsländerna. Nu inleds en tre veckor lång förhandling mellan de två lagstiftarna i syfte att nå en uppgörelse om nästa års EU-budget.

Inflationen i EU-länderna steg i september till 10,9 procent, enligt reviderade siffror från Eurostat på onsdagen. Det är den högsta prisökningstakten i EU någonsin. I Sverige var priserna 10,3 procent högre i september än i samma månad i fjol. Högst inflation hade Estland på över 24 procent, lägst Frankrike på drygt 6 procent.

Strejker och demonstrationer som urartar. Den nytillträdda franska regeringen har fått en första våg av folkliga protester att hantera, rapporterar Ekot. I dag onsdag väntas även regeringen anta budgeten utan ett godkännande av parlamentet. Helt lagligt, men en metod som både höger- och vänster- oppositionen vänder sig mot. Regeringen motiverar sin strategi med att oppositionens ändringsförslag är för dyra och att de behöver få budgeten på plats.

Brittiska räntor sjunker kraftigt och pundet stärks efter uppgifter om att regeringen kommer göra en U-sväng när det gäller de omdiskuterade skattesänkningarna, uppger TT/SvD.

Enligt den tyska regeringens nya ekonomiska prognoser kommer Europas största ekonomi, Tyskland, gå in i recession nästa år, uppger Ekot. Den tyska regeringen skriver ner tillväxtprognosen för i år till 1,4 procent och man räknar med en ekonomisk tillbakagång för nästa år på 0,4 procent, dock väntar man sig inte en ökning av arbetslösheten.

Inflationen fortsätter att stiga kraftigt i de nordiska grannländerna, skriver TT/SvD. För dansk del steg den i september till 10 procent jämfört med samma period 2021 medan förväntningarna låg på 8,9 procent. Även i Norge var ökningen högre än väntat. Jämfört med samma månad föregående år lyfte priserna med 6,9 procent samtidigt som väntat utfall var 6,0 procent.

Nästa vecka ska den nya högerkoalitionen i Italien, med högernationalisten Girogia Meloni i spetsen, skicka ett utkast av sin budget till EU. Med det kaos som nyligen uppstod i Storbritannien i åtanke blickar nu investerare nervöst mot landet, skriver TT/GP. Om det italienska budgetutkastet skulle visa tecken på att Italien, som redan är ett av EU:s mest belånade länder, ytterligare vill öka belåningen så riskerar det att få investerare att lägga benen på ryggen och sälja av italienska statsobligationer.

Danska regeringspartiet Socialdemokraterna föreslår skattesänkningar på fyra miljarder danska kronor om året, enligt TT/SvD. Det ska enligt ett utspel på söndagen uppnås bland annat genom en höjning av jobbskatteavdraget. Förslaget är tänkt att fasas in successivt från år 2023.

Från och med i går torsdag blev det olagligt att höja priser på varor och tjänster i den forna Sovjetstaten, meddelar presidenten, enligt TT/Aftonbladet.

Kreditvärderingsföretaget Fitch sänker sin prognos för Storbritannien från ”stabil” till ”negativ”, vilket innebära ett hot om sänkt kreditbetyg, uppger TT/SvD.

Den redan höga turkiska inflationen steg till 83,5 procent i årstakt i september, enligt den nationella turkiska statistikbyrån, skriver TT/SvD. De skenande priserna i landet hänger samman med landets centralbanks penningpolitik.

Den brittiska regeringen gör en u-sväng och ändrar sig när det gäller de planerade skattesänkningarna för höginkomsttagare med årsinkomster på motsvarande 1,8 miljoner kronor och uppåt. Finansministern Kwasi Kwarteng bekräftar nu för BBC, att den planerade skattesänkningen inte kommer bli av. Detta efter en tumultartad vecka i den brittiska ekonomin, där marknaden reagerat med stor oro efter finansministerns så kallade mini-budget, rapporterar Ekot.

I september nådde inflationen i euroländerna enligt preliminära siffror 10,0 procent – den största prisökningstakten i valutaunionens historia. Skillnaden mellan euroländerna är påtaglig, från 6,2 procent i Frankrike till över 24 procent i Estland.

EU ger klartecken för Sverige att tillfälligt slopa energiskatten på bensin och diesel, uppger Ekot. Det kan sänka bensinpriset med omkring tre kronor och dieselpriset med en krona under tre månader. Beslutet togs på ett möte med EU-ländernas industri- och konkurrenskraftsministrar på torsdagen.

Tyska inflationen rusar upp till 10,9 procent. Det är den högsta nivån sedan euron infördes för över 20 år sedan, skriver SvD.

EU-kommissionen vill göra det lättare för individer att få en skälig ersättning för skador som orsakats på grund av artificiell intelligens (AI), såsom intrång i privatlivet eller drönarkrascher. Det förslag på nya regler som kommissionen presenterade på onsdagen syftar till att sänka bevisbördan och underlätta tillgången till bevis för personer som har lidit skada av AI-drivna system, där det är svårt att peka ut skulden på grund av teknikens komplexitet.

Europeiska centralbanken ECB kommer att höja räntan under flera kommande möten, enligt chefen Christine Lagarde, skriver TT/SvD. Centralbankens mål är fortfarande att få ner inflationen i eurozonen till 2 procent, trots ökad oro om att Tyskland är på väg in i en recession, säger hon.

Internationella Valutafonden, IMF, vill att Storbritannien backar från planerna på kraftigt sänkta skatter i landet. Förslaget som nyligen lades fram från den brittiska regeringen riskerar att driva på den redan höga inflationen och öka ojämlikheten i landet, skriver IMF, enligt Ekot.

Med syfte att lugna marknaden gör nu Bank of England tillfälliga men stora köp statsobligationer, skriver Direkt/SvD. Samtidigt påpekar man att räntan kommer att höjas så mycket som krävs för inflationsmålet.

Ungerns centralbank höjer sin styrränta mer än väntat, 125 punkter i stället för de 100 punkter som var väntat, uppger TT/SvD. Styrräntan blir nu 13 procent.

Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde debatterade på måndagen den senate ekonomiska utvecklingen med ledamöter i EU-parlamentet. Hon ser mörknade utsikter för ekonomi i euroländerna och angav fyra orsaker till detta: den höga inflationen, den höga efterfrågan på tjänster efter coronanedstängningarna tappar kraft, den globala efterfrågan är svag med försämrade handelsförutsättningar och slutligen den höga osäkerhet som råder hos hushållen och företagen.

– Denna utveckling har lett till en nedrevidering av [ECB:s] senaste prognoser för den ekonomiska tillväxten under resten av innevarande år och under hela 2023, sade LAgarde som räknar med en tillväxt i euroområdet på 3,1 procent i år och 0,9 procent under 2023 och 1,9 procent 2024.

Företagsklimatet i Tyskland försämrades mer än väntat i september. Det visar nya siffror från Ifo-institutet, uppger TT/SvD. Det München-baserade institutets index för företagsklimatet faller från 88,5 i augusti till 84,3 i september. Förväntningarna hos analytikerna låg på 87.

Antingen betalar du ryska staten och bryter mot EU:s sanktioner eller så förfaller ditt patent i Ryssland. Nu är det fritt fram för ryska intressen att ta över svenska innovationer, varnar immaterialrättsexperten Christina Wainikka. ”Det finns ingen väg runt det”, säger hon, rapporterar TN.

Den brittiska centralbanken Bank of England höjer styrräntan med 0,50 procentenheter till 2,25 procent, skriver TT/SvD. Flera ledamöter i direktionen ville höja mer och det brittiska pundet får draghjälp av beslutet.

EU-kommission offentliggjorde på onsdagen sitt årliga index över de mest innovativa länderna i unionen. Sverige hamnar i topp för 2021, en placering som landet innehaft i flera år.

I augusti var inflationen 10,1 procent i EU. I Sverige uppgick den till 9,5 procent. Mest ökar priset på energi samt mat, alkohol och tobak, uppger Eurostat på fredagen.

EU-kommissionen föreslog på onsdagen att produkter tillverkade genom tvångsarbete ska förbjudas på EU-marknaden. Förslaget innefattar alla produkter, både sådana som tillverkats i EU och importerade varor, och riktar inte in sig på specifika företag eller branscher. Enligt EU-kommissionen utnyttjas uppskattningsvis 27,6 miljoner personer i tvångsarbete inom många branscher i alla världsdelar, både inom den privata sektorn men även inom den offentliga. 

– Detta förslag kommer att betyda mycket för att komma åt det moderna slaveri som påverkar miljontals människor runtom i världen, säger EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis i ett uttalande.

Produkter som tillverkats med tvångsarbete ska förbjudas i EU, föreslår EU-kommissionen. Lagförslaget gäller varor i hela världen men är i praktiken riktat mot Kina där tio tusentals muslimska uigurer från provinsen Xinjiang misstänks satta i tvångsarbete, skriver DN.

Priset på naturgas har stigit med över 500 procent på ett år. Många små och kommunala elbolag behöver nu miljonstöd för att överleva. Experter varnar för att konkurser kan utlösa en kedjereaktion.

– Energikrisen har redan dimensionen av den kris som utlöste Lehman Brothers-kraschen, säger Tobias Federico, vd för energianalysföretaget Energy Brainpool till tyska tidningen Handelsblatt, enligt Ekot.

EU-ländernas gemensamma centralbank ECB höjde på torsdagen räntan i euroländerna med 0,75 % till 1,25 procent. Det är den största enskilda höjningen i bankens över 20-åriga historia. Banken hoppas en högre ränta ska dämpa köplusten och därmed prisökningarna. Prognosen är att dagens inflation på över 9 procent vid årets slut ska sjunkit till 8,1 % och nästa år till 5,5 % för att slutligen 2024 landa på 2,3 % helt nära bankens inflationsmål på två procent. I Sverige är Riksbankens styrränta för närvarande 0,75 procent.

Den ekonomiska tillväxten i Sverige var under andra kvartalet i år 0,9 procent högre jämfört med kvartalet innan. Det är något högre än de 0,7 procent som var snittet för hela EU. Högst tillväxt hade Nederländerna med 2,0 procent medan ekonomin i Polen gick sämst i EU och backade med 2,1 procent. Det rapporterade Eurostat på onsdagen.

Ryssland kan komma att drabbas av en längre och djupare recession när effekterna av USA:s och EU:s sanktioner breder ut sig. Enligt en intern rapport som utarbetats för regeringen kan det hända att sektorer som landet i åratal har förlitat sig på för att driva sin ekonomi förlamas. Det rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg som läst rapporten. I två av tre möjliga scenarier som målas upp krymper Rysslands ekonomi ytterligare under nästa år och återhämtar sig till nivån innan landets krig mot Ukraina först i slutet av årtiondet.

För 15:e månaden i rad stiger konsumentpriserna i Turkiet. I augusti låg inflationen på 80,2 procent i årstakt jämfört med 79,6 procent i juli, uppger TT/SvD.

Tysklands regering har presenterat ett ekonomiskt stödpaket på 65 miljarder euro, motsvarande cirka 700 miljarder kronor, till landets hushåll, rapporterar TT/SVT. I paketet ingår bland annat ett engångsbidrag på 300 euro till samtliga pensionärer. Stödpaketet införs för att kompensera för de snabba kostnadsökningar som drabbat landets hushåll under de senaste månaderna, inte minst då energiräkningarna som skjutit i höjden på grund av den minskande gasförsörjningen från Ryssland.

EU-kommissionen varnar för allvarliga störningar i energiförsörjningen i vinter, och vid en utfrågning i parlamentet idag i Bryssel uppmanades EU-länderna att spara mera, rapporterar Ekot.  45 miljoner européer riskerar att inte ha råd att värma upp sina bostäder i vinter på grund av de höga energipriserna och EU-kommissionen arbetar därför med förslag om att införa pristak på gas. Man tittar även på möjligheten att beskatta energiföretagens vinster för att finansiera stöd till drabbade hushåll och företag.

På grund av främst höga energipriser, kopplat till minskade leveranser av rysk gas, landade prisstegringarna i augusti på 9,1 procent. Det visar en preliminär uppskattning från Eurostat på onsdagen. Men inflationen skiljer sig stort mellan euroländerna, från lägsta i Frankrike på drygt 6 procent till högsta noteringen i Estland på strax över 25 procent. 

Högre inflation och dystra ekonomiska utsikter sänker stämningsläget i eurozonen. En barometerindikator från EU-kommissionen – som väger samman synen på nuläget och framtiden bland företag och hushåll – sjönk till 97,6 i augusti, den lägsta nivån sedan februari 2021. Det kan jämföras med 98,9 i juli, skriver TT/GP. Nedgången var något djupare än väntat.

Ungerns centralbank höjer styrräntan med 100 punkter (1 procentenhet) till 11,75 procent – den högsta styrräntan i EU. Höjningen låg i linje med förväntningarna, enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg, uppger TT/SvD. Räntehöjningen förklaras av en ovanligt hög inflation, som väntas lyfta till 20 procent i årstakt senare i år till följd av skenande energipriser.

Snabbt stigande energi- och livsmedelspriser tryckte upp inflationen i Tyskland till ett nytt rekord i modern tid på 8,8 procent i augusti, visar en preliminär beräkning från landets statistikmyndighet, enligt TT/GP.

Sveriges BNP växte med 0,9 procent under andra kvartalet jämfört med kvartalet före, enligt Ekot. I den snabbkalkyl som publicerades tidigare i somras låg tillväxten på 1,4 procent.

Ukrainas ekonomi går på knäna sedan invasionen. Skatteintäkterna minskar samtidigt som kostnaderna för kriget gräver djupa hål i statens finanser. Underskottet beräknas till 50 miljarder kronor per månad, och på helåret väntas underskottet landa på minst 35 procent av bruttonationalprodukten, skriver SvD.

Tysk ekonomi växte med 0,1 procent under årets andra kvartal jämfört med det första. På årsbasis var tillväxten i BNP 1,8 procent, jämfört med analytikernas förväntade 1,5 procent, skriver TT/SvD. Den lilla, men ändå positiva tillväxten, var högre än den nolltillväxt som analytikerna hade räknat med på grund av skenande inflation och kriget i Ukraina.

Eurozonens ekonomi – hårt pressad av skenande energipriser i skuggan av Ukrainakriget – fortsätter krympa, visar preliminära inköpschefsindex för augusti. En recession, med krympande BNP, blir allt mer sannolik, skriver TT/SvD.

Under lördagen kom beskedet: Efter tolv år avslutas EU:s finansiella övervakning av Grekland, skriver GP/TT.  Det var i november 2009 som det visade sig att landet hade kraftigt ökande statsskulder, vilket senare ledde till en finansiell kris i hela euroområdet. I utbyte mot ett räddningspaket på 289 miljarder euro krävde då Internationella valutafonden, EU och den europeiska centralbanken finanspolitisk tillsyn och övergripande ekonomiska reformer i landet. Enligt landets premiärminister Kyriakos Mitsotakis är nu tolv år av "smärta, ekonomisk stagnation och ett splittrat samhälle" över.

– Vi har noterat stark tillväxt och en betydande nedgång i arbetslösheten, som har minskat med tre procentenheter sedan förra året och 5 procentenheter sedan 2019, säger han.

EU-kommissionens prognos är att den grekiska ekonomin kommer att växa med 4 procent i år – mer än genomsnittet i euroområdet, som är på 2,6 procent.

En stor majoritet av hamnarbetarna i Storbritanniens största containerhamn Felixstowe har i dag inlett en åttadagarsstrejk, rapporterar Ekot. Tvisten rör löner och ses mot bakgrund av de ökade levnadskostnaderna som inflationen medfört. Nästa vecka kan även journalister och personal inom postväsendet gå ut i strejk, samtidigt som brittiska advokater röstar om en storstrejk utan slutdatum.

Prisökningarna på årsbasis ligger nära tio procent för EU i juli (+9,8 %) upp något från juni. I Sverige sjönk årstakten i juli jämfört med juni från 8.9 till 8,3 procent. Lägst är inflationen i Frankrike (6,8 %) och högst är prisökningarna i de baltiska länderna med Estland (23,2 %) i spetsen, rapporterar EU-ländernas gemensamma statistikbyrå Eurostat på torsdagen.

De höga energipriserna väntas orsaka stora problem för många tyska hushåll i vinter. För att minska de extra kostnaderna vill den tyska regeringen sänka momsen på naturgas från 19 till 7 procent, skriver SvD. Beskedet kom från förbundskansler Olaf Scholz på torsdagen. Syftet är att kompensera för den extra avgift som konsumenterna behöver betala för att inköpspriserna på gas har rusat i höjden, och som beräknas kosta tyska konsumenter tusentals kronor.

Det kan bli en höst av strejker i Storbritannien – efter att inflationen nu nått 10 procent och flera fackförbund nu kräver betydligt högre löneökningar, rapporterar Ekot. I går torsdag stod de flesta tåg stilla i landet. Tågpersonal har lagt ner arbetet och kräver högre lön. Brevbärare, hamnarbetare och sjuksystrar har varnat för att de kan strejka senare i höst.

Drygt 30 000 småföretagare vid italienska stränder fruktar att de nu kan bli av med sina verksamheter.Orsaken är att EU kräver att Italien måste anpassa sin konkurrenslagstiftning, annars kan det återstående återhämtningsstödet efter pandemin stoppas, rapporterar Ekot. Strandföretagen som byggts upp under generationer på statligt ägd mark vill nu, när kontrakten upphör, åtminstone ha ersättning för sina investeringar.

Reallönerna sjunker snabbare i Storbritannien än de har gjort på över tjugo år, enligt nya siffror från den brittiska statistikmyndigheten, rapporterar Ekot. Trots att lönerna ökade med nästan fem procent mellan april och juni i år åts värdet av ökningen upp av den skenande inflationen. Inflationen i Storbritannien låg i juni på 9,4 procent, den högsta nivån på 40 år.

Ukrainas export januari–maj minskade med 20 procent jämfört med i fjol. Om man istället jämför sedan kriget bröt ut så har den totala exporten minskat med mer än hälften, enligt nya siffror från Ukrainas statistikbyrå.

– De viktigaste varorna för Ukraina är livsmedelsprodukter, jordbruksprodukter, och förstås metaller och mineraler, säger Hanna Anisimova, forskningsassistent vid Handelshögskolan i Stockholm till Ekot.

Tyskland vill ha ett större inflytande över hur andra länder efterlever EU:s skatteregler, rapporterar Politico. I ett dokument som publicerades i fredags föreslår den tyska regeringen  

att nationella finanspolitiska planer ska utvärderas av andra EU-medlemsländer, inte bara av EU-kommissionen som nu är fallet. Dokumentet är ett svar på Frankrike och Italiens förslag från förra året att ändra EU:s stabilitet- och tillväxtpakt, som reglerar hur mycket medlemsländerna får ha i skuld och hur snabbt de ska betala tillbaka. Medan Tyskland medger att vissa krav i pakten är orealistiska så understryker man att “flexibilitet måste gå hand i hand med tydligt definierade gränser och med förbättrade mekanismer för att upprätthålla reglerna”.

EU-ländernas export av tjänster till länder utanför unionen ökade med 13 procent år 2021 jämfört med året innan, enligt preliminära uppgifter från Eurostat. Motsvarande siffra för Sveriges export var 12 procent. Effekterna av covid-krisen ledde 2020 till ett avsevärt fall i både värdet av EU:s export (minus 15 procent jämfört med 2019) och import (minus 14 procent) av tjänster. Exporten återhämtade sig dock nästan helt 2021, både i EU överlag och i Sverige. Återhämtandet av EU:s import var däremot mer blygsam 2021 med en ökning med endast två procent. Sverige har haft en betydligt bättre återhämtning och importen av tjänster var förra året helt återställd i jämförelse med tiden innan pandemin. 

Ukrainas president Volodymyr Zeleskyj kritiserade igår EU för att utbetalningen dröjer av de resterande åtta miljoner av de nio miljoner euro i nödhjälp till Ukraina som i maj utlovats av EU.

– Varje dag och på olika sätt påminner jag vissa ledare i EU om att ukrainska pensionärer, våra fördrivna personer, våra lärare och andra människor som är beroende av budgetbetalningar inte kan hållas som gisslan för deras obeslutsamhet eller byråkrati, sade Zelenskyj.

EU-kommissionen ville på fredagen inte kommentera när pengarna skulle kunna tänkas betalas ut, men hoppas på att kunna komma med besked “så snart som möjligt”. 

– För att kunna tillhandahålla dessa åtta miljarder euro måste vi hitta tillräckliga garantier utanför EU:s budget. Vi tittar på olika alternativ, varav ett är att arbeta med garantier från medlemsländerna, sade en talesperson för kommissionen.

Bank of England höjer räntan med 50 punkter – den största höjningen sedan 1995, rapporterar SVT. De nya styrräntan blir därmed 1,75 procent. Centralbanken meddelar även att Storbritannien väntas att gå in i recession senare i år. Centralbanken meddelade även att mycket är kopplat till energipriser.

Under 2021 satsades i Sverige motsvarande drygt 400 euro per invånare på forskning och utveckling. Det placerar Sverige på en fjärdeplats i EU efter Luxemburg, Danmark och Tyskland, enligt Eurostat. Sedan 2011 har Sveriges position pendlat mellan tredje och femte plats i EU.

Jämfört med ett år tidigare steg industrins försäljningspriser i EU med totalt 36 procent i juni. I Sverige var motsvarande ökning knappt 25 procent. Ökningarna beror bland annat på höjda energipriser, visar ny data från Eurostat på onsdagen.

Turkiets årliga inflationstakt närmade sig 80 procent i juli, vilket ökar pressen på centralbanken att höja räntorna – trots motstånd från landets president Recep Tayyip Erdogan. Det rapporterar Financial Times med hänvisning till landets statistikmyndighet, uppger SvD.

EU:s sammanlagda BNP växte under årets andra kvartal med 0,6 procent, visar preliminära siffror från Eurostat. Av de elva EU-länder som det finns nationella uppgifter för hade Sverige den största tillväxten under andra kvartalet på 1,4 procent jämfört med kvartalet innan.

Preliminära siffror på fredagen visar att inflationen i euroländerna i juli var 8,9 procent – den högsta nivån någonsin. Det är fortsatt energi- och livsmedelspriserna som drar upp inflationen.

En hårt pressad valuta, forinten, och den högsta inflationen på årtionden har fått den ungerska centralbanken att höja styrräntan med 100 punkter (1 procentenhet) till 10,75 procent, enligt TT/SvD.

Inflationen och gaskrisen skakar om den tyska ekonomin rejält. Det tunga Ifo-index för juli föll till 88,6 – ned från reviderade 92,2 i juni.

– Tyskland befinner sig på gränsen till en recession, konstaterar Clemens Fuest, chef för det Münchenbaserade institutet, enligt TT/SvD.

Den sammanlagda statsskulden i EU-länderna låg under årets första kvarta på 88,1 procent av den totala bruttonationalprodukten, visar en sammanställning från Eurostat. Det är 0,3 procentenheter lägre kvartalet dessförinnan och 4,5 procentenheter lägre jämfört med samma period 2021.

Europeiska centralbanken, ECB, höjer räntan för första gången på drygt tio år, uppger Ekot. Räntan höjs också mer än väntat, med 0,5-procentenheter. Anledningen är den rekordhöga inflationen. Genom att höja räntan ska efterfrågan minska på sikt och därmed också inflationen. Ännu fler räntehöjningar är att vänta framöver, eftersom priserna ökar så snabbt.

I förhandlingarna om nästa års EU-budget kräver EU-parlamentet ytterligare pengar för att anställa ny personal, något man gjorde även förra året. Trots en muntlig överenskommelse från 1970-talet om att lägga sig i de andra EU-institutionernas egna budgetar väntas nu dock flera länder, däribland Sverige, invänta mot EU-parlamentets pengakrav, skriver Politico. Enligt tidningen ska den nya personalen som EU-parlamentet vill anställa arbeta på ett nytt direktorat som ska sättas upp som en politisk uppgörelse mellan partigrupperna om vem som ska ta över posten som generalsekreterare i församlingen.

Det var nästan 20 år sedan sist men vid lunchtid på tisdagen var en euro lika mycket värd som en dollar, skriver TT/SvD. Bakgrunden är att euron tappat mark gentemot den amerikanska valutan, dels i form av att räntehöjningarna i USA har stärkt dollarn, dels utifrån att euron försvagats som konsekvens av allmän ekonomisk oro i Europa i anslutning till kriget i Ukraina.

EU-länderna i minsterrådet skrev på tisdagen formellt under tre beslut som gör det möjligt för Kroatien att bli medlemmar i valutaunionen nästa år. Kroatien blir då det tjugonde EU-landet att ha euron som valuta.

Ungern blockerar som enda land i EU en överenskommelse om att införa en global minimiskatt för företag som tidigare förhandlats fram av de flesta av världens länder. Kritiker menar att detta är ett sätt för Ungern att pressa EU på andra områden. Nu ökar USA trycket på Ungern att slopa sitt veto genom att hota med att man avser säga upp ett annat 40 år gammalt skatteavtal med landet, rapporterar The Washington Post.

För att underlätta för Moldavien, vars export till Ukraina, Ryssland och Belarus påverkats av kriget, röstade EU-parlamentet på tisdagen för ett tillfälligt undantag för moldavisk export av tomater, vitlök, bordsdruvor, äpplen, körsbär, plommon och druvsaft till EU-markanden. Under ett års tid kan Moldavien exportera dubbelt så mycket av dessa varor till EU utan tullar. Moldavien är kandidat att bli medlem i EU. Alla svenska EU-parlamentariker stödde förslaget som senare i månaden väntas godkännas av medlemsländerna och kort därefter träda i kraft.

Med siffrorna 539 för, 45 mot och 48 som avstod ställde sig EU-parlamentet i en rådgivande omröstning på tisdagen bakom EU-kommissionens analys om att Kroatien uppfyllt alla krav för att bli medlem i valutaunionen nästa år. Det avgörande beslutet ligger hos medlemsländerna som väntas ta ställning under hösten. Alla svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Sverigedemokraternas två ledamöter och den politiske vilden Lundgren som röstade mot och Vänsterpartiets Malin Björk som lade ned sin röst.

Euron har sjunkit gentemot dollarn till den lägsta nivån på 20 år, skriver TT/SvD. Marknaden tror inte riktigt på att den Europeiska centralbanken törs vara så tuff som situationen kräver och höja räntan.

I maj månad importerade Tyskland varor för en miljard euro mer än vad landet exporterade, enligt landets statistikbyrå Destatis. Det är första gången sedan 1991 som landet har ett underskott i handelsbalansen, skriver FT. Anledningen är ökade priser på energiimport och störningar i handeln med Tyskland och Kina.

Inflationen i euroländerna i juni var enligt preliminära siffror 8,6 procent – den högsta nivån någonsin. Fördelat på olika områden står prisökningen på energi ut med närmare 42 procent. För livsmedel, alkohol och tobak ökade priserna med 8,9 procent.

Ungern har oväntat lagt in sitt veto mot en EU-uppgörelse om en global minimiskatt för företag. Enligt Frankrikes finansminister Bruno Le Maire arbetar man nu på en alternativ lösning som gör att man kan runda Ungern för att godkänna den skatteuppgörelsen som tidigare förhandlats fram av 137 länder i världen, skriver FT.

–     EU kan inte längre hållas som gisslan på grund av illviljan hos några av sina medlemmar. Den globala minimiskatten kommer att införas under de kommande månaderna, med eller utan Ungerns samtycke, sade Le Maire.

Det första kvartalet i år visade på ett underskott i Storbritanniens bytesbalans på 8,3 procent av BNP, enligt landets statistikbyrå ONS. Det är det största underskottet sedan mätningarna inleddes 1955, enligt FT. Bytesbalansen omfattar bland annat internationell handel med varor och tjänster och visar på skillnaden mellan vad som produceras och vad som förbrukas i ett land.

Hushållen i eurozonen har blivit mer pessimistiska. Det visar nya siffror från EU-kommissionen, enligt TT/GP. Förtroendet för ekonomin i juni är på den lägsta nivån sedan pandemins inledning. Hushållen oroar sig både för den egna ekonomin och världsläget. Däremot är de mindre oroade över inflationen nu jämfört för en månad sedan.

Lägre bensinpriser och rabatter på kollektivresor har bidragit till att lätta på inflationstrycket i Tyskland, skriver TT/SvD. I juni uppgick inflationstakten till 7,6 procent jämfört med 7,9 procent föregående månad enligt ny statistik. Detta samtidigt som marknadens förväntningar låg på 8,0 procent enligt nyhetsbyrån Bloombergs sammanställning.

Rusande inflation och Rysslands krig i Ukraina påverkar hur konsumenterna i Tyskland och Frankrike ser på ekonomin. Nya siffror visar att konsumentförtroendet i eurozonens två största ekonomier föll mer än väntat, uppger TT/SvD.

Ryssland kan inte betala räntorna på landets utlandsskulder. En betalning på motsvarande drygt en miljard svenska kronor, småpengar i sammanhanget, har fastnat på vägen och därmed går Ryssland i något som kan likna en konkurs, uppger SVT. Kremls huvudbry handlar inte om brist på pengar. De är bara i fel valuta. Skulderna ska betalas i dollar eller euro, men på grund av de sanktioner som västländer infört mot Ryssland kan de bara erbjuda betalningar i rubel eller kinesiska yuan.

Varuhandeln mellan Sverige och Storbritannien var under första kvartalet i år på högre nivåer än motsvarande kvartal 2019.  Det betyder att den negativa trenden inom varuhandeln sedan brexit är bruten, enligt Ekot.

15 EU-länder har på svenskt initiativ skrivit under ett brev till unionens handelskommissionär Valdis Dombrovskis där de efterlyser förnyad ambition när det gäller att teckna frihandelsavtal med länder i resten av världen.

”Om vi kunde påskynda vårt arbete med att sluta och genomföra förhandlade handelsavtal skulle vi stärka våra ekonomiska och handelsmässiga intressen och öka EU:s trovärdighet som en seriös handelspartner. Detta skulle säkra vår tillgång till viktiga utländska marknader, vår långsiktiga ekonomiska tillväxt och vår geopolitiska ställning i världen”, heter det i brevet som undertecknats av Sverige, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Italien, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovenien och Spanien.

Polen lade under fredagens EU-möte för finansministrarna sitt veto mot en EU-uppgörelse om en global minimiskatt för företag. Polen var länge det blockerande medlemslandet i skattefrågan som kräver att allas godkännande. Under samma möte meddelade dock Ungern plötsligt att man lägger in sitt veto mot en överenskommelse. Landet motiverar sitt beslut med den ekonomiska situationen som uppstått efter det ryska kriget mot Ukraina. Den franske finansministern Bruno Le Maire som lett förhandlingarna pekade efter mötet på att Ungern tidigare gett klartecken efter att kriget startade och att man redan löst landets tidigare invändningar mot bolagsskatteförslaget.

Europeiska centralbanken, ECB, är på väg att lansera ett nytt krisverktyg för att hantera räntefrossa i finansiellt svagare euroländer, skriver TT/SvD. Instruktioner om att utveckla det nya verktyget har skickats ut på remiss till arbetsutskott, för att framöver möjliggöra interventioner på obligationsmarknaden.

Tysk tillväxt faller till 2,5 procent i år, enligt en sänkt BNP-prognos från det inflytelserika forskningsinstitutet Ifo, uppger TT/SvD. Tidigare räknade Ifos ekonomer med en tillväxt på 3,1 procent i år.

Tysk ekonomi bedöms fortsatt tappa fart, men investerarna är mer optimistiska i juni jämfört med i maj, uppger TT/SvD.

Rysslands krig i Ukraina gör att en ökad andel av EU:s befolkning riskerar fattigdom och fler företag riskerar konkurs, inte minst på grund av höjda priser. Det hävdar EU-ländernas bank, Europeiska investeringsbanken, EIB, i en rapport på tisdagen. Värst drabbas EU-länder nära Ryssland och Ukraina, enligt EIB. I Sverige antas befolkningsandelen som riskerar fattigdom på grund av det ryska kriget vara mindre jämfört med övriga EU. 

Siffror från Storbritannien visar att landets BNP i april sjönk i den snabbaste takten på över ett år. BNP-siffran landade på minus 0,3 procent jämfört med månaden före. Ekonomerna hade i stället förväntat sig en ökning med 0,1 procent, skriver TT/SvD.

Rysslands energiexport drar in miljarder och i livsmedelsbutikerna är hyllorna fyllda. Men det är lugnet före stormen. Senast i höst kommer västvärldens exportembargo tvinga stora delar av ekonomin på knäna, säger experter till SvD.

Europeiska centralbanken, ECB, lämnar styrräntan oförändrad i juni, men siktar på en räntehöjning i juli, vilket i så fall blir den första ECB-höjningen på elva år, uppger Ekot. Beskedet ligger i linje med förväntningarna på marknaden och med vad ECB-chefen Christina Lagarde flaggat för tidigare.

I sin senaste rapport över de EU-länder som inte är med i eurosamarbetet slog kommissionen på onsdagen fast att Kroatien nu uppfyller alla krav för att bli det 20:e eurolandet. I en separat rapport kommer Europeiska centralbanken fram till samma slutsats. I mitten av maj röstade det kroatiska parlamentet med överlägsen majoritet för att gå med i valutasamarbetet den första januari 2023.

Preliminära siffror från Eurostat på tisdagen uppskattar att inflationen i euroländerna i maj drivit upp priserna med 8,1 procent sedan samma månad i fjol. Det är den högst uppmätta prisökningen i euroområdet sedan den gemensamma valutan infördes. Det är framför allt de höja energipriserna som ligger bakom inflationen. Fördelat på euroländerna hade Estland med drygt 20 procent den högsta inflationen i maj. Läs mer om inflation i EU.

Inflationen i Tyskland steg till rekordhöga 8,7 procent i årstakt i maj, enligt TT/SvD. Det var högre än väntat – enligt Bloomberg sammanställning spåddes inflationen landa på 8,1 procent.

Stigande priser på framförallt livsmedel och energi är ett bekymmer för invånarna i många länder för tillfället. Men i få andra EU-länder är inflationen så hög som i Tjeckien, där priserna steg med över 14 procent i april, jämfört med samma månad för ett år sedan, rapporterar Ekot.

I Ungern håller premiärminister Viktor Orbán på att göra verklighet av sin plan att slå samman tre av landets största banker till en ny bank, skriver FT. Den nya superbanken ska enligt personer som tidningen pratat med stärka Orbáns ekonomiska muskler.

Europeiska centralbanken, ECB, kommer att genomföra en räntehöjning under juli och lämna minusräntemiljön i slutet av september. Det bedömer nu Christine Lagarde, chef för ECB, enligt TT/GP.

Ryssland överväger att lätta på de strikta kapitalkontrollerna som har införts i kölvattnet på Ukrainakriget och sanktionerna mot landet, rapporterar TT/SvD. Rubeln har blivit så stark att det skapar budgetproblem för ryska staten och slår mot ryska exportföretag.

Affärsklimatet i Tyskland vänder oväntat uppåt – trots inflationsoron, skenande energipriser, Ukrainakriget och komponentbrist, visar ett månatligt index från analysinstitutet Ifo.

”Det finns för närvarande inga synbara tecken på en recession”, skriver Ifo-chefen Clemens Fuest i en kommentar, enligt TT/SvD.

EU-kommissionen väntas på måndag i nästa vecka föreslå att de undantag från EU:s budgetregler som infördes under coronakrisen ska förlängas även till nästa år, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Reglerna säger att medlemsländernas budgetunderskott inte får överstiga 3 procent av BNP och att deras statsskulder inte få bara mer än 60 procent. Att undantaget förlängs görs mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina och den ekonomiska oro som råder. Läs mer om budgetbalans och statsskulder.

Med siffrorna 515 för, 32 mot och 11 som avstod röstade EU-parlamentet på torsdagen för att under ett års tid ta bort importtullar- och avgifter som EU har mot varor från Ukraina. Det handlar bland annat om industrivaror, stål och frukt och grönt. 40 procent av Ukrainas totala varuhandel skedde under fjolåret med EU. Alla närvarande svenska ledamöter röstade för.

Inflationen i EU, som stigit varje månad sedan förra sommaren,  var i april 8,1 procent – en betydande ökning jämfört med april förra året då inflationen var 2,0 procent. Det är den högst uppmätta nivån sedan mätningar startade 1997. I Sverige var inflationen i april 6,6 procent, rapporterar statistikbyrån Eurostat på onsdagen. Läs mer om inflation i EU.

Priserna i Turkiet har ökat med 70 procent sedan april förra året och maten är nu nästan dubbelt så dyr, enligt Ekot. Det här beror på att den turkiska centralbanken fortsatt att sänka priserna trots att inflationen ökat under en längre tid.

Första kvartalet i år såg en ekonomisk tillväxt i EU som helhet på 0,4 procent av BNP jämfört med kvartalet innan. Sverige gick emot strömmen i EU med ett ekonomiskt tapp på -0,4 procent under samma period. Det framgår av preliminära uppgifter från Eurostat på tisdagen.

Det kroatiska parlamentet röstade på fredagen med siffrorna 117 mot 13 för att den första januari 2023 anta euron och därmed bli det tjugonde EU-landet att gå med i valutaunionen, rapporterar Euronews. Läs mer om vilka länder som har euron.

Rysslands BNP kan minska med så mycket som 12 procent i år, enligt anonym uppgifter från det ryska ekonomidepartementet till nyhetsbyrån Bloomberg. Ett sådant fall skulle vara det största sedan 1994 då landets ekonomi föll med 14, 5 procent. Andra prognoser räknar med ett BNP-fall på mellan 8 och 10,8 procent i år.

Turkiets inflation drar iväg ytterligare. I april låg prisökningarna på hela 70 procent jämfört med april i fjol, enligt officiella siffror från landets statistikmyndighet, rapporterar Ekot. Ekonomer bedömer att det är president Recep Tayyip Erdoğans ekonomiska politik som får inflationen att rusa när utländska investerare lämnar landet.

Britternas centralbank höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,00 procent, vilket är den högsta nivån på 13 år, uppger TT/SvD. Bakgrunden är en allt högre inflation. Bank of England spår nu att inflationen kan toppa på runt tio procent i år.

Inflationen på årsbasis i euroländerna ökade enligt preliminära uppgifter från Eurostat under april till 7,5 procent. Det är den högst uppmätta nivån någonsin i eurozonen. I vissa euroländer var inflationen ännu högre med Litauen i topp på 19 procent. Prisökningen i euroländerna drivs främst av de höga energipriserna, men även stigande livsmedelspriser påverkar.

Inflationen i Tyskland ökade under april till 7,4 procent, från 7,3 procent i mars, skriver TT/SvD. Det tangerar ett 40-årigt rekord från hösten 1981.

Enligt en ny studie från London School of Economics har Storbritanniens handel med EU gått ned kraftigt efter brexit, rapporterar Ekot. Rapportförfattarna drar bland annat slutsatsen att det blivit svårare för mindre företag att hålla igång handeln med olika EU-länder.

Vid sitt möte i den indiska huvudstaden New Delhi på måndagen enades kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Indiens premiärminister Narendra Modi om att lansera ett handels- och teknikråd mellan EU och Indien. Det är ett råd av liknande typ som EU förra året inrättade med USA. Det nya EU-indiska rådet ska samordna det tekniska samarbetet.

Rysk ekonomi tar rejält med stryk av sanktionerna efter attacken mot Ukraina. Och det EU-embargo mot rysk olja som just nu diskuteras kan bli ett nytt dråpslag. Men att helt knäcka Ryssland ekonomiskt är inte möjligt, enligt Per Hammarlund, chefsstrateg på storbanken SEB, skriver TT/GP.

I mars lång inflationen i EU på 7,8 procent på årsbasis, enligt Eurostat. Det är den högst uppmätta nivån på sedan mätningar startade 1997. De fyra näst högsta mätningarna gjordes de fyra föregående månaderna. 

Inflationen i Sverige mars i år var 6,3 procent. Högst inflation hade Litauen på 15,6 procent och lägst Malta med 4,5 procent.

Det är framför allt de höga energipriserna som driver på inflationen i EU. Om man räknar bort energiprisernas påverkan hade inflationen istället legat på runt 3,4 procent. 

En inflationschock sköljer över Baltikum i skuggan Ukrainakriget. I Estland och Litauen ökade priserna i mars preliminärt med 14–15 procent i årstakt, skriver TT/SvD.

Rysslands finansdepartement har gjort betalningar på några dollarobligationer som förfaller denna vecka i rubel. Det efter att utländska banker vägrade processa betalningar på 649,2 miljoner dollar, något som ökar spekulationerna om en teknisk betalningsinställelse, uppger Direkt/SvD. 

Polen stoppar EU från enighet om den globala minimiskatt för storföretag som förhandlats fram internationellt. Detta framgår efter tisdagens finansministermöte i Luxemburg.

– Jag förstår inte den polska positionen, sade Frankrikes finansminister Bruno Le Maire, enligt TT/Sydsvenskan.

Riksdagens finansutskott beslutade på tisdagen att kräva att regeringen under fem månader i år lägger den svenska energiskatten för bensin och dieseln på EU:s miniminivå. Vidare vill utskottet att regeringen begär undantag från EU-lagstiftningen för att helt kunna ta bort energiskatten på bensin och diesel under tre månader i år. Endast Miljöpartiet reserverade sig mot förslagen. På torsdag tar riksdagen ställning till finansutskottets förslag. 

I morgon tisdag ska EU-ländernas finansministrar göra att nytt försök att ställa sig bakom en ny global skatt för multinationella storföretag. Skattefrågor kräver på EU-nivå enhällighet och vid förra försöket bromsade bland annat Estland, Sverige och Polen. Nu har den svenska regeringen fått mandat att ställa sig bakom uppgörelsen. Även andra tvekande länderna verkar nu vara för men det är ännu oklart om Polen är redo att ge sitt godkännande.

Tyskland har planer på att skruva i sitt skattesystem, så att inte skatten äter upp löneökningar nu när inflationen är så hög, uppger TT/SvD.

Att Ryssland försöker lägga beslag på västerländska företag är en krigsstrategi som kan leva kvar även efter en militär fred, förklarar ledande krigs- och handelsforskare. ”IKEA är en symbol för Sverige och väst, och det här agerandet kan definitivt tolkas som ett hot mot Sverige”, säger Henrik Häggström, senior analytiker på Försvarshögskolan, rapporterar TN.

I Spanien har inflationen stigit till den högsta nivån på 37 år, till följd av de kraftigt stigande energipriserna efter Rysslands invasion av Ukraina, uppger Ekot. Lastbilschaufförer i hela landet har strejkat mot regeringens hantering av de stigande priserna. Premiärminister Pedro Sanchez la nyligen fram regeringens plan på att erbjuda 16 miljarder euro i direkt stöd och lån till företag och hushåll.

Finansminister Mikael Damberg (S) är beredd att driva på i EU för att Sverige ska få ett undantag från energiskatt på bensin och diesel och lägre pris på macken. Men statsminister Magdalena Andersson beskriver motståndet som kompakt, enligt TT/GP.

Greta Gris, Ikea och McDonald's har alla drabbats. Det strömmar in ansökningar till ryska patent- och registreringsverket och flera företag får se hur deras loggor övertas med endast kosmetiska förändringar. ”Det strider mot precis allt”, säger experten Christina Wainikka till TN.

Ratinginstitutet S&P Global Ratings är på väg att dra tillbaka alla sina kreditbetyg på ryska företag, skriver TT/SvD. Beskedet kommer sedan EU i förra veckan beslöt om mot att sätta kreditbetyg på bolag med säte i Ryssland från och med den 15 april.

Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde ser inte några tecken på stagflation, det vill säga avtagande ekonomisk aktivitet samtidigt som det är inflation, skriver TT/SvD. Trots kriget i Ukraina och de konsekvenser det medför för tillväxten och för inflationen så syns inga tecken på stagflation. Även med värsta tänkbara utveckling, med bojkott av olja och gas för lång tid, så ser Lagarde en tillväxt på 2,3 procent.

Medan Sverige och Finland tillhör EU-länder med relativt låg inflation; 4,4 procent i februari, tillhör Belgien med 9,5 procents inflation de fyra EU-länder med högst inflation. För hela EU var inflationen 6,2 procent, vilket är den högsta noteringen sedan 1997 då statistiken började publiceras, rapporterar Eurostat på torsdagen. Höjda priser på energi är den viktigaste förklaringen till inflationen men även priser på tjänster och mat har stigit.

Under onsdagen ska Rysslands regering betala drygt 100 miljoner dollar i ränta på utländska lånepapper. Men sanktionerna mot Ryssland gör att landet sannolikt får svårt att betala – vilket troligen innebär konkurs, enligt SVT.

EU-ländernas finansministrar röstade på tisdagen för en rekommendation om att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet för sin hantering av unionens budget för 2020. Sverige lade dock ned sin röst med hänvisning till att den så kallade felandelen i Europeiska revisionsrättens granskning hamnade på 2,7 procent – över acceptansnivån på 2 procent. Nederländerna röstade mot att ge kommissionen ansvarsfrihet. I ett gemensamt medskick uttrycker de båda länderna en ”oro över bristen på ändamålsenlighet och effektivitet i vissa delar av EU:s utgifter och över de resultatfrågor som revisionsrätten har lyft fram”. Under många år har Sverige och Nederländerna vägrat att rekommendera att kommissionen ska få ansvarsfrihet för sin hantering av EU-budgeten. Det är nu upp till EU-parlamentet att avgöra om att ge kommissionen ansvarsfrihet. Kommissionen ansvarar för räkenskaperna men de flesta felen begås i och av medlemsländerna.

EU-parlamentets ekonomi- och finansutskott enades på måndagen med siffrorna 31 för, 4 mot och 23 som avstod om sin förhandlingsposition om nya EU-regler om kryptotillgångar som bitcoin.

– Europaparlamentet har banat väg för en innovationsvänlig kryptoreglering som kan sätta standarder över hela världen. Den förordning som håller på att skapas är banbrytande när det gäller innovation, konsumentskydd, rättssäkerhet och inrättandet av tillförlitliga tillsynsstrukturer på området för kryptotillgångar, sade den ansvarige EU-parlamentarikern Stefan Berger, en tysk kristdemokrat, i ett uttalande.

Den slutliga lagen måste nu förhandlas fram av parlamentet och EU-länderna.

En analys från handelsmyndigheten Kommerskollegium baserad på svenska importörers användning av EU:s frihandelsavtal med Sydkorea visar att det totala importvärdet från landet till Sverige tredubblades under de sju år första åren med frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea. En viktig orsak anges vara att företagen med tiden bättre lär sig att använda det nya avtalets regler. Utredningen drar slutsatsen att resultaten med Sydkoreaavtalet bedöms vara liknande för EU:s andra frihandelsavtal av samma omfattning.

Ännu finns inget besked om när den igenbommade Moskvabörsen ska öppna igen. SEB:s Rysslandsexpert Per Hammarlund säger till TT/SvD att ryska myndigheter försöker undvika att börsen kollapsar – men att det kan vara förgäves.

EU-kommissionen meddelade på fredagen att man inlett en formell utredning av en uppgörelse mellan Google och Facebook som rör tjänster för annonsering på nätet. 

– [Om våra misstankar om brott mot EU:s konkurrenslagstiftning bekräftas] skulle detta begränsa och snedvrida konkurrensen på den redan koncentrerade marknaden för annonsteknik, till konkurrerande annonstekniker, utgivare och i slutändan konsumenters nackdel, sade EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager i ett uttalande.

En förslag i EU:s Gröna giv om att minska klimatutsläppen till 2030 med minst 55 procent är att införa en avgift på koldioxidkrävande varor som importeras till EU, som cement och stål. EU-länderna, inklusive Sverige, enades i onsdags om sin gemensamma ståndpunkt, som enligt uppgift i många delar ligger nära kommissionens ursprungliga förslag men vill se en större centralisering. EU-parlamentets ansvariga utskott väntas rösta om sin position i maj och hela parlamentet i juni. Därefter kan förhandlingar mellan parlamentet och medlemsländerna om lagens slutliga utformning inledas.

Den Europeiska centralbanken överraskade på torsdagen många genom att köra ner sina stödköp med snabbare tidtabell än den hade planerat tidigare, rapporterar Yle.

Risken för inställda ryska betalningar är överhängande, enligt ledande ratinginstitut och statliga Exportkreditnämnden. Det kan bli en rejäl smäll för banker, förvaltare och andra med ryska tillgångar i portföljen, uppger TT/SvD.

Ukrainakriget ställer till det för Europeiska centralbanken, ECB. Den ekonomiska återhämtningen efter pandemin hotas, samtidigt som priser skenar i väg uppåt. ECB väntas i det trängda läget skjuta upp åtstramningsbeskeden, skriver TT/GP.

Bankföreningen överklagar bankskatten till EU-domstolen, enligt Direkt/Avanza. Bankföreningen konstaterar att den bankskatt som trädde i kraft den 1 januari i år drabbar svenska hushåll och företag.

"Skatten slår mot den ekonomiska tillväxten och fördyrar finansieringen av klimatomställningen. Den missgynnar dessutom investeringar genom svenska banker till utländska bankers fördel", skriver de.

Ryssland kommer inom kort inte att kunna betala sina skulder, bedömer det amerikanska kreditvärderingsinstitutet Fitch, som sänker landets kreditbetyg till C, enligt TT/SvD.

Den norska fastlandsekonomin krympte med 0,9 procent i januari jämfört med december. Nedgången var oväntat stor, skriver TT/SvD. Analytiker hade i snitt räknat med att Norges fastlands-BNP i januari skulle backa 0,1 procent, enligt en Bloombergenkät.

På tre år har Sveriges import från Ryssland halverats, 2018 importerade Sverige varor från Ryssland till ett värde av 48 miljarder kronor och 2021 var värdet nere i 21 miljarder kronor motsvarade 1,4 procent av Sveriges totala varuimport. Den svenska varuexportens andel till Ryssland är lika stor som importen, motsvarande 1,4 procent.

– Ryssland ses som en osäker handelspartner och många svenska företag har medvetet minskat sin handel med Ryssland de senaste åren. Händelseutvecklingen i Ukraina kommer med största sannolikhet innebära att företagen ytterligare minskar sin exponering mot Ryssland, säger Patrik Tingvall, chefsekonom på Kommerskollegium i ett uttalande.

Det kommer kritik mot att EU:s sanktioner mot ryska banker inte är så hårda som det hävdas – till exempel riktas inga sanktioner mot Gazprombank som används mest när länder i EU köper gas och olja från Ryssland. Om alla ryska banker skulle stängas av från det så kallade Swift-systemet skulle det slå väldigt hårt, tror Martin Nordh som är vd på riskanalysföretaget Acuminor, rapporterar Ekot. Han påpekar att det nu bara är sju banker av flera hundra ryska banker som drabbas av sanktionerna.

Inflationen i eurozonen i februari landade på 5,8 procent i årstakt, enligt TT/SvD. Det är en rekordhög nivå och mer än analytikernas förväntade 5,6 procent.

Sanktionerna mot ryska banker och centralbanken kommer att få långtgående effekter på rysk export och import säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet, till Ekot. Frysningen av den ryska valutareserven kommer sannolikt att få kännbara följder för såväl företag som privatpersoner.

Tysk ekonomi ser ut att åka på ett bakslag, med negativ tillväxt två kvartal i rad, det som brukar benämnas som recession, skriver TT/SvD. Efter en BNP-nedgång sista kvartalet i fjol, ser ekonomin ut att krympa även första kvartalet i år, enligt Bundesbank.

EU-ländernas samlade BNP ökade under fjolårets sista kvartal med 0,4 procent jämfört med föregående kvartal, visar preliminära siffror från Eurostat på tisdagen. I Sverige var motsvarande ökning 1,4 procent. Samtidigt ökade sysselsättningsgraden i både EU och i Sverige med 0,5 procent.

Islands centralbank går i bräschen i Europa för räntehöjningar. Tisdagens höjning med 75 punkter till 2,75 procent gör att styrräntan nu ligger på den högsta nivån sedan 2009, enligt TT/SvD. Höjningen är ett nytt försök att försöka få bukt med den stigande inflationen som centralbanken bedömer kommer att stiga med 5,3 procent i år jämfört med en tidigare prognos på 3,5 procent.

EU-kommissionen kommer från nästa vecka att hålla inne pengar till Polen som ett sätt att få landet att betala utdömda böter från EU:s domstol, angående en utdömd kolgruva nära gränsen mot Tjeckien. Det uppger åtminstone kommissionstalesmannen Balazs Ujvari för nyhetsbyrån AFP, rapporterar TT/GP.

När värdet på den svenska kronan jämförs med den amerikanska dollarn å ena sidan och vad hamburgaren Big Mac kostar i Sverige respektive i USA, ligger skillnad bara på minus 0,4 procent för kronan. Kronan är den enda valutan som ligger i balans mot dollarn enligt indexets sätt att mäta. Det kan jämföras med euron som ligger närmare 15 procent under i värde jämför med dollarn och priset på en Big Mac. De flesta valutor i The Economist Big MAC-indexet visar att de är undervärderade mot dollarn, förutom den norska kronan och schweiziska franc som båda är tydligt övervärderade.

På grund av skillnader i tillsynsstandarder har handeln med levande blötdjur såsom musslor och ostron mellan EU och USA varit omöjlig. Men nu har en lösning nåtts och från slutet av februari kan den handeln återupptas mellan Spanien, Nederländerna å ena sidan och den amerikanska staterna Massachusetts och Washington.

– Det gläder oss att ett förtroendefullt transatlantiskt samarbete mellan EU och USA återupptar en viktig handelsväg mellan EU och USA när det gäller blötdjur, sade EU:s livsmedelssäkerhetskommissionär Stella Kyriakides i ett uttalande.

Detta är första gången den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA utfärdat en sådan likvärdighetsbestämning som ger EU-producenter tillgång till den amerikanska marknaden. Det underlättar även för andra EU-länder som vill exportera levande blötdjur till USA.

Europeiska centralbanken meddelade på torsdagen att man under årets första kvartal gör sina stödköp av stats- och företagsobligationer i euroländerna inom coronaprogrammet PEPP i en ”lägre takt” än under fjolårets avslutande kvartal. Man meddelade samtidigt att de viktigaste styrräntorna ligger kvar på oförändrat rekordlåga nivåer.

Preliminära siffror på onsdagen visar att inflationen i euroländerna i januari i år låg på 5,1 procent, enligt Eurostat. Det är den högsta nivån sedan euron infördes. De stigande prisnivåerna drivs framför allt av de höga energipriserna. Mellan januari i år och samma månad 2021 steg energipriserna med 28,6 procent. Den näst största prisökningen skedde i kategorin livsmedel, alkohol och tobak som steg med 3,6 procent på årsbasis.

EU-ländernas ekonomier växte under fjolårets sista kvartal i genomsnitt med 0,3 procent jämfört med föregående tre månader. Det visar preliminära siffror från Eurostat på måndagen. Tysklands ekonomi krympte under samma period med 0,7 procent medan den svenska växte med 1,4 procent. Samtidigt bedömer Eurostat att EU:s samlade ekonomi under hela 2021 växte med 5,2 procent jämfört med året innan.

Den ekonomiska aktiviteten i Tysklands tillverkningsindustri överraskar uppåt i januari, enligt ett inköpschefsindex från BME och IHS Markit, skriver TT/SvD. Men tjänstesektorn i eurozonen bromsar in i den ökade smittspridningens spår.

Norges Bank, den norska centralbanken, lämnar som väntat styrräntan oförändrad på 0,50 procent. Men siktet är inställt på en räntehöjning på nästa möte i mars, uppger TT/SvD.

I december var inflationen, prisökningarna, 5,3 procent på årsbasis i EU. I Sverige låg årsinflationen samma månad på 4,5 procent. Högst inflation uppmättes i de baltiska länderna samt Polen, uppger Eurostat på torsdagen. I december 2020 var årsinflationen 0,3 procent och därefter har priserna ökat månad för månad. De höjda energipriserna stod i december 2021 för en fjärdedel av inflationen bland euroländerna.

Europeiska företag och stater passar på att fylla på kassan med nya lån inför vad många tror blir räntelyft senare i år, enligt TT/SvD. Med nya emissioner på sammanlagt nästan 95 miljarder euro (snudd på 1 000 miljarder kronor) är det redan på torsdagen en historisk rekordnivå för en vecka.

Norges fastlandsekonomi växte mer än väntat i november, enligt färska siffror från den norska statistikbyrån SSB, uppger TT/SvD. Ett lyft för fisket och intäkterna för kraftproduktionen drog uppåt.

Idag måndag lanserade EU-kommissionen och Europeiska unionens kontor för immateriella rättigheter, EUIPO, en ny fond för små och medelstora företag, “för att hjälpa dem att skydda sina immateriella rättigheter”.  Fonden som är på närmare 500 miljoner kronor ska efter ansökan kunna ersätta delar av företagens immateriella kostnader och är en del av återhämtningen efter covid-19 och gröna och digitala övergångar under de kommande tre åren.

Den årliga inflationen, prishöjningar, antas för december 2021 landa på fem procent för euroländerna. Den största enskilda faktorn var det höjda priset på energi, rapporter Eurostat. I december 2020 fanns ingen inflation utan priserna minskade med 0,3 procent beroende på fallande energipriser.

Kommissionen föreslår att EU:s budget ska få tre nya intäktskällor.  Den första grundar sig på inkomster från utsläppshandeln ETS-systemet, den andra på den så kallade gränsjusteringsmekanismen för koldioxidavgift på importerade varor och den tredje baseras på en mindre andel av de multinationella företagens “övervinster” som enligt OECD/G20-avtalet om omfördelning av beskattningsrätten ska betalas till medlemsländerna. Om medlemsländerna ger sitt godkännande väntas de nya inkomstkällor ge upp till 17 miljarder euro om året till EU:s budget under åren 2026–2030. Pengar som EU-kommissionen föreslår ska bidra till återbetalningen av den stora återhämtningsfonden även kallad coronafonden samt till den föreslagna sociala klimatfonden "för en mer rättvis klimatomställning".

År 2020 stod Tyskland för 25 procent av EU-ländernas samlade BNP. Det gör tysk ekonomi till den i särklass största inom EU. De 20 EU-länder som hade lägst BNP nådde tillsammans med sina knappa 24 procent av EU:s BNP inte ända upp till Tysklands ekonomiska storlek. De tre största ekonomier Tyskland, Frankrike och Italien stod tillsammans för nästa 55 procent av EU:s samlade BNP. Sverige med 3,5 procent av EU:s BNP kom på sjunde plats i storleksordningen, det visar uppgifter från Eurostat på tisdagen. Värdet på alla tjänster och varor som produceras under ett år kallas för Bruttonationalprodukten, förkortat BNP. BNP är ett grundläggande mått på den totala storleken på ett lands ekonomi.

I Turkiet har valutan att tappat nästan 30 procent i värde den senaste månaden. När valutans värde minskar ökar priserna och för människor med lön i Lira har många varor blivit mycket dyrare att köpa. I opinionen syns ett tydligt tapp för president Erdoğan och hans parti och många av hans tidigare trogna väljare anklagar regeringen för det ekonomiska raset och hotar att straffa dem i nästa val, rapporterar Ekot.

Eurostat har jämfört inkomsten från miljöskatter med andra skatteintäkter som medlemsländerna hade under 2020. Den visar att 22 EU-länder hade en högre andel miljöskatteintäkter än Sverige. I Sverige utgjorde miljöskatterna 4,6 procent av de totala intäkterna från skatter och sociala avgifter, den lägsta andelen av de nordiska länderna. Det kan jämföras med ett EU-genomsnitt på 5,4 procent miljöskatteintäkter. Störst andel miljöskatter hade Slovenien över tolv procent och lägst hade Luxemburg med drygt tre procent.

Trots en liten minskning 2020 har den totala virkesproduktionen inom EU ökat med 21 procent sedan år 2000. Efter Tyskland är Sverige och Finland de största producenterna av virke i EU, rapporterar Eurostat.

Från år 2030 ska inte längre några lägre momssatser för fossila bränslen tillåtas inom EU. Och redan nu placeras solpaneler, elcyklar och andra miljövänliga produkter på listan över varor där momsrabatter tillåts, skriver TT/GP. Åtgärderna är en följd av att EU-ländernas finansministrar efter flera års diskussioner nu nått en kompromiss om moderniserade momsregler.

Frankrikes inflation stiger, under november nådde inflationen den högsta nivån på 13 år, uppger TT/SvD. Konsumentpriserna steg 0,4 procent jämfört med oktober och inflationen blev 3,4 procent för november. Det var högre än väntat, enligt Reuters sammanställning låg förväntningarna på 3,2 procent.

Nu upphör Portugal att vara ett skatteparadis för svenska pensionärer. Från och med den 1 januari 2022 måste svenska pensionärer betala svensk skatt på sin privata tjänstepension. I de flesta fall innebär det 25 procents skatt på pensionen för pensionärer som bor i Portugal eller Grekland, enligt Skatteverket, rapporterar TT.

EU:s kapitalmarknadsunion har bland annat som syfte att göra det lättare för företag att få finansiering till sin verksamhet. I dag torsdag lade EU-kommissionen fram ytterligare lagförslag på området.

”Dagens förslag kommer att göra det lättare för investerare att få tillgång till företags- och handelsuppgifter. Åtgärderna kommer också att uppmuntra långsiktiga investeringar och göra gränsöverskridande försäljning av investeringsfonder enklare och säkrare”, uppger kommissionen i ett uttalande.

Hushållens slutliga konsumtionsutgifter i EU sjönk under 2020 med 8 procent jämfört med året innan, enligt Eurostat. Det är det största fallet sedan mätningarna började. Det största fallet i hushållens utgifter skedde för hotell och restaurang: -38 procent.

I oktober ökade årstakten på inflationen, prisstegringar, till 4,4 procent upp från 3,4 procent i september. I Sverige, som tillhör EU-länderna med relativt låg inflation, ökade årsinflationen från 3,0 i september till 3,3 procent i oktober. Stigande energipriser var den största enskild förklaringsfaktor till den ökade inflationen, uppger Eurostat på onsdagen.

EU:s ekonomi väntas växa och läget på arbetsmarknaden förbättras. Ett tillfälligt globalt pristryck tros få inflationen att accelerera till den högsta nivån på tio år. En del osäkerhetsfaktorer finns dock med som brasklappar i EU-kommissionens prognos. EU:s ekonomi förväntas fortsätta att expandera under prognosperioden och uppnå en tillväxt på 5 procent, 4,3 procent och 2,5 procent år 2021, 2022 respektive 2023, rapporterar Yle. I Sverige väntas tillväxten i år och de kommande två åren bli något lägre med 3,9 procent i år och 3,5 procent nästa år samt 1,7 procent 2023.

EU-parlamentet har idag, torsdag, godkänt en ny lagstiftning som tvingar stora multinationella företag och deras dotterbolag att offentliggöra hur mycket skatt de betalar i varje EU-land. Lagstiftningen ska hindra skatteflykt för storföretag som är verksamma i flera EU-länder samtidigt eller i länder utanför EU som anses vara “skatteparadis”. De nya reglerna ska införas i EU-länderna senast mitten av 2024.

Om EU-kommissionen inte godkänner att Polens ska få del av återhämtningsfonden i slutet av året, kan Warszawa undergräva viktiga EU-insatser som klimatpaketet Fit for 55, varnade Waldemar Buda, Polens biträdande minister för regionalpolitik.

"Om vi ​​inte löser frågan i slutet av året kommer vår vilja att förhandla, och viljan att göra eftergifter vara lägre under det nya året", sa Buda, rapporterar Politico.

EU-domstolen avslog på onsdagen Googles överklagan mot att EU-kommissionen 2017 gett dem en bot på motsvarande över 25 miljarder kronor för att ha missbrukat sin dominerande ställning på marknaden för jämförelsetjänster vid köp i 13 länder, däribland Sverige. Domstolen fann att Googles agerande var alltför konkurrensbegränsande mot andra företag.

Sverige är ett av fem länder som ännu inte fått sina återhämtningsplaner godkända av EU-kommissionen, men enligt uppgift ska parterna vara överens preliminärt. Det skriver Direkt/MSN inför morgondagens ekofinmöte med EU:s finansministrar, där bland annat just medlemsländernas återhämtningsplaner står på agendan.

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att utreda hanteringen av EU-medel i Sverige. Syftet med utredningen är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering av sådana medel. Senast den 1 december 2023 ska uppdraget redovisas.

Ledarna för världens 20 ledande ekonomier har godkänt en global skattereform som innebär att stora multinationella företag inte längre kommer undan företagsskatter, utan måste betala minst 15 procent oavsett var de är verksamma. Skattereformen träder i kraft 2023, rapporterar Yle.

Bidenregeringen har i helgen öppnat för tullfri import av stål och aluminium från EU till USA. Svensk stålindustri, som redan rider på en återhämtningsvåg, är vinnare på utvecklingen, rapporterar TT.

EU-ländernas ekonomier växte i genomsnitt 2,1 procent under årets tredje kvartal, visar preliminära siffror från Eurostat på fredagen. I Sverige var tillväxten 1,8 procent under samma perio

Konsumentpriserna i Tyskland stiger i den högsta takten på 28 år visar siffror för oktober månad, enligt TT/SvD. Anledningen är till stor del de höga energipriserna i Europa. Inflationstakten på årsbasis ökade för fjärde månaden i rad, och låg på 4,5 procent, drivet av en ökning av energipriserna på 18,6 procent, enligt officiella siffror från Tyskland.

EU-kommissionen vill att EU:s banker ska anpassa sig till den internationella överenskommelsen om bankregler kallad Basel III. Syftet är att i ännu högre grad än idag göra bankerna mer motståndskraftiga mot framtida ekonomisk kriser samtidigt som man undviker allt för höga kapitalkrav på europeiska banker så att de kan behålla sin internationella konkurrenskraft. Förslaget som ska behandlas av Europaparlamentet och ministerrådet innehåller också skärpta övervakningsregler för de myndigheter som kontrollerar bankerna.

Den tyska tillväxten väntas tvärnita i fjärde kvartalet. Komponentbrist, skenande gas- och elpriser och vikande efterfrågan präglar Europas största ekonomi, varnar den tyska centralbanken Bundesbank i en månadsrapport, enligt TT/SvD.

De sammanlagda statsskulderna i EU-länderna låg under första kvartalet i år på den högsta nivån någonsin. Preliminära uppgifter från Eurostat visar dock att dessa minskade under andra kvartalet i år i de allra flesta medlemsländerna, så även i Sverige. I EU var den genomsnittliga statsskulden 90,9 procent av BNP, i Sverige 37,9 procent.

Årstakten på inflationen i EU låg i september på 3,6 procent och i Sverige på 3,0 procent. Det uppgav Eurostat på onsdagen. Det är den högsta inflationsnoteringen under en enskild månad sedan hösten 2008 för EU och Sverige. Både den europeiska och svenska centralbanken har ett mål på cirka två procents årsinflation. Höjda energipriser är den den enskilt viktigaste förklaringen till inflationen.

Bristen på halvledarkomponenter bromsar tysk ekonomisk tillväxt betydligt, enligt flera ekonomiska institut. Det uppger TT/GP. Tysk BNP-tillväxt bedöms nu landa på 2,4 procent i år, enligt flera tunga bedömares samlade prognos, bland annat instituten IFO och RWI. I april låg deras prognos på 3,7 procent.

En sedan länge planerad omgång handelssamtal mellan EU och Australien skjuts upp en månad, uppger TT/SVT. Beskedet kommer mitt under den fransk-australiska ubåtskrisen. Australiens handelsminister Dan Tehan säger till Reuters att samtalen kommer att äga rum i november i stället för oktober, men vill inte säga om den inställda ubåtsaffären har något med saken att göra.

Konsumentpriserna i Tyskland ökade oväntat mycket i september, upp med 4,1 procent, jämfört med motsvarande månad i fjol, enligt den federala tyska statistikbyrån, uppger TT/GP. Det är den högsta uppmätta inflationsnivån i Europas största ekonomi sedan 1993, enligt AFP.

Räkna med mindre fart inom den tyska ekonomin framöver, i alla fall enligt det tyska Ifo-institutet. I en reviderad konjunkturprognos uppger Ifo att man spår att BNP-tillväxten kommer att landa på 2,8 procent i år, en minskning med 0,8 procentenheter jämfört med den senaste prognosen, skriver TT/SvD. För 2022 är man dock mera optimistisk och höjer prognosen med 0,8 procentenheter till 5,1 procent.

Med nya EU-regler väntas försäkringsbolagen, enligt EU-kommissionen, kunna låna ut ytterligare omkring 90 miljarder euro till kapitalmarknaden jämfört med idag. Reglerna ska även göra försäkringsbranschen mer motståndskraftig för framtida ekonomiska kriser och ge försäkringstagarna bättre skydd: Det lovade kommissionen när den på onsdagen lade fram förslaget som närmast ska behandlas av parlamentet och ministerrådet.

– Europa behöver en stark och livskraftig försäkringssektor som kan investera i vår ekonomi och hjälpa oss hantera de risker vi är exponerade för, sade EU-kommissionär Valdis Dombrovskis, i ett uttalande.

Den första juni invigdes EU:s nya åklagarmyndighet Eppo innebär rättsliga möjligheter för EU att åtala personer som begår brott mot unionens budget. Sedan dessa har Eppo inlett 300 granskningar av olika brott vars värde uppskattas till motsvarande 46 miljarder kronor, skriver FT. De första åtalen väntas i slutet av året.

Cornakrisen är över och det är dags att återgå till EU:s gamla maxreglerna för budgetunderskott och statsskuld. Det menar Sverige, Danmark, Finland, Österrike, Nederländerna, Lettland, Tjeckien och Slovakien i ett gemensamt brev inför EU-ländernas informella finansministermöte i Slovenien under fredagen och lördagen, rapporterar Politico. Europaportalens gafik visar att länderna vanligen följt kravet på högsta budgetunderskott medan många länder, mot EU:s regler, har låtit statsskulderna ligga på en allt för hög nivå år efter år.  

Franska champagnetillverkare har anledning att fira med ett glas eller två. EU-domstolen har nämligen gått på deras linje gällande vem eller vilka som ska få använda sig av uttrycket "champagne" i anslutning till alkoholhaltiga drycker, rapporterar TT.

Europeiska centralbanken meddelade på torsdagen att man håller ”måttligt lägre takt” i sina stödköp av stats- och företagsobligationer i euroländerna inom coronaprogrammet PEPP än under föregående halvår. Detta motiveras med den stigande inflationen och gynnsamma finansieringsvillkor. Coronastödsprogrammet på 1,85 biljoner euro ska verka til åtminstone slutet av mars nästa år. Styrränta ligger fortsatt kvar på 0,0 procent.

Den socialdemokratiska partigruppen i EU-parlamentet S&D vill inrätta en permanent budget för euroländerna. Budgeten ska bygga vidare på EU:s tillfälliga coronafond och arbetslöshetsåterförsäkring SURE där EU-kommissionen lånar upp pengar å euroländernas vägnar. S&D:s inspel görs inför EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens stora linjetal i nästa vecka om tillståndet i unionen.

Den ekonomiska tillväxten i EU under andra kvartalet i år var 2,1 procent jämfört med kvartalet innan och närmare 14 procent jämfört med samma kvartal 2020. Den svenska tillväxten stannade på 0,9 procent andra kvartalet i år jämfört med första kvartalet och 9,5 procent  på årsbasis. Det uppgav Eurostat på tisdagen.

EU-kommissionen meddelade på fredagen att man går med på en förlängning av det svenska undantaget för beskattning av rena och höginblandade biodrivmedel fram till slutet av nästa år. Sverige har haft ett undantag för beskattning av sådana biodrivmedel sedan 2002.

Inflationen i eurozonen för augusti steg till 3 procent, den högsta nivån på tio år, skriver TT/Sydsvenskan. Det var väntat med stigande inflation, prognosen låg på 2,7 procent, men nu överträffades detta.

I juni skulle EU-kommissionen ha presenterat ett förslag om nya inkomstkällor till unionens budget genom en koldioxidskatt på importerade varor, en digitalskatt och inkomster från EU:s försäljning av utsläppsrätter.  EU-parlamentets budgetutskott ansåg under en debatt på tisdagen att kommissionen därmed brutit mot ett avtal som institutionerna slöt i december 2020. Pengarna från de nya inkomstkällorna är tänkta att gå till att återbetala lån från EU:s coronafond. EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn lovade att presentera förslaget efter ett G20-möte i oktober.

Dansk ekonomi har återhämtat sig bra från coronakrisen och nu gäller det att hålla igen för att inte riskera överhettning, rapporterar Ekot. Det var danska regeringens budskap på måndagen när den presenterade sin höstbudget. Flera stora stödpaket rullas nu tillbaka, rut- och rot-avdraget som tillfälligt höjdes krymper igen.

Inflationen i Tyskland under augusti i år nådde den högsta nivån sedan 2008 – nu 3,9 procent, skriver TT/SvD. Analytiker hade visserligen väntat sig en kraftig inflation, i snitt hade de räknat med 3,4 procent, enligt en sammanställning från Reuters.

Ekonomin går fortsatt starkt i eurozonen, enligt IHS Markit månadsvisa inköpschefsindex, skriver TT/Sydsvenskan. Det samlade indexet för både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn sjönk marginellt, från 60,2 i juli till 59,5 i augusti. Enligt IHS Markit pekar siffrorna för juli och augusti sammantaget på den starkaste tillväxten på 21 år. Även det enskilda indexet för sysselsättningen visar en ovanligt stark trend.

Sammanlagt har 7000 personer kopplade till Londons finansföretag har flyttat till EU i samband med brexit och av dem var närmare 100 topptjänstemän. Det uppger Europeiska bankmyndigheten, EBA, enligt Reuters. Det förändrar dock inte det faktum att London fortsatt är Europas största finanscentrum. 

Banker uppvaktar intensivt EU-kommissionen i sina ansträngningar att urvattna EU:s uppgradering av kapitalkraven i den så kallade i Basel lll-överenskommelsen,  rapporterar Politico. De europeiska bankerna menar att reformerna kommer att skada ekonomin genom att begränsa utlåningen under EU:s återhämtning från coronapandemin. Kapitalkraven i Basel III, som tillkom efter finanskrisen 2010, anger globala minimikrav på hur mycket pengar och tillgångar av olika slag banker måste ha sparat för att klara ekonomiska kriser. I oktober väntas EU-kommissionen lägga fram ett förslag om skärpta kapitalregler för att ytterligare stärka bankernas krisberedskap.

Europeisk investeringsfonden ställer upp en garanti på 145 miljoner kronor till mindre lån på mellan 10 000 och 250 000 kronor till 1000 svenska mikroföretag. Lånen administreras genom Ponture och ska främst gå till företag som grundats av kvinnor, unga och människor med migrationsbakgrund.

Ännu en urstark BNP-prognos gläder finansminister Magdalena Andersson (S) inför höstbudgeten, rapporterar TT. – Det här visar på styrkan i svensk ekonomi, säger hon. Något valfläsk vill hon dock inte utlova:– Jag är snålast i EU.

Det krävs rejält högre koldioxidskatter för att hejda klimatförändringarna. Det säger flera ekonomer med anledning av FN:s klimatrapport som släpptes på måndagen, rapporterar Ekot. Åtgärderna kommer att påverka ekonomin i form av lägre tillväxt och högre inflation, men är helt nödvändiga.

EU:s beskattning av nätjättar som Google och Facebook läggs på is. Efter påtryckningar från USA får EU-kommissionens förslag vänta till åtminstone i höst, skriver TT/SvD.

Europeiska centralbanken meddelade på torsdagen att man höjer sitt inflationsmål till 2 procent på medellång sikt. Det tidigare målet var det något otydliga  ”under, men nära, 2 procent”. Enligt ett pressmeddelande från ECB kan detta bland annat få till följd att man kan tillåta övergångsperioder då inflationen ligger över det nya målet. Hur nära ECB varit att nå sitt (tidigare)  inflationsmål kan du se här.

Runt 130 länder och jurisdiktioner har enats om en global miniminivå på bolagsskatt, meddelar den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD, enligt TT/GP. Syftet med avtalet är att de multinationella bolagen ska betala rättvisa skatter oavsett var de har sin verksamhet. Det innebär att globala jättar som Google, Amazon, Facebook och Apple kommer att betala minst 15 procent i skatt.

I en analys från statliga Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, av Europeiska rådets inblandning i december 2020 i utformandet av den nya så kallade villkorsmekanismen som ska skydda EU:s rättsstatsprincip och EU:s budget konstaterar juristen Anna Södersten att stats- och regeringscheferna överträtt sina befogenheter. Enligt fördragen har Europeiska rådet en politisk men inte en lagstiftande funktion. Men som en del i en kompromiss med Polen och Ungern, länder som EU-kommissionen och Europaparlamentet kritiserat för bristande rättsstatlighet, har Europeiska rådet i praktiken på flera sätt försvårat möjligheterna att använda de nya reglerna för att skydda rättsstaten. Att EU-rätten tänjs ut och till och med överskrids är allvarligt och rubbar balansen mellan EU:s institutioner, konstaterar Södersten och frågar sig om villkorsmekanismen nu bara blir ytterligare ett EU-verktyg av flera som inte riktigt fungerar för att skydda rättsstaten. Se Siepsstudien: Villkorsmekanismen – sista halmstrået för EU:s rättsstatsprincip?

När coronakrisen tog fart meddelade EU-kommissionen att man inte kommer att tillämpa unionens regler om allt för stora budgetunderskott och statsskulder. Undantaget har sedermera förlängts till och med 2022. Nu söker Österrikes regering bundsförvanter för att kräva att fokus åter sätts på att minska statsskulderna i medlemsländerna, rapporterar Reuters.    

Europeiska centralbanken, ECB, och ordförande Christine Lagarde bjöd inte på några överraskningar vid torsdagens räntebesked. Styrräntan lämnas oförändrad på noll, den så kallade insättningsräntan på minus 0,50 procent. Räntebeskedet ligger i linje med marknadens förväntningar, skriver TT/HD.

EU och USA planerar att enas om att lösa frågan om strafftullar under toppmötet den 15 juni, enligt nyhetsbyrån Bloomberg. USA:s tidigare president Donald Trump införde 2018 tullar på stål och aluminium från EU med hänvisning till nationell säkerhet, skriver TT/GP. EU svarade med att införa tullavgifter på amerikanska produkter som till exempel motorcyklar, whiskey, jeans och jordnötssmör.

I helgen kom beskedet att länderna i stormaktsgruppen G7 har enats om att stå bakom en global minimiskatt på 15 procent. Ett besked som Claes Hammarstedt, internationell skatteexpert på Svenskt Näringsliv, menar sätter press på världens övriga länder att följa efter. “Men en global minimiskatt kan försvåra för företag då systemet riskerar att bli krångligt”, enligt Claes Hammarstedt, rapporterar Ekot. 

Japan och de tio andra länderna i handelsavtalet CPTPP – som träffats mellan länder runt Stillahavsområdet – har öppnat dörren för att Storbritannien ska få ansluta sig till avtalet. Det uppger Japans ekonomiminister Yasutoshi Nishimura, enligt TT/GP.

Den tjeckiska åklagarmyndigheten har beslutat att den misstänkta intressekonflikt som landets premiärminister Andrej Babiš utredas för ska skickas till den på tisdagen invigda Europeiska åklagarmyndigheten Eppo som undersöker fall av brott mot EU:s budget, rapporterar public service  Česky rozhlas på onsdagen. Enligt den tjeckiske EU-parlamentarikern Mikuláš Peksa ska Eppo ha tagit på sig fallet.

För att bekämpa skattesmitning har EU-parlamentet och medlemsländerna kommit överens om skärpta krav på multinationella företag att redovisa i vilka länder de gör sina vinster och betalar skatt, uppger TT/GP.

Den tyska inflationen ökade till 2,5 procent i årstakt i maj, enligt en preliminär beräkning från Tysklands statistikmyndigheten, skriver TT/SvD. Analytiker hade i snitt räknat med en inflation på 2,3 procent, enligt en Reutersenkät.

Österrikes och Polens parlament har nu som sista i EU godkänt de rättsliga förutsättningarna för unionens coronafond på 750 miljarder euro, meddelar budgetkommissionär Johannes Hahn. Han räknar med att de sista formella stegen kan tas inom kort så att man kan börja låna pengarna på den globala kapitalmarknaden i nästa månad.

De extremt låga räntorna och coronastöd riktade till företag gör att många tusen företag inom EU hankar sig fram, trots att de egentligen inte är livskraftiga. Nu varnar den europeiska centralbanken, ECB, för risken med dessa så kallade zombieföretag, uppger Ekot. Utöver att utgöra en risk för bakslag under återhämtningen efter coronapandemin anses zombieföretag vara ett problem eftersom de minskar utrymmet för nya, livskraftiga företag att slå sig in på marknaden.

På tisdagen meddelade EU-kommissionen att de skrotar sitt gamla förslag om gemensam bolagsskattebas för EU-länder, en fråga som i olika skepnader funnits med i tio år men som aldrig fått medlemsländernas gillande. I stället utlovas ett nytt förslag senast 2023 som kommissionen kallar BEFIT; en gemensam EU-regelbok för företagsbeskattning med syftet att skapa “en mer rättvis fördelning av beskattningsrättigheter mellan medlemsländerna”.

EU har beslutat att inte utöka strafftullarna på importerade amerikanska varor som skulle trätt i kraft den 1 juni 2021. Detta efter en överenskommelse med USA om att söka en lösning på tvisten om USA:s stål- och aluminiumtullar. Enligt handelsmyndigheten Kommerskollegium innebär beslutet att de svenska importörer som berörs av vissa strafftullar nu slipper en höjning från 25 procent till 50 procents extra tull vid import av varor med ursprung i USA. EU kommer heller inte lägga till fler varor som ska omfattas av strafftullarna.

Riksdagens skatteutskott är överens att det 60 år gamla avtalet mot dubbelbeskattning med Grekland ska sägas upp. Orsaken är att nya grekiska skatteregler i kombination med det äldre skatteavtalet skulle gynna svenska pensionärer att av skatteskäl flytta till Grekland där pensionsskatten sedan förra året är sju procent vilket är betydligt lägre än i Sverige. Även skatteavtalet med Portugal sägs upp av liknande skäl.

Nedstängningar till följd av pandemin slår oväntat hårt mot tysk ekonomi, uppger TT/GP. Bruttonationalprodukten, BNP, i EU:s största ekonomi krympte med 1,7 procent i första kvartalet, enligt preliminära beräkningar från Tysklands federala statistikmyndighet.

På torsdagen tog EU det sista formella beslutet att godkänna handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien. Avtalet gäller från lördagen den 1 maj. 

Tysklands regering höjer sin tillväxtprognos för 2021 till 3,5 procent, upp från 3,0 procent, skriver TT/SvD. Ökad hushållskonsumtion väntas bidra oväntat mycket när covid-19-restriktioner hävs, enligt ekonomiminister Peter Altmaier.

I nästa vecka lägger Italiens premiärminister Mario Draghi fram sin plan för att stimulera landets ekonomi efter coronapandemin. I den finns satsningar på bland annat höghastighetståg, förnybar energi och digitalisering av landets förvaltning, skriver FT. Majoriteten av pengarna , 192 miljarder av 220 miljarder euro, kommer från EU:s coronafond.

När Europeiska Centralbanken granskade 65 systemviktiga finansinstitut och banker i euroområdet från 2018 och fram uppdagades 5800 felbedömningar av risklån till hushåll och företag var av närmare en tredjedel av bristerna ansågs kunna påverka bankernas ekonomiska situation i en allvarligare grad. Det framgick av en ECB-rapport på måndagen rapporterar Agence Europe.

Förslaget till investeringsavtal mellan EU och Kina som presenteras i december är framför allt en politisk seger för Kina, enligt en studie, som publicerades måndagen. Analysen kommer från statliga Polska institutet för internationella frågor (PISM) i samarbete med det Polska ekonomiska institutet på beställning av den tyske miljöpartisten språkröret Reinhard Bütikofer. Kritiken pekar ut att avtalet “stör” EU:s relation med USA, att Kina troligen inte kommer att följa avtalet och att avtalet inte tillräckligt gynnar europeiska företag, rapporterar Agence Europe.

Med sin låga företagsskatt har Irland lockat bland annat amerikanska teknologi- och och datajättar till Dublin. Storbolag som Apple, Microsoft, Twitter, Google och Ebay har sina europeiska huvudkvarter på Irland. En  kan få följder också för Irland. Nu är den irländska regeringen orolig för en föreslagen internationell företagsskatt. De menar att Irland skulle förlora upp till två miljarder euro årligen från år 2025 om USA:s globala företagsskatteförslag blir verklighet, rapporterar Yle.

Mer än 440 finansföretag såsom banker, kapitalförvaltare och försäkringsbolag har åtminstone delvis flyttat sin verksamhet från Storbritannien till EU efter brexit. Hittills har cirka 7400 tjänster lämnat Storbritannien tillsammans cirka 900 miljarder pund i tillgångar. Det uppger nyhetsbyrån Bloomberg.

Under 2020 bidrog jordbruket i EU med 1,3 procent av EU-ländernas samlade BNP, rapporterar Eurostat på tisdagen.

USA:s finansminister Janet Yellen vill lägga en global miniminivå för bolagsskatt, något som Tyskland och Frankrike välkomnar. Finansminister Magdalena Andersson, som i morgon ska träffa Janet Yellen, säger att förslaget är ett bra initiativ. Enligt skatteforskaren Åsa Hansson vill USA inte att andra länder sänker sina bolagsskatter, samtidigt som de själva planerar att höja dem för att finansiera investeringar i infrastruktur, rapporterar Ekot.

Frankrikes budgetunderskott sväller och statsskulden växer i pandemins tredje våg, enligt landets finansminister Bruno Le Maire, rapporterar TT/GP. I en tv-intervju uppger han att budgetunderskottet i år kommer att uppgå till 9 procent, mot tidigare beräkningar på 8,5 procent. Samtidigt visar beräkningar att statsskulden i år kommer att växa till 118 procent av BNP, mot beräkning på 115 procent.

EU:s revisorer riktar i en rapport allvarlig kritik mot hur EU-länderna sköter tullkontrollen av varor som kommer in på den gemensamma marknaden. När vissa länder kollade upp till 60 procent av alla tulldeklarationer granskar andra länder nästan ingenting, något som oseriösa importörer lär sig utnyttja. Samtidigt står stora ekonomiska värden på spel då 13 procent av EU:s budget består av tullavgifter, uppger Europeiska revisionsrätten på onsdagen.

Italiens ekonomiska återhämtning i år blir sämre än tidigare förutspåtts. Regeringen sänker nu prognosen för BNP-tillväxten till 4,1 procent i år och 4,3 procent 2022 enligt dokument som Reuters tagit del av, uppger TT/SvD. Siffran för 2021 är en nedrevidering jämfört med tidigare prognos som låg på sex procent medan siffran för 2022 faktiskt är högre än tidigare (3,8 procent).

Den ekonomiska aktiviteten i eurozonen ökar oväntat mycket. En rekordökning av produktionen i fabriker bidrar, medan tjänstesektorn fortsätter halka efter i coronakrisen, visar inköpschefsindex från IHS Markit, enligt TT/SvD.

Senare på onsdagen väntas riksdagen rösta om ett slutligt godkännande för att EU inför en avgift på icke återvunnen plast som en del av finansieringen av EU:s budget och den så kallade coronafonden. Vidare tar man ställning till huruvida EU:s ska få upplåna pengar till återhämtningsfonden och att vissa länder däribland Sverige ska ges rabatt på sin EU-avgift. EU:s flerårsbudget för 2021-2027 och fonden godkände riksdagen i december.  

Kinas sanktioner mot europeiska forskare och politiker försämrar relationerna och ser ut att kunna stoppa ett omfattande investeringsavtal som landet slöt med EU vid årsskiftet.

– Kinas agerande gör det omöjligt att säga ja till avtalet, säger EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) till DN.

EU blir Europas största riskkapitalist inom tech. 10 miljarder euro ska investeras i banbrytande teknologi för att hjälpa Europa komma ikapp USA:s och Kinas försprång. 

 – Vi européer är bra på att göra forskning av pengar, men inte så bra på att göra pengar av forskning, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid invigningen av EIC, rapporterar SVT.

I en rapport från statliga institutet för Europapolitiska studier, Sieps, på tisdagen konstateras att det ännu är långt kvar innan euron kan mäta sig med den amerikanska dollarn som ledande världsvaluta. Status som världsledande valuta har historiskt varit kopplat till politisk, militär och ekonomisk makt, en position som USA övertog från Storbritannien efter första världskriget. Men skulle det vara politiskt intressant för EU att stärka euron ställning i världen behövs bland annat att andra länder i världen ökar sin upplåning i euro och än mer knyter sina valutor till euron. Vidare måste det skapas en gemensam och större marknad för statsobligationer i euro, euroobligationer och en europeisk kapitalmarknadsunion för att euron ska kunna bli en världsvaluta, heter det i rapporten. 

Antalet nätter på turistboenden i EU-länderna minskade med 52 procent mellan 2019 och coronaåret 2020, enligt Eurostat. Värst drabbade var Cypern, Grekland och Malta. Minskningen gällde främst utländska besökare (68 procent) jämfört med inhemska (38 procents minskning).

Europeiska centralbanken meddelade på torsdagen att man under det kommande kvartalet kommer att ha "ett betydligt högre tempo" i sina stödköp av stats- och företagsobligationer i euroländerna än under årets första månader. Stödköpen sker inom ECB:s coronakrissprogram PEPP som sjösattes för ett år sedan.

Under coronaåret 2020 föll BNP, värdet på varor och tjänster i EU, med 6,2 procent jämfört med 2019. Andelen sysselsatta inom EU minskade 2020 jämfört med året innan med 1,5 procentenheter. Under fjärde kvartalet 2020 var det 3,5 miljoner färre personer sysselsatta i EU än motsvarande kvartal året innan. Det framgår av uppgifter från Eurostat på tisdagen.

Storbritannien lämnade vid årsskiftet EU:s inre marknad och tullunionen. Det har redan påverkat handeln med EU, skriver FT. Frankrikes export till Storbritannien minskade med 13 procent och importen med 20 procent under januari jämfört med genomsnittet de sex föregående månaderna. Tysklands export minskade med 30 procent jämfört med januari 2020.

EU-kommissionen föreslog på onsdagen, med anledning av den fortsatta coronakrisen, att undantagsreglerna från EU:s stabilitets och tillväxtpakt som antogs i mars förra året förlängs till utgången av 2022. Det betyder att reglerna för högsta tillåtna statsskuld på max 60 procent och högst tillåtna budgetunderskott på tre procent inte ska börja gälla förrän tidigast 2023.

EU-kommissionär Paolo Gentiloni motiverade förslaget med att EU denna gång till skillnad från vid finanskrisen inte får riskera att dra tillbaka lättnader allt för tidigt. EU-parlamentariker Erik Bergkvist (S) välkomnar förslaget men säger till Europaportalen att det återstår att se om undantagen bör lyftas redan 2023.

Grön och global handel gillas brett av medlemsländerna i EU. Men det får inte bli för hårda krav, varnar Sverige.

– Ställer vi för höga krav på handelsområdet så kanske det inte blir några handelsavtal som vi kan gå i mål med, sade utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S), enligt TT/GP.

Tysk ekonomi fick upp farten under sista kvartalet 2020, uppger TT/SvD. BNP-tillväxten uppgick till 0,3 procent, bättre än den preliminära beräkningen på 0,1 procent för Europas största ekonomi.

Att Sverige inte lånar pengar genom EU för att dämpa coronakrisens verkningar på arbetsmarknaden, de så kallade SURE-lånen, verkar handla mer om politik än ekonomi. Det framgår i en Siepsrapport på onsdagen. Räntan på EU-lånet i oktober var lägre än den på svenska statsobligationer och därför “ser det ut att vara aningen mer fördelaktigt att låna genom SURE än på egen hand”, konstaterar rapporten. När riksdagen förra våren behandlade frågan var finansministern skepisk till lånet som sådant och sade att Sverige lånar billigare själv.

Affärsklimatet i EU:s största ekonomi Tyskland stärks mer än väntat trots omfattande nedstängningar i covid-19-pandemin, enligt ett index från det tyska Ifo-institutet. Ifo-index för februari stiger till 92,4, från reviderade 90,3 i januari. Februarinivån är den högsta för indexet sedan oktober i fjol. Analytiker hade i snitt räknat med en ökning till 90,5 enligt en Reutersenkät, skriver TT/GP.

Både varuexporten och -importen mellan EU-länderna och Kina ökade under 2020 jämfört med föregående år. Samtidigt minskade handeln med USA, visar statistik från Eurostat. Detta gör att Kina för första gången går om USA som EU:s viktigaste handelspartner.

År 2019 fick kvinnor i EU över 65 år en pension som i genomsnitt var 29 procent lägre än för män. Det är en nedgång fem procentenheter sedan 2010. I Sverige låg pensionsgapet på 28 procent till kvinnors nackdel. Det kan jämföras med Danmark och Finland där skillnaden var sju respektive 22 procent. Det framgår av statistik från Eurostat.

EU-ländernas samlade bruttonationalprodukt, BNP, sjönk under coronaåret 2020 med 6,4 procent jämfört med året innan. Det visar preliminära siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat på tisdagen. Tillväxten för Sverige är ännu inte framtagen på årsbasis men kvartalssiffrorna visar på betydligt mindre tapp än EU-genomsnitt under alla fyra kvartalen.

Storbritannien söker medlemskap i handelsavtalet CPTPP, som består av en grupp länder runt Stilla havet, skriver TT/GP. BBC uppger att fördelarna med att gå med i frihandelsavtalet är begränsade. Storbritannien har redan handelsavtal med de flesta länderna i gruppen, eller för samtal med dem. Endast nio procent av den brittiska exporten går till CPTPP-länderna, vilket är mindre än Storbritanniens export till Tyskland.

Enligt en ny studie från EU-kommissionen som publiceras på onsdagen förväntas EU:s internationella handelsavtal fram till 2030 ha en allmänt positiv på inverkan livsmedelssektorn i EU. Handelsavtalen förväntas påtagligt öka exporten av jordbruksbaserade livsmedel medan importökningen förväntas bli mer begränsad.

Det är inte fel att kräva att myndigheter tar emot kontanter vid betalning, anser EU:s domstol i ett utslag i ett tyskt fall. Men det behöver inte heller vara rätt om det går emot allmänhetens intresse och blir för dyrt att administrera. I det aktuella ärendet ville två män betala sin tv-avgift med kontanter men nekades och gick till domstol, rapporterar TT.

Ett bortfall på ungefär fyra miljarder kronor kan bli följden sedan Skatteverket och svenska staten förlorat ett viktigt EU-mål om så kallade räntesnurror, rapporterar GP/TT. Det EU-domstolen slår ner på är att de svenska nationella reglerna mot räntesnurror krockar med EU:s likabehandlingsprinciper.

Under tisdagen antog parlamentet nya regler som gör det möjligt för EU att använda motåtgärder mot dem som bryter mot handelsreglerna samtidigt som de blockerar tvistlösningar.

– Denna förordning klargör att internationell handel bygger på regler som alla behöver respektera. Ingen är undantagen från dessa regler, sade liberala EU-parlamentariker Marie-Pierre Vedrenne i ett uttalande.

De svenska miljöpartisterna i Europaparlamentet vill i ett brev till EU-kommissionen att de ger besked hur de ska förhindra tvångsarbete inom den kinesiska solpanelsindustrin och att sådana produkter exporteras till EU. Frågan är dels aktuell efter en rapport om tvångsarbete för kinesiska minoriteter som nyligen omnämnts i New York Times och dels efter att EU och Kina vid nyåret förhandlat fram ett gemensamt investeringsavtal. Kina har ännu inte ratificerat FN:s ILO-konventioner mot tvångsarbete, något som flera kritiker framhållit som oacceptabelt och som de menar EU måste kräva av Kina. 

Inför nästa veckas mötet i Europaparlamentet kräver 36 organisationer däribland Europafacket och flera människorättsorganisationer  i ett brev till EU:s institutioner att det införs tydliga regler om mänskliga rättigheter i det nyligen framförhandlade investeringsavtalet mellan EU och Kina. I brevet uttrycker de en ”allvarlig oro” över utelämnandet av en mänsklig rättighetsklausul från diskussionen om avtalet och dess slutliga text.

I en Siepsanalys på fredagen skriver Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi, att det sannolikt krävs andra metoder än det nyligen presenterade investeringsavtalet med Kina för att få tillstånd konkurrens på lika villkor mellan EU och Kina. USA har redan vid upprepade tillfällen sedan 2010 fått Kina att gå med på olika stopp mot påtvingad teknologiöverföring dock utan större framgång. Istället menar Flam bör EU, USA och Japan gå ihop för att på olika sätt öka pressen på Kina att sluta med statssubventioner till sina exportföretag och påtvingad teknologiöverföring för utländska företag i Kina.

Av EU:s tio viktigaste handelspartner var det bara med Kina som både export och import av varor ökade mellan januari och november 2020, en respektive fyra procent. Det framgår av uppgifter från Eurostat på fredagen. Överlag minskade EU:s export och import med 12 resektive 10 procent. Sämst gick exporten till Storbritannien och Indien som föll med mellan 15 och 17 procent medan importen minskade mest från Ryssland med minus 35 procent.

Det behövs en global reglering av kryptovalutan bitcoin, enligt ECB-chefen Christine Lagarde. Enligt Lagarde används bitcoin bland annat till penningtvätt och kryphålen måste täppas till, skriver TT/SvD.

Italiens regering klubbade på tisdagen landets största stimulanspaket någonsin, det skriver nyhetsbyrån AFP. Tvåtusen tvåhundra miljarder kronor ska läggas på att få fart på ekonomin som drabbats hårt av coronaviruset, rapporterar Ekot.

Europaparlamentet är mycket kritisk till hur Europeiska rådet har hanterat Polens och Ungerns veto mot EU:s budget och återhämtningsfonden å ena sidan och de nya kraven på rättsstatlighet för att få EU-pengar å andra sidan. Enligt parlamentet är rådets politiska förklaring till Polen och Ungern om rättsstatsmekanismen ”överflödig” eftersom den inte är rättsligt bindande. Alltså behöver mekanismen inte först prövas av EU-domstolen menar parlamentet som också påpekar att Europeiska rådet enligt fördraget inte har någon lagstiftande funktion.

Hälften av exportföretagen har under pandemin haft problem med utländska underleverantörer, men bara ett av tio företag har bytt till svenska producenter. Det visar en undersökning som Exportkreditnämnden, EKN, låtit demoskop göra, rapporterar Ekot.

25 EU-länder röstade på måndagen formellt för den nya mekanismen som ska villkora EU-stöd med respekten för rättsstatens principer. Ungern och Polen, som tidigare lagt sitt veto mot EU-budgeten och coronafonden i kritik mot mekanismen, röstade nej på tisdagen. I morgon onsdag ska EU-parlamentet rösta i frågan.

Europeiska centralbanken meddelade på torsdagen att man stärker sitt program för stödköp med ytterligare 500 miljarder euro och att det förlängs till åtminstone mars 2022 eller till man bedömer att coronakrisen är över. I mars i år, under den första coronavågen, lanserade ECB stödköpsprogrammet PEPP. Totalt uppgår stödköpen till 1,85 biljoner kronor.

77 centralbanker i världen har, liksom svenska Riksbanken, gått med i nätverket Greening the Financing System som brukar kallas för centralbankernas klimatklubb, rapporterar Vetenskapsradion.

Det konservativa och kristdemokratiska ungdomsförbundet YEPP, där bland andra Moderata ungdomsförbundet, MUF, och det Kristdemokratiska ungdomsförbundet, KDU, ingår fördömer Ungerns och Polens agerande och uppmanar båda medlemsstaterna att dra tillbaka sina veton mot EU:s flerårsbudget och coronafonden. Till Europaportalen säger företrädare att "Rättsstatens principer ska efterföljas om man ska motta EU-medel."

Trots höjd styrränta får inte Turkiet bukt med landets inflationsspöke. Nu varnar landets regering att det krävs nya åtgärder, uppger TT/SvD.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel uppgav på måndag att hon är villig att göra eftergifter till Ungern och Polen om rättsstatsprincipen för att få Polen och Ungern att släppa sitt veto mot EU: s budget- och återhämtningspaket.

"Utan kompromiss kommer detta inte att fungera - och jag menar [en kompromiss] från alla håll. [...] eftersom detta är ett verkligt centralt projekt måste vi alla vara beredda att kompromissa i viss utsträckning. ",  sade Angela Merkel, rapporterar Politico.

2020 går till historien som det sämsta året för brittisk ekonomi på 300 år. Finansminister Rishi Sunak tvingas låna över 4 500 miljarder kronor för att betala räkningarna, skriver SvD. Budgetunderskottet blir därmed 19 procent av BNP.

Tysklands utrikesminister Heiko Maas sade på tisdag att han är "övertygad" om att Ungern och Polen kommer att släppa sina veton mot Coronafonden och EU: s budget vid nästa EU-toppmöte den 10-11 december, uppger Politico. På torsdag kommer den polska premiärministern Mateusz Morawiecki att besöka den ungerska premiärministern Viktor Orbán i Budapest. På dagordningen står EU-budgeten, "eftersom Polen och Ungern avser att samordna förhandlingspositioner", twittrade Polens EU-ambassad.

Den brittiska bilindustrin varnar den brittiska regeringen för följderna om det inte bli ett avtal som till exempel tar bort tullar och avgifter på bilexport och import, rapporterar Ekot.

EU-kommissionen varnade på onsdagen Italien och Frankrike för risker med att deras budgetåtgärder under coronapandemin inte är tillfälliga, skriver Di/Direkt. Riskerna är större för dem eftersom de redan har höga statsskulder.

Under 2019 skickade personer boende i EU-länderna sammanlagt 33,2 miljarder euro till personer boende utanför unionen, visar uppgifter från Eurostat. De största mottagarna av pengarna var personer i Nordafrika och Asien. Summan består till största delen av pengar som migranter i EU sänder till personer i sina hemländer, så kallade remitteringar.

I ett brev till EU-institutionerna hotar den polske premiärministern Mateusz Morawiecki att lägga in sitt veto mot unionens kommande flerårsbudget och coronafond, uppger FT. Regeringen är kritisk till en ny mekanism som ska stoppa utbetalningar av EU-stöd till länder som underminerar grundläggande demokratiska principer. Tidigare har Ungerns premiärminister Viktor Orbán hotat blockera flerårsbudgeten och coronafonden med samma motivering.

Den ökning av EU:s budget på 16 miljarder euro som blev resultatet av budgetförhandlingarna mellan Europaparlamentet och ministerrådet på tisdagen kommer till största delen att finansieras med intäkter från de böter som EU-kommissionen utdömer mot företag vid konkurrensbrott. Det bekräftade EU-parlamentariker Erik Bergkvist (S) vid en pressträff på onsdagen. Tidigare har böter setts som oförutsedda inkomster och inte som en del av den fasta budgeten. 

Med Joe Biden som president hoppas EU på nystart i relationen med USA, särskilt på handelsområdet. Trots det har unionens handelsministrar precis beslutat att införa nya strafftullar på amerikanska varor till ett värde av fyra miljarder dollar, uppger Ekot. Det är en del av en långdragen konflikt kring parternas flygjättar, amerikanska Boeing och europeiska Airbus som båda har anklagats för att ta emot olagligt statsstöd vilket har bekräftats av WTO. 

Euroländernas sammanlagda budgetunderskott väntas i år uppgå till närmare en biljon euro, motsvarande 8,9 procent av BNP, enligt beräkningar från Financial Times.

Polen öppnar för att blockera EU:s långtidsbudget och coronastöd som följd av EU-kritiken mot den rättsstatliga och demokratiska utvecklingen i landet, berättar TT/GP.

EU-ländernas finansministrar beslutade på tisdagen att stryka två namn från unionens lista över så kallade ”icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet”, även kända som skatteparadis. Det handlar om Oman och Caymanöarna. Samtidigt lades två nya till: Anguilla och Barbados. På den svarta listan finns nu följande tolv territorier: Amerikanska Samoa, Anguilla, Barbados, Fiji, Guam, Palau, Panama, Samoa, Seychellerna, Trinidad och Tobago, Amerikanska Jungfruöarna och Vanuatu.

Den ekonomiska återhämtningen i Europa tappar fart enligt senaste upplagan av inköpschefsindex, skriver TT/Aftonbladet. Eurozonens sammanvägda index för industrin liksom tjänstesektorn uppgick till definitiva 50,4 i september jämfört med 51,9 i augusti. Det betyder att index nu ligger nära 50-strecket där en siffra över 50 ses som ett mått för tillväxt inom ekonomin.

Arbetet med att få coronafonden formellt godkänd före årsskiftet pågår och EU-ländernas finansministrar diskuterar fonden på ett videomöte på tisdag. De ska även bland annat ha en första diskussion om en handlingsplan för kapitalmarknadsunionen och digitalisering av finanssektorn.

EU-kommissionen inleder i dag måndag en utredning och samråd om huruvida eurons ett- och tvåcentsmynt bör finnas kvar eller skrotas. I slutet av nästa år ska kommissionen besluta framtiden för de två minsta valörerna i euron.

På torsdagen kom EU-kommissionen med ett paket med förslag som enligt dem bland annat ska ge privatpersoner och företag säkra och snabba betaltjänster när det gäller att betala i affärer och handla på nätet. Målet är ett helt integrerat system för massbetalningar i EU, heter det i förslaget.

En ny handlingsplan med 16 åtgärder ska enligt kommissionen se till att det blir lättare för företag att få finansiering, att EU blir en säker plats för privatpersoner att spara och investera i och slutligen leda till att EU får en fungerande inre marknad för kapital.

– Hur väl vi lyckas med den ekonomiska återhämtningen kommer helt att bero på hur väl våra kapitalmarknader fungerar och om privatpersoner och företag kan få tillgång till investeringsmöjligheter och den marknadsfinansiering de behöver, sade EU-kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis i ett uttalande på torsdagen.

Storbritannien har gjort klart sitt första stora egna handelsavtal. Avtalet med Japan ska enligt plan börja gälla efter nyår då Storbritannien sluligen har lämnat EU, skriver SvD.

I en ny rapport som presenterades i Peking på torsdagen slår europeiska företag i Kina larm om en accelererande politisering av näringslivet, när Kinas relationer med omvärlden försämras. 
– Ofta pekas företag ut och hotas med bestraffningar när Kina inte får sin vilja igenom i något politiskt sammanhang, säger europeiska handelskammarens ordförande i Kina, Joerg Wuttke till Ekot.

Vid EU-toppmötet i juli enades stats- och regeringscheferna att man ska kunna stoppa utbetalningar av EU-stöd till medlemsländer som inte följer rättsstatens principer. Men skrivningarna kring stoppreglerna har kritiserats av Europaparlamentet för att vara vaga och utvattnade. Sju svenska EU-parlamentariker fick under en debatt i Europahuset i Stockholm på torsdagen frågan om de kunde tänka sig att rösta ja till budget om den skrivningen inte skärps. Av dessa sade sex nej. Sverigedemokraternas Jessica Stegrud sade att hon tänker rösta nej oavsett hur skrivningen om villkorat EU-stöd ser ut. De sju EU-parlamentarikerna var Abir Al-Sahlani (C), Alice Bah-Kuhnke (MP), Malin Björk (V), Evin Incir (S), Arba Kokalari (M) och Jessica Stegrud (SD).

Enligt uppgifter från EU-kommissionen på torsdagen uppgick under 2018 det så kallade momskapet – skillnaden mellan de beräknade intäkterna från moms och de faktiska intäkterna – till 140 miljarder euro. Det är något mindre än tidigare år. I och med coronakrisen beräknar kommissionen dock att momsgapet för 2020 åter kan öka till 164 miljarder euro. Fördelat på medlemsländer hade Grekland under 2018 det största momsgapet (30 procent) och Sverige det klart minsta (0,7 procent).

Norska staten har redovisat ett underskott i de offentliga finanserna under andra kvartalet i år på 83 miljarder norska kronor. Det är första gången på 25 år som detta har hänt, enligt TT/SvD.

Danmarks ekonomi krympte med 6,9 procent under andra kvartalet jämfört med kvartalet före, enligt landets statistikmyndighet. Det rapporterar Ekot. Motsvarande minskning i Sverige var 8,3 procent.

Fyra tunga partigrupper i EU-parlamentet anser att medlemsländernas stats- och regeringschefer vattnade ut ett nytt förslag om att kunna stoppa utbetalningar av EU-pengar till länder som inte följer rättsstatsprincipen i nästa flerårsbudget. EU-parlamentet måste godkänna uppgörelsen och i ett gemensamt uttalande vägrar man göra det om regelverket kring detta inte stärks. Grupperna kräver bland annat tuffare omröstningskrav, så kallad omvänd kvalificerad majoritet, om när man kan stoppa utbetalningar och att parlamentet ska få delta i besluten. De fyra partigrupperna bakom uttalandet är konservativa och kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D, liberala RE och miljöpartistiska Gröna/EFA. Förhandlingar mellan parlamentet och medlemsländerna om flerårsbudgeten inleds i dag torsdag.

En extra skatteinbetalning på 106 miljoner euro, motsvarande nästan 1,1 miljarder svenska kronor, väntar Facebook i Frankrike, skriver TT/SvD. Den amerikanska nätjätten meddelar att företaget har kommit överens med den franska staten om att betala restskatt för en tioårsperiod, från 2009 och framåt.

Enligt den spanska regeringen kommer Spaniens skuld som andel av BNP att uppgå till 115,5 procent vid årsskiftet, men Spaniens centralbank befarar att det utifrån den statistik som nu kommit fram kan sluta med en statsskuld på 127 procent av BNP, rapporterar TT/SvD.

EU:s samlade BNP sjönk med drygt 14 procent under årets andra kvartal jämfört med samma kvartal förra året, rapporterar Eurostat. Det svenska fallet var inte lika djupt och stannade på drygt minus åtta procent, vilket är det största tappet för Sverige sedan mätningarna började 1995, se mer om tillväxt och BNP i EU. 

Runt 700 000 arbetare i klädindustrin i Kambodja har det svårt på grund av hur coronaviruset påverkat deras arbete. Men i och med att EU nu drar tillbaka den tullfrihet Kambodja haft för sin export med en femtedel så har oron stigit ytterligare, enligt Ekot. På torsdagen gick människor ut på gatorna i huvudstaden Phnom Penh och protesterade.

USA kommer att behålla de nuvarande tullarna på europeiska Airbus flygplan på 15 procent, och på andra europeiska varor på 25 procent, skriver TT/GP. USA:s handelsrepresentant Robert Lighthizer säger att EU inte har gjort tillräckligt för att följa Världshandelsorganisationens beslut, och att USA nu inleder en ny process för att nå en långtidslösning.

I samband med eurokrisen 2010-2015 utövade EU-kommissionen mer inflytande över reformeringen av euroområdet än någon annan aktör. Det är en av flera slutstatser om eurokrisen i en Siepsrapport som släpptes på torsdagen. Detta mönster av kommissionsinflytande går på tvärs mot den ofta förekommande bilden att EU numera befinner sig en ny period av mellanstatlighet, hävdas i rapporten, som fortsätter: “Medan medlemsländerna kämpade för att utveckla nationella ståndpunkter i olika reformfrågor, anlände kommissionen till förhandlingarna med färdiga förslag till reformer, som ofta bildade utgångspunkt för medlemsstaternas överläggningar.” 

Europa har inte nog med pengar för att klara både pandemin och klimatkrisen. Och en av bovarna bakom det är Sverige som är proeuropeiskt i grunden men samtidigt mycket själviskt när det gäller att hjälpa andra länder. Det anser mångmiljardären och filantropen George Soros, skriver SvD.

Den brittiska ekonomin, världens sjätte största, har gått in i en djup recession med ett BNP-ras på 20,4 procent under årets andra kvartal, skriver TT/SvD.

För tredje månaden i rad visade svensk industri i juni på fallande produktion jämfört med samma månader för ett år sedan. Minskningen för svensk industri var i juni nästan tio procent. Det kan jämföras med Tyskland som haft fallande industriproduktion under hela innevarande året var av juni visade en minskning med över 14 procent jämfört med året innan. Även EU och euroländerna har i år haft sex månader med genomsnittliga produktionsminskningar i industrin och för juni var nedgången runt 12 procent för både EU och euroländerna, meddelar statistikbyrån Eurostat på onsdagen.

I samband med coronapandemins konsekvenser på EU-ländernas ekonomier beslöt kommissionen tidigare i år att unionens budgetregler inte ska gälla under 2020. Enligt Financial Times har det beslutet förlängts till att även inbegripa nästa år vilket gör att EU-länderna bland annat kan få större budgetunderskott än de tre procent som reglerna tillåter.

Industrin i Tyskland, eurozonens ekonomiska motor, har lagt i en högre växel. Produktionen ökade mer än väntat i juni och produktionsplanerna framöver pekar nu uppåt på bred front, efter coronavårens bakslag med nedstängningar och produktionsstopp, rapporterar TT/SvD.

Orderingången till den tyska industrin ökade i juni med 27,9 procent jämfört med föregående månad, men är fortfarande betydligt lägre än vad den var före coronakrisen, visar officiell statistik, rapporterar TT/SvD.

Sedan början av juli har det pågått protester i Bulgarien mot den sittande mitt-högerregeringen under ledningen av premiärminister Boyko Borissov. Protesterna startade efter att riksåklagaren beordrat ett beväpnat säkerhetsteam att göra en husransakan i presidentpalatset, uppger Financial Times/Novinite.com. Demonstranterna kräver regeringens och riksåklagarens avgång med anklagelser om korruption. Bulgarien är EU:s fattigaste, mest korrupta land och landet med minst pressfrihet.

Den totala handeln med konsumentvaror ökade under juni med drygt en procent i EU jämfört med samma månad ett år tidigare, meddelar Eurostat på onsdagen. Störst var ökningen av näthandel som steg med 25 procent. Handel med tyg, kläder och skor tappade dock 25 procent i volym under juni. Den totala omsättningen i juni var ändå i nivå med februari innan coronarestriktionerna genomfördes vilket då påverkade handeln starkt negativ. I Sverige ökade den totala handeln med 2,5 procent under juni.   

EU-kommissionen har inlett en utredning för att utvärdera om de kan godkänna Googles köp av företaget Fitbit. Kommissionen är orolig över att det ytterligare kan förstärka Googles marknadsposition på nätet. Det genom att öka den redan stora mängden data som Google idag kan använda för att anpassa nätannonserna till bärbar utrustning.

– Vår undersökning syftar till att se till att Googles kontroll över data som samlas in via bärbara enheter som ett resultat av köpet inte snedvrider konkurrensen, sade EU-kommissionären Margrethe Vestager i ett uttalande på tisdagen.

Tysklands ekonomi upplevde under andra kvartalet i år en nedgång utan dess like. Aldrig förr har ekonomin krympt så mycket, inte ens under finanskrisen 2008, uppger Ekot. Bruttonationalprodukten sjönk med hela 10,1 procent jämfört med första kvartalet i år. Det är mer än vad analytiker hade väntat sig, enligt en Reuters-enkät låg förväntningarna vid 9,0 procent.

Europeiska centralbanken, ECB, uppmanar nu banker att fortsätta avstå från att betala ut utdelning eller erbjuda bonus fram till 1 januari 2021, rapporterar Ekot. Det är för att säkerställa att de har tillräckliga buffertar för att överleva den ekonomiska stormen som orsakats av coronakrisen.

Affärsklimatet i Tyskland fortsätter att förbättras, enligt forskningsinstitutet Ifo:s månatliga mätning. Ifo-indexet steg i juli till 90,5, från reviderade 86,3 i juni, enligt TT/SvD. Indexet har nu stigit i tre månader i rad och julisiffran var högre än vad ekonomer överlag har räknat med.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel håller på att arbeta fram ett nytt kompromissförslag för nästa flerårsbudget och coronafonden. Han väntas behålla summan 750 miljarder euro och att två tredjedelar ska utgöras av direkta bidrag till drabbade EU-länder, enligt Politico. Samtidigt väntas han minska storleken på flerårsbudgeten något genom att dra ned på så kallade moderniseringsposter och behålla rabatterna på EU-avgiften som Sverige och fyra andra medlemsländer har i dag. Sitt förslag ska presenteras i slutet av nästa vecka.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron meddelade på måndagen att de stödjer förslaget att inrätta en EU-skatt på varor som importeras från länder som har längre klimatskydd än medlemsländerna.

Finland och några andra länder bad juridiska avdelningen vid EU-rådet utreda om planerna på att inrätta en jättelik återhämtningsfond är förenlig med EU:s grundfördrag. På torsdagen kom beskedet om att fonden är förenlig med EU:s regler.

Den 17 och 18 juli hålls EU-toppmöte i Bryssel. Det blir det första fysiska EU-toppmötet sedan februari. Precis som då handlar julitoppmötet om EU:s kommande flerårsbudget. Kommissionen även föreslagit en särskild återhämtningsfond för att hjälpa de fattigare länder och regioner som drabbats hårdast av coronakrisen. Att mötet blir fysiskt anses som nödvändigt om man snabbt ska kunna nå en överenskommelse.

Europaparlamentets och ministerrådets förhandlare nådde på måndagen en överenskommelse om de första EU-reglerna om grupptalan för konsumenter.

– Vi har försökt skapa en balans mellan skyddet av konsumentintressen och behovet av rättssäkerhet för företag. Denna nya lagstiftning erbjuder nya rättigheter för konsumenterna i deras vardag, sade förhandlingsansvarige Europaparlamentarikern konservative Geoffroy Didier i ett uttalande. Efter att överenskommelsen formellt godkänts av Europaparlamentet och ministerådet ges medlemländerna drygt två år att införa det nya regelverket.

Sverige är det femte dyraste landet i EU, visar nya siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat. Danmark är dyrast och Bulgarien billigast, rapporterar TT/GP.

Det brådskar med beslut om en återhämtningsfond för krisdrabbade länder säger Finlands Europaminister Tytti Tuppurainen efter ett videomöte med sina europeiska ministerkollegor. – Ekonomin i Finland och Europa hotas av missväxt och därför borde man låta ett beslut mogna innan höstfrosten kanske slår till, säger hon till Yle.

Det är inte bara i hanteringen av själva coronapandemin som Sverige går mot strömmen i EU. Även ekonomiskt tillhör Sverige utstickarna, genom att mana till försiktighet i EU:s stora stödpaket och kommande långtidsbudget, rapporterar TT/GP.

Enligt den tyska regeringens egna beräkningar som tidningen Die Welt har sett kan Tysklands nya EU-avgift de kommande sju åren stiga med 42 procent jämfört med idag. Tidningen uppger att det förslag som EU-ledarna ska diskutera på fredag innebär, om det antas, att den årliga EU-avgiften blir 1,075 procent av BNP, skriver EUobserver. Den avgiftsnivån är närmast identisk med de 1,074 procent som  tidigare i år lades fram som ett kompromissförslag i Europeiska rådet, se listan på buden i budgetförhandlingarna. 

I en debattartikel i SvD på fredagen argumenterar Europaparlamentariker Sara Skyttedal (KD) för tre skäl till att säga nej till “EU-kommissionens skatteagenda”: Slöseriet riskerar att öka, maktfördelningen mellan EU och medlemsländer riskerar att rubbas och EU behöver färre och lägre skatter. En opinionsundersökning som Kristdemokraterna beställt visar att svenskarna är emot EU-skatter och skulle bli mer negativa till EU om sådana infördes.

EU-kommissionen föreslår medlemsländerna att satsa en stor del av unionens krisstödsinstrument på 2,7 miljarder euro på läkemedelsföretag som håller på att ta fram ett vaccin mot coronaviruset i syfte att säkra tillgången, skriver FT. Förslaget ska diskuteras i dag fredag av medlemsländernas hälsoministrar.

Sverige och EU måste ta en mer aktiv roll som beskyddare av frihandel och globalisering i en tid då världen går mot ökad protektionism. Det säger utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S), enligt Di. Samtidigt varnar hon att WTO kommer gå i graven om organisationen inte moderniseras.

Är du en av de 19 euroländernas finansministrar? Då kan du söka jobbet som eurogruppens ordförande. Fram till den 25 juni kan motivationsbrev skickas in. I början av juli röstar man om kandidaterna, enkel majoritet bland finansministrarna räcker för att säkra jobbet vars mandat sträcker sig 2,5 år med möjlighet till en förlängning.

Europeiska centralbanken, ECB, förbereder en bankakut för att hantera problemlån för hundratals miljarder euro, som väntas bli resultatet när företag och hushåll får betalningsproblem i coronakrisen, rapporterar Reuters med hänvisning till källor, enligt TT/Aftonbladet.

Mário Centeno, ordförande för eurogruppen som samlar euroländernas finansministrar, meddelade på tisdagen att han inte söker nytt mandat när det nuvarande löper ut i mitten av juli. Anledningen är att han avgår som Portugals finansminister. Tre kandidater lyfts av Financial Times fram som efterträdare på posten: den luxemburgske liberalen Pierre Gramegna, den spanska vice finansministern Nadia Calviño och den liberalkonservative irländaren Paschal Donohoe.

Danmark uppges lätta på kraven i kommande budgetförhandlingar med EU, rapporterar TT/GP. Omsvängningen ökar trycket på Sverige inför sommarens tuffa samtal. Enligt tidningen Børsen öppnar den danska regeringen för att inte längre ha som kategoriskt krav att långtidsbudgeten ska ligga på motsvarande max en procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst, BNI.

Coronakrisen slår minst lika hårt mot Sveriges ekonomi som mot de nordiska grannländerna, trots den mjukare svenska coronastrategin. Den ekonomiska smällen kan mycket väl bli värre i Sverige , varnar flera nordiska bankekonomer, enligt TT/SvD.

Storbritannien och Japan kommer att börja förhandla ett handelsavtal, meddelade japanska UD på tisdagen, enligt TT/GP. Storbritannien förlorar sitt nuvarande handelsavtal med Japan, som man har via EU-medlemskapet, när landet helt lämnar unionen vid årsskiftet och måste därför förhandla fram ett nytt avtal.

Det blev ett större bakslag än väntat för tysk export i april, då coronapandemin slog hårt mot efterfrågan i omvärlden på varor från Europas största ekonomi, skriver TT/Sydsvenskan. Exporten i april rasade 24 procent enligt säsongsjusterade tal från Tysklands federala statistikbyrå. Importen föll samtidigt med 16,5 procent. Analytiker hade i snitt räknat med en nedgång på cirka 16 procent för både export och import, enligt en Reutersenkät.

EU har kört om Kina som den världsdel som satsar mest på elbilar. I täten för utvecklingen går tyska Volkswagen men även svenska företag som batteritillverkaren Northvolts står sig väl sammanhanget. En viktig orsak till elbilsutvecklingen i EU anses vara tuffa miljöregler.

 – Vi räknar med att tillverkningen av elbilar fyrfaldigas mellan 2019-2021. Men det förutsätter att EU håller fast vid de nya utsläppsreglerna, säger Saul Lopez på gröna tankesmedjan Transport & Environment till SvD Näringsliv.

Samtliga partier i riksdagens utrikesutskott uppmanar regeringen att snarast återkomma med förslag på åtgärder för att möjliggöra granskningar av utländska direktinvesteringar. Fram till 1992 var det möjligt att granska utländska direktinvesteringar i svenska företag. Sedan lagen hävdes finns inget regelverk för att stoppa investeringar som skulle kunna hota företag som bedriver känslig verksamhet inom exempelvis teknologi, infrastruktur och energi, uppger utskottet. Men ett regelverk är på gång från EU. Senast 11 oktober ska alla länder infört de nya bestämmelserna.

EU-ländernas justitieministrar träffas i morgon torsdag på video för att diskutera tre frågor. Dels hur privata ekonomiska fordringar ska hanteras mellan EU-länderna inför en framtida kapitalmarknadsunion och vilket lands regler som ska gälla vid tvist. Ministrarna ska även prata om hur utlämning av EU-medborgare till länder utanför EU ska ske vid misstanke om landet missbrukar möjligheten till utlämning för att straffa personer på politiska grunder, exempelvis oppositionspolitiker och journalister. En tredje fråga för mötet är coronakrisens eventuella effekter på rättsstatens principer. 

EU-kommissionen föreslog på tisdagen att unionens civilskyddsmekanism ska stärkas till 3,1 miljarder euro under 2021-2027. Man vill bland annat sätta upp ett beredskapslager för att bättre kunna hantera framtida kriser som pandemier, skogsbränder, biologiska och nukleära olyckor.

2017 var EU:s samlade köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt störst i världen med 18,5 procent av världens BNP. Det betyder att de 28 EU-länderna tillsammans bildade världens största ekonomi. Kinas och USAs andel av världens köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt var 16,4  respektive 16 procent. Om Storbritanniens andel på 2,5 procent inte räknas med i EU:s andel blir ekonomierna EU, USA och Kina 2017 ungefär lika stora med ett litet övertag för Kina. Det framgår av studie från Eurostat.

EU:s konjunkturbarometer visar att den samlade konfidensindikatorn, ESI, för euroländerna steg till 67,5 i maj, jämfört med reviderade 64,9 föregående månad (67,0), skriver Direkt/Di. Enligt Trading Economics konsensusprognos väntades 70,3. Eurostat uppger att det ekonomiska sentimentet i maj visade de första tecknen på en återhämtning efter rasen som registrerades i mars och april.

Den franska ekonomin har påverkats stenhårt av coronapandemin när landet stängt ned för att stoppa smittan. Landets bruttonationalprodukt, BNP, bedöms rasa med 20 procent under andra kvartalet jämfört med föregående tre månader, enligt den nationella statistikbyrån Insee, skriver TT/SvD.

Från bottennivåer har de tyska konsumenterna blivit något mindre pessimistiska, visar den månatliga mätningen från forskningsinstitutet GFK om konsumentförtroendet, skriver TT/SvD.

Färsk statistik från Tyskland bekräftar den mest dramatiska nedgången sedan finanskrisen. Tekniskt sett råder nu recession i Europas största ekonomi. Samtidigt börjar det tyska näringslivet se en liten ljusstrimma långt bort i tunneln, uppger Ekot.

Från nattsvart till i alla fall en strimma av hopp. Nu vänder inköpschefsindex upp igen i en rad av Europas viktigaste ekonomier, dock ligger nivåerna under förväntningarna, skriver TT/SvD. Det så kallade sammanvägda index för tjänste- och industrisektorn steg för maj till preliminära 31,4. I april låg det på rekordlåga 17,4.  Allt över en siffra på 50 ses som tecken på tillväxt. 

EU-kommissionens förslag om en ny långtidsbudget och en coronakrisfond skulle komma i början av maj. Men enligt uppgifter till nyhetsbyrån AFP väntas de presenteras först i slutet av månaden, rapporterar TT/Aftonbladet.

Ledamöterna i EU-parlamentets budgetkontrollutskott uppmanar den tjeckiske premiärministern Andrej Babiš att inte delta i förhandlingarna om unionens långtidsbudget så länge inte denne löser de intressekonflikter som EU-kommissionen nu utreder. Den tidigare affärsmannen och miljonären Babiš äger en företagsgrupp som fått EU-bidrag. Kritiker menar att hans nuvarande post som premiärminister gör att han kan förhandla fram ytterligare stöd till sitt företag. 

Saudiarabien finns inte längre med när EU-kommissionen listar högriskländer för pengatvätt och terrorfinansiering. En gemensam finansinspektion lanseras för att ha bättre koll på fusket, skriver TT/VK.

Den tyska författningsdomstolen uppmanade i den kontroversiell dom på tisdagen Europeiska centralbanken, ECB, att inom tre månader rättfärdiga sina köp av krisande euroländers statsobligationer. Men en majoritet av ledamöterna i ECB-rådet motsätter sig ett ge den tyska domstolen en sådan motivering med hänvisning till att det undergräver bankens oberoende gentemot yttre påtryckningar, skriver Financial Times.

De två länderna vill att EU blir tuffare med att upprätthålla de skrivningar om miljö- och arbetsrätt som finns i många av unionens frihandelsavtal med länder utanför EU, skriver FT. De ställer sig även bakom förslaget att införa en koldioxidskatt på importerade varor vars tillverkning inte lever upp till EU:s klimatmål.

Tongångarna är dystra inom tysk ekonomi. Det sammanvägda inköpschefsindexet rasade i april till 17,1 jämfört med 35 i mars. Det är den lägsta nivån någonsin och betydligt lägre än analytikernas förväntningar som låg på 31, enligt TT/SvD.

Italien går mot ett underskott på 10,4 procent av landets BNP i år och landets skuldsättning kommer att öka till 155,7 procent, enligt det budgetförslag som regeringen väntas anta i dag, rapporterar TT/SvD.

Nivån på de samlade statsskulderna i EU låg förra året på nästan 78 procent av  BNP. Det är en nedgång på närmare två procentenheter sedan året innan, rapporterar Eurostat på onsdagen. Den ligger markant över de 60 procent som EU-reglerna tillåter som högsta statsskuld. Den svenska statsskulden var 35 procent. Lägst statsskuld hade Estland 8 procent och högst Grekland 177 procent.

Europeiska regionkommittén vill se en större EU-budget efter coronakrisen för att "garantera en rättvis omställning” efter coronakrisen.

De uppmanar till mer regionalt samarbete vid pandemier och mer EU-finansiering av bland annat medicinska resurser. 

En exportnedgång på drygt sex procent – det är vad finansdepartementet räknar med i årets vårbudget. Men de siffrorna kan redan vara överspelade.

– Jag tror att det är stor risk att det blir mer än så, sade utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) till DN.

För att få in mer pengar till EU-budgeten och använda till att mildra de ekonomiska effekterna av coronavirusets framfart vill Polens finansminister Tadeusz Kościński ge EU större möjligheter att ta in skatt.

– Vi har alla problem [med coronaviruset] så de borde kolla på skatteparadis, en digitalskatt, även en finansiell transkaktionsskat och en gränsskatt för koldioxid. Skatter som kommer att slå mot andra ekonomier, inte nödvändigtvis [mot EU:s ekonomier], sade Tadeusz Kościński till FT.

Frankrikes president Emmanuel Macron säger i en intervjue med Financial Times att det inte finns något val när det gäller att sätta upp en fond där euroländerna tillsammans lånar upp pengar för att klara coronakrisens verkningar. 

– Om vi inte kan göra detta i dag kommer populisterna att vinna i dag, i morgon, i övermorogn, i Italien, i Spanien och kanske i Frankrike och annorstädes, sade Macron.

Idén om gemensam upplåning blockeras av bland annat Tyskland och Nederländerna.

I slutet av mars publicerade EU-kommissionen riktlinjer kring unionens regler för granskning av utländska direktinvesteringar, FDI. Medlemsländerna uppmanades ”vara speciellt vaksamma” så att coronakrisen inte ”resulterar i en avsäljning av Europas företag och industrier”. I dag torsdag diskuterade medlemsländernas handelsministrar frågan på videolänk. Enligt det kroatiska ordförandeskapet uppmuntrades alla EU-länder att fullt ut använda de befintliga granskningsmekanismerna av FDI eller införa sådana om man inte redan har gjort det.

På torsdag i nästa vecka håller EU-ländernas stats- och regeringschefer sitt fjärde videotoppmöte om coronakrisen. De väntas bland annat diskutera hur man ska mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och hur medlemsländerna ska återgå till en mer normal vardag.

Frankrikes ekonomi beräknas krympa med åtta procent i år, enligt landets finansminister Bruno Le Maire, rapporterar SKD/TT. Det är andra gången på kort tid som den franska regeringen reviderar sin tillväxtprognos.

EU-ländernas finansministrar diskuterar vilka krisåtgärder EU ska vidta för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Finansminister Magdalena Andersson (S)menar att situationen kräver extraordinära insatser och Sverige är redo att hjälpa de mest utsatta länderna.

– Eftersom det finns en djup krisinsikt finns också en vilja att vidta åtgärder som vi i normala fall aldrig skulle ha diskuterat. Sverige, som är ett av Europas rikaste länder och med goda statsfinanser, ska vara med och stödja extremt drabbade länder, sade Andersson till DN.

Den pågående pandemin kommer att leda till en ekonomisk kris i Europa. Frankrikes finansminister Bruno Le Maire liknar krisen vid den stora den stora depressionen på 1930-talet, uppger Ekot. Bara ungefär 50 procent av den franska industrin är igång nu och enligt kreditförsäkringsbolaget Coface väntas 15 procent av de franska företagen sluta i konkurs, men det är något färre än i många andra länder. 

Den italienska industrin har åkt på en riktig smäll i coronakrisens spår. Inköpschefindex, en konjunkturmätare, rasade till 40,3, jämfört med 48,7 i februari, vilket var det brantaste fallet på elva år, enligt TT/SvD.

En rad EU-länder med Frankrike, Italien och Spanien i spetsen vill att alla euroländer ska låna upp pengar tillsammans för att mildra konsekvenserna av pandemin med så kallade coronaobligationer. Detta skulle få ned lånekostnaderna för många euroländer. Men bland annat Tyskland, Österrike och Nederländerna är emot. I Nederländerna har dock två av de fyra regeringspartierna nu gått ut och kritiserat premiärminister Mark Ruttes skeptiska inställning till coronaobligationer, rapporterar FT.

I går måndag godkände medlemsländernas regeringar EU:s färdigförhandlade frihandelsavtal med Vietnam. Det innebär att det kan träda i kraft så snart det vietnamesiska parlamentet gett klartecken vilket väntas ske i början av sommaren. Handelsavtalet medför bland annat att 99 procent av alla tullar fasas ut och EU:s och Vietnams marknader i större grad öppnas för företag från båda områden.

De nio länderna med Frankrike, Italien och Spanien i spetsen vill utfärda gemensamma obligationer med euron som säkerhet i syfte att kunna la billigare lån än de enskilda länderna kan göra i dag för att motverka de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset, skriver FT.

Andra euroländer som Tyskland och Nederländerna säger dock blankt nej. Förutom de tre nämna länderna har ledarna i Portugal, Irland, Grekland, Slovenien, Luxemburg och Belgien skrivit under kravet.

Det finns anledning att tro att coronapandemin kommer att leda till större samordning inom EU. Det skriver Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet, i en lägesanalys med rubriken: Europas ekonomi i fritt fall – vad kan EU:s länder göra? – utgiven av den statliga tankesmedjan Sieps. Han pekar på att det kan komma att krävas samordning när det gäller finanspolitiska åtgärder som riktar sig mot specifika sektorer, till exempel transporter, medicinsk utrustning och hälsovård.

Coronaviruset orsakar en global recession som är minst lika allvarlig som den vid finanskrisen 2008. Mest oroande är situationen i skuldtyngda, fattiga länder. Det sade IMF-chefen Kristalina Georgieva på måndagskvällen, men lade till att hon förväntar sig en återhämtning nästa år, rapporterar TT/SvD.

Christine Lagarde, chefen för Europeiska centralbanken (ECB), har varnat EU-ledare för ett BNP-ras på 5 procent för eurozonen om den nedstängning av ekonomin som nu har gjorts fortsätter i tre månader, rapporterar den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine, skriver TT/GP.

– Vi kommer göra allt som krävs och mer därtill för att få tillbaka förtroendet och stödja en snabb [ekonomisk] återhämtning, sade Mário Centeno, ledare för eurogruppen som samlar euroländernas finansminister efter ett telefonmöte på måndagen. Enligt honom har euroländerna redan godkänt stimulanspaket på motsvarande en procent av deras samlade BNP. Eurofinansministrarna har även gett EU-kommissionen i uppdrag att undersöka möjligheterna att använda EU:s krisfond ESM för att hantera situationen.

Den brittiska regeringen meddelade på onsdagen att man inte kommer att publicera någon analys av hur det handelsavtal som regeringen vill ha med EU skulle påverka landets ekonomi, rapporterar FT. Minister Michael Gove säger sig vara skeptisk till sådana konsekvensanalyser trots att regeringen nyligen publicerat en sådan för ett eventuellt frihandelsavtal med USA.

EU ska bli den första kontinenten att bli klimatneutral 2050 vilket väntas innebära att det blir dyrare för företag att släppa ut växthusgaser. För att företag inte ska flytta till andra delar av världen där det är billigare att släppa ut växthusgaser och att utländska företag inte ska få orättvisa konkurrensfördelar har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har lovat att införa en skatt, eller avgift, på varor som tillverkats av företag utanför EU. Men Financial Times rapporterar nu att ett sådant förslag kan dröja år innan det är på plats av både politiska och tekniska skäl.

Bruttonationalprodukten, BNP, varierar mycket både mellan och inom EU-länder, enligt siffror från Eurostat över 2018. De 39 rikaste EU-regionerna, däribland Stockholm, hade en femtedel av EU:s befolkning men producerade 32 procent av EU:s samlade BNP. 

I genomsnitt var BNP per person i EU på 30 200 euro. Alla regioner i Sverige utom Norra Mellansverige dit Värmland, Dalarna och Gälveborg tillhör, låg över EU-genomsnittet efter att BNP:et justerats för skillnader i köpkraft mellan medlemsländerna.

Den italienska regeringen drar igång ett stimulansprogram för att hjälpa landets ekonomi under coronakrisen. Totalt skjuter regeringen till 48 miljarder kronor och räknar med att EU godkänner åtgärderna, skriver SvD.

Den offentliga sektorn i Sverige utgjorde knappt hälften, 49,8 procent, av den samlade bruttonationalprodukten under 2018. Det är den femte högsta andelen i EU. Det visar en sammanställning från Eurostat. Störst offentlig sektor hade Frankrike. Med 6,9 procent av de svenska offentliga utgifterna lade Sverige störst andel på utbildning. 

Besök Europaportalens temasida för att se hur alla EU-länder fördelar sina skattemedel.

Tyska Der Spiegel skriver att världens börser går mot det största raset under en vecka sedan finanskrisen startade i november 2008. Orsaken är coronavirusets framfart.

EU:s handelskommissionär Phil Hogan hoppas kunna ingå ett ”miniavtal” med USA efter att Washington denna månad minskat sina tullar mot varor från EU-länder. Det faktum att Washington tillfälligt väntar och ser är en ”signal att USA [är] villigt att ge det här gyllene tillfället en chans”, sade Hogan till Financial Times.

Inför förhandlingarna om  EU:s långtidsbudget har frågan om EU ska få några nya så kallade egna medel, som en plastavgift, för att bland annat finansiera sina utgifter. Moderata ungdomsförbudet menar att detta skulle vara att ge EU-skattningsrätt något de är emot. – Att ge EU beskattningsrätt vore att öppna Pandoras ask. Vi vet inte vilka nya skatter som skulle föreslås i framtiden, men vi vet att det inte saknas dyra förslag om att öka EU:s befogenheter på nya områden där EU inte borde ha några. EU måste rätta mun efter matsäcken och skära i kostnaderna istället för att ta ännu mer av invånarnas pengar, säger Benjamin Dousa, förbundsordförande MUF i ett uttalande.

EU-ländernas stats- och regeringschefer förhandlar om unionens flerårsbudget för 2021-2027. Den eventuell uppgörelse måste godkännas även av EU-parlamentet.

– EU-parlamentet kommer inte att acceptera vilken uppgörelse som helst. Det finns en mycket stor majoritet att avvisa förslag som inte tar parlamentets positioner i beaktande, sade parlamentets talman David Sassoli på torsdagen.

Mer om EU-parlamentets ståndpunkter om flerårsbudgeten finns att läsa här.

Samma dag som Sverige tar plats vid förhandlingsbordet i Bryssel, för att försöka minska EU:s kommande budget, beslutade regeringen på torsdagen att be EU om miljardstöd till 15 olika infrastrukturprojekt. Sammantaget vill Sverige ha närmare 1,8 miljarder kronor av EU till bland annat nya Slussen i Stockholm och västlänken i Göteborg, hamnprojekt i Trelleborg samt till olika järnvägsprojekt in Skåne, Västra Götaland och Norrbotten.

Den svenska regeringen vill hålla nere nivån på EU:s kommande flerårsbudget och skära i regionalstöden som går till fattigare delar i medlemsländerna. I ett uttalande inför torsdagens förhandlingar om EU-budgeten uttrycker fyra svenska regioner – Gotland, Norrbotten, Jämtland/Härjedalen och Västerbotten – tillsammans med regioner i andra budgetrestriktiva EU-länder oro.

”[Det nuvarande kompromissförslaget] skulle få drastiska konsekvenser för regionerna i de berörda medlemsländerna”, heter det. Svenska regioner har under fem år: 2014 - 2018,  årligen fått 1,1 miljarder kronor i stöd via EU:s regionalfond.

Euroländernas finansministrar i eurogruppen utsåg på måndagen finländaren Tuomas Saarenheimo, tidigare understatssekreterare vid finska finansdepartementet, till ordförande i den viktiga arbetsgrupp som förbereder eurogruppens möten.

På tisdagen ska EU-ländernas finansministrar ta en första diskussion kring huruvida EU:s ekonomiska regler behöver förenklas. Enligt kommissionen är vissa regler, som tillkom under finanskrisen, för komplexa och svåra att förklara.

– Tillväxt- och stabilitetspakten har blivit väldigt krånglig. Det är också så att regelefterlevnaden inte är hundraprocentig och transparensen inte alltid den bästa. Därför är det viktigt att få till ett bra ramverk, sade finansminister Magdalena Andersson (S) till Europaportalen inför tisdagens finansministermöte i Bryssel.

I fredags presenterade Europeiska rådets ordförande Charles Michel sitt kompromissförslag för unionens kommande flerårsbudget. Inte kort därefter meddelade både Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) och EU-parlamentets talman David Sassoli att de anser förslaget vara oacceptabelt.

På torsdag träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel för att försöka enas om unionens flerårsbudget för 2021-2027. EU:s förre budgetkommissionär Janusz Lewandowski tror dock inte att de kommer lyckas.

– Första försöket når man aldrig en uppgörelse. Och den här gången är jag mer pessimistisk, sade Janusz Lewandowski till Ekot.

Inför att Europaparlamentet senare i år ska rösta om EU-kommissionen ska få ansvarsfrihet för EU:s budget 2018 har EU-länderna möjlighet att lämna sina synpunkter. Europeiska revisionsrätten slog i höstas fast att både EU-kommissionen och medlemsländerna har blivit allt bättre på att undvika fusk och felaktiga utbetalningar i unionens biljonbudget. Sverige kommer likt förra året lägga ner sin röst för att markera att budgetfelen kan minska ytterligare. Sveriges hållning bekräftades av finansminister Magdalena Andersson (S) till Europaportalen på fredagen. 

Industriproduktionen i eurozonen minskade med 2,1 procent i december jämfört med månaden före, enligt siffror från Eurostat. Samtidigt revideras novembersiffran ned från 0,2 procent till 0,0 procent, uppger TT/GP.

EU-parlamentet godkände på onsdagen de två delarna i frihandelsavtalet med Vietnam som är det största EU förhandlat fram med ett utvecklingsland. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Miljöpartiets och Vänsterpartiets ledamöter. Avtalet kan provisoriskt träda i kraft när medlemsländerna i ministerrådet godkänt det vilket väntas ske innan sommaren.

Den svenska handelsministern Anna Hallberg har bjudit in kollegor från de frihandelssinnade EU-länderna Tyskland, Danmark, Finland, Nederländerna och Tjeckien för ett möte i Stockholm i nästa vecka, rapporterar Politico. Syftet med mötet är att hitta en motvikt mot de EU-länder som hellre ser att EU går i en mer protektionistisk riktning, som Frankrike.

EU har ett system kallat "Allt utom vapen" där världens fattigaste länder får exporta sina varor till medlemsländerna utan tullar eller kvoter. I veckan väntas dock EU-kommissionen föreslå att Kambodja, som åtnjuter sådana fördelar, tillfälligt undantas med hänvisning till den senaste tidens nedslag mot oppositionella i landet, rapporterar FT.

Den 20 februari träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel för att förhandla om unionens flerårsbudget för åren 2021-2027. Danmark tillsammans med Sverige, Österrike och Nederländerna står för en budgetrestriktiv linje. Den danska statsministern Mette Frederiksen är tveksam till att man kommer lyckas.

– Jag skulle inte sätta mina pengar på det. Det är inget som förändrat den danska positionen, den har stärkts för att det finns ett så starkt mandat i folketinget, sade Frederiksen på torsdagen efter ett möte med Europeiska rådets ordförande Charles Michel som ska leda förhandlingarna.

EU:s permanente rådsordförande Charles Michel har kallat till ett extra toppmöte om drygt två veckor. Han vill försöka få till en uppgörelse om nästa långtidsbudget för 2021–2027. Men EU-länderna står minst sagt långt ifrån varandra.

– Jag tror att vi står för långt ifrån varandra i dagsläget, sade statsminister Stefan Löfven om möjligheterna att komma överens på toppmötet, enligt TT/Aftonbladet.

Från den 1 juli måste skatterådgivare informera Skatteverket om alla upplägg som även omfattar något annat land. Förslaget bygger på ett EU-direktiv och överlämnas till riksdagen i dag tisdag.

--Det här innebär att skattemyndigheterna kommer att kunna hålla jämna steg med de som letar luckor i lagen. Det är ju så att rikskapitalister och andra letar hela tiden efter luckor i lagen och nu måste de berätta för skattemyndigheterna vad de håller på med, sade finansminister Magdalena Andersson (S) till Ekot.

Tillväxten i Ryssland föll till 1,3 procent 2019, visar preliminära beräkningar från den statliga ryska statistikbyrån Rosstat. Det är i princip en halvering jämfört med tillväxten på 2,5 procent året före, skriver TT/SvD. Den ryska inbromsningen var dock inte riktigt lika hård som befarat. Analytiker hade i snitt räknat med en rysk tillväxt på 1,2 procent i fjol.

I veckan träffar Europeiska rådets ordförande Charles Michel en rad stats- och regeringschefer från EU-länderna i enskilda möten för att försöka lösa ut den svåra frågan om unionens flerårsbudget för 2021-2027. Frågan ska debatteras av ledarna vid ett extrainsatt EU-toppmöte den 20 februari. Enligt uppgifter väntas Michel hålla kvar ledarna tills de enats, även om det skulle ta flera dagar.

Den brittiska centralbanken Bank of Englands avgående chef Mark Carney ser tecken på att tillväxten i Storbritanniens ekonomi har börjat öka sedan parlamentsvalet i december samtidigt som den globala utvecklingen har stabiliserats, uppger TT/GP.

Värdet av EU-ländernas export av tjänster mot omvärlden har under 10-talet ökat år från år och nådde en ny topp 2018 på motsvarande drygt 10 000 miljarder kronor. Importen uppgick till över 8200 miljarder kronor. De viktigaste handelsparterna för EU-ländernas tjänster är USA och EFTA-länderna, där bland annat Norge och Schweiz ingår.  Det rapporterade Eurostat på tisdagen.

EU:s planer om en koldioxidskatt har framträtt som en ny potentiell handelskonflikt mellan EU och USA. USA:s handelsminister Wilbur Ross jämförde planerna om en koldioxidskatt med planerna för en skatt på digitala företag, vilket fått USA att hota med tullar på EU-produkter, rapporterar Direkt/Di.

Sedan december i fjol ligger Världshandelsorganisationen WTO:s appellationsdomstol nere efter amerikansk blockering av att tillsätta en ny domare. I dag fredag meddelar kommissionen att EU och 16 andra länder enats om en tillfällig lösning på problemet genom att sätta upp en egen appellationsdomstol där man under sökandet på en permanent lösning kan lösa handelsdispyter. Bland de 16 länderna återfinns bland annat Kina, Brasilien och Norge.

Regeringen tvärvänder nu och öppnar för att EU skaffar sig egna inkomstkällor som ett sätt att hålla nere den svenska avgiften.

– Vi riskerar att få ett väldigt svårt förhandlingsläge där det kommer att vara mycket tryck på att man vill höja EU:s budget och att därmed vår avgift skulle höjas. Om det då finns andra sätt att se till att avgiften hålls nere, så tycker vi att man kan vara öppen för detta, säger EU-minister Hans Dahlgren till Ekot.

Storbritanniens regering vill ha ett handelsavtal med USA. Men planerna på att i april införa en omsättningsskatt på digitala tjänster på amerikanska bolag som Google, Facebook och Amazon kvarstår, bekräftar flera brittiska ministrar, uppger TT/GP.

Europeiska centralbanken, ECB, med den nytillträdda chefen Christine Lagarde, lanserar en strategisk översyn, skriver TT/SvD. Utvärderingen ska inkludera en grundlig genomgång av hur man formulerat och siffersatt ECB:s mål för prisstabilitet och en utvärdering av penningpolitiska verktyg, som väntas vara klar mot slutet av 2020, enligt ECB.

Det är svårare att göra affärer med EU än Kina, enligt USA:s president Donald Trump.

– De har tullar på allt möjligt, säger han om EU på en pressträff på Världsekonomiskt forums årsmöte i Davos, uppger TT/SvD.

USA:s president Donald Trump skickade på tisdagen vissa varma och några blandade budskap till europeiska länder, enligt Direkt/Di. Trump sade att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är känd som en ”mycket tuff förhandlare, vilket är dåliga nyheter för oss, eftersom vi ska tala om ett stort handelsavtal”. Ett avtal mellan USA och EU är ”något vi alla vill få till”, sade Trump och tillade att det inte kommer att bli några problem att kräva biltullar ”om de är rättvisa”.

Frågan om hur och var globala företag på internet, som Amazon och Facebook, ska beskattas är en av de hetaste på årets Davosmöte. Frankrike och USA har i elfte timme inför Världsekonomiskt årsmöte ingått en vapenvila i frågan. Sveriges regering är samtidigt kritisk till den franska linjen i frågan, skriver TT/SvD.

Humöret bland tyska investerare fick ett oväntat lyft i januari, enligt det månatliga indexet från det ekonomiska institutet ZEW. Indexet, som mäter investerarnas syn på EU:s största ekonomi, steg från 10,7 i december till 26,7 i januari. Ekonomer hade räknat med en ökning till 15,0, uppger TT/GP.

EU-kommissionen uppmanade på onsdagen Portugal att vidta åtgärder för att underskotten i årets statsbudget stannar inom de gränser som EU-reglerna kräver.

När EU-kommissionen för snart två år sedan presenterade sitt förslag för ny flerårsbudget för unionen beräknade regeringen en ökning av den svenska medlemsavgiften på runt 15 miljarder kronor per år. I vintras presenterade Finland ett kompromissförslag i rådet som gick mer i Sveriges riktning med en lägre höjning än vad kommissionen föreslagit. Regeringen vill, på Europaportalens begäran, dock inte offentliggöra sina beräkningar på vad det finska förslaget skulle betyda för Sveriges del.

”Så länge förhandlingarna pågår kan inte arbetsmaterial lämnas ut utan att det riskerar att skada svenska förhandlingsintressen”, skriver regeringen i ett mejl till Europaportalen.

Italiensk polis har gripit 94 personer på Sicilien misstänkta för att ha lurat till sig flera miljoner euro i form av EU:s jordbruksstöd, skriver Yle. Bland de gripna finns cheferna för två maffiafamiljer, en notarie, företagare och offentliga tjänstemän som arbetar med att hjälpa jordbrukare att få EU-stöd.

Bostadspriserna i EU utvecklas snabbt uppåt där 17 av länderna har upplevt en prisstegring på över fem procent under 2019, jämfört med året innan. Det skriver Commerzbank i en rapport, enligt Dagens PS.

EU, USA och Japan enades på tisdagen om att fyra typer av statsstöd till industrier bör förbjudas, rapporterar Direkt/Di. Åtgärden riktas främst mot Kina, men också mot Indien och Ryssland.

Internationella valutafonden, IMF, kommer stänga sitt kontor i Aten tio år efter att IMF och EU beslutat att ge det första lånepaketet till Grekland, uppger Ekot.

Ledarna för partigrupperna i EU-parlamentet meddelade på fredagen att man lägger stora delar av förhandlingarna med medlemsländerna om unionens flerårsbudget för åren 2021-2027 på is. De säger i ett gemensamt uttalande att de är ”mycket besvikna” på att medlemsländerna inte kommit längre i sina förhandlingar.

”Nationella regeringar ger hela tiden EU nya uppgifter och ansvarsområden, från gränsskydd till att bekämpa klimatförändringarna […] men vi kommer inte att kunna klara detta om vi inte har en vederbörligen finansierad EU-budget”, heter det i uttalandet från EU-parlamentet som kräver långt medel till EU-budgeten än vad medlemsländerna visat sig villiga att bidra med.

En ny våg av amerikanska tullar gentemot europeiska varor, inklusive svenska, är under uppsegling. Vissa varor är redan tullbelagda med 25 procent sedan tidigare och kan få höjda pålagor upp till 100 procent. Andra varor är nya på listan och handlar om livsmedelsprodukter, vissa metaller, verktyg, tekovaror, motorcyklar, mopeder och kakor och rostat kaffe, skriver Kommerskollegium., enligt SVT. 

Nederländerna BNP-tillväxt kyls av. Tankesmedjan CPB, som arbetar med rådgivning till landets regering, spår att BNP-tillväxten faller till 1,3 procent nästa år vilket kan jämföras med prognosen på 1,5 procent i september tidigare i år. För 2019 görs en kraftig nedrevidering, från 2,6 till 1,7 procent, skriver TT/SvD.

Portugal har presenterat nästa års budget och för första gången sedan diktaturen föll 1974 beräknas ett överskott, skriver TT/SvD. Läs mer om EU-ländernas budgetläge – hela listan.

Den nytillträda chefen för Europeiska centralbanken, ECB, Christine Lagarde, utlovade i samband med sitt första räntebesked på det nya jobbet en bred strategisk översyn av hur ECB arbetar före utgången av 2020, uppger TT/SvD. ECB:s viktigaste ränta, inlåningsräntan, lämnades som väntat oförändrad på rekordlåga minus 0,50 procent av Lagardes direktion, medan den traditionella styrräntan låg kvar på noll.

Regeringen gör tummen ned för det finländska ordförandeskapets kompromissförslag till EU:s flerårsbudget för åren 2021-2027.

– Förslaget är inte balanserat och kan därför inte accepteras, sade statsminister Stefan Löfven (S) under onsdagens EU-nämndsmöte.  Kompromissförslaget är en budget på motsvarande 1,07 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst, BNI, medan Sverige sedan tidigare står fast vid 1,0 procent BNI. EU-parlamentet vill ha en budget på 1,3 procent och EU-kommissionen föreslår 1,11 procent BNI. Statsministern trodde att ett extra toppmöte i frågan ska hållas under januari men att det "kan bli en lång resa" innan länderna blir överens. 

Den tyska ekonomin kan ha lämnat den värsta svackan bakom sig, enligt det månatliga indexet från det ekonomiska institutet ZEW, skriver TT/GP. Enligt ZEW vilar uppgången på en ljusare syn på den tyska exporten och den privata konsumtionen.

Utredaren Anna-Karin Jatko överlämnade på måndagen sitt betänkande om huruvida Sverige ska gå med i EU:s bankunion till finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Bankunionen syftar dels till att skapa stabilitet i euroländernas finanssektor, dels är det en fördjupning av EU:s inre marknad för finansiella källor. Utredningen innehåller inga rekommendationer eller konkreta lagförslag och kommer nu skickas ut på remiss. Bolund räknar med att kunna gå vidare i frågan under våren 2020.

– Vi har i dagsläget inte tagit ställning varken för eller emot [svenskt deltagande i bankunionen], sade Bolund på måndagen.

Tillsynen av svenska storbanker skulle flyttas från landet om Sverige går med i EU:s bankunion. Risken för att vi får betala för sydeuropeiska bankproblem ökar också. Men det finns även fördelar att hämta, säger professor Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet, i en intervju med SvD.

När Kina inför ekonomiska restriktioner eller begränsningar riktat mot Sverige kan det bli en fråga för EU. Inom Världshandelsorganisationens, WTO:s, regelverk är det nämligen EU som företräder Sverige. Det skriver TT/GP.

EU:s finansministrar uppmanade på torsdagen kommissionen att lägga förslag på en uppdatering av EU:s energiskatter, inklusive biodrivmedel och flyg, uppger Direkt/Di.

EU behöver skärpa sina krav på nationella budgetramverk och bättre övervaka hur medlemsstaterna tillämpar dem i praktiken. Det hävdas i en ny rapport från EU:s revisorer. Kraven, enligt revisorerna, är i flera avseenden mildare än internationella standarder från IMF och OECD. EU-kommissionen har än så länge endast begränsad kunskap om huruvida länderna tillämpar dem korrekt, anser revisorerna. 

Riksdagen begär att regeringen ska försöka hålla nere Sveriges EU-avgift, men ställer inga krav på veto mot höjningar.

”Den svenska avgiften ska även hållas nere. Regeringen ska söka säkerställa att Sveriges totala avgift, räknat som andel av BNI, motsvarar dagens. Det vill regeringen främst göra genom att minska storleken på budgeten”, heter det i medskicket från riksdagens finansutskott, uppger TT/NSD.

Tusentals förlorade jobb. Det är skräckscenariot för den svenska fordonsindustrin om handelskriget mellan USA och EU trappas upp ytterligare. Det menar ekonomer som SvD talat med.

65 procent av invånarna i de 19 euroländerna anser att valutan är en bra sak, enligt opinionsundersökningen Eurobarometern. Det är den högsta andelen sedan euron infördes 2002.

Det finländska ordförandeskapet presenterade på måndagen ett nytt kompromissförslag om EU:s flerårsbudget för 2021-2027 på 1,07 procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Fortfarande för mycket tycker Sveriges finansminister Magdalena Andersson.

– Jag ser inte att det kan ligga till grund för någon överenskommelse. Det är alldeles för omfattande, sade Magdalena Andersson till Ekot.

Finland, EU:s nuvarande ordförandeland, föreslog på måndagen att unionens kommande flerårsbudget för 2021-2027 ska ligga 1,07 procent av bruttonationalinkomsten, BNI, rapporterar FT. Det är lägre än EU-kommissionens förslag på 1,11 och högre än den svenska regeringens linje på högst 1 procent av BNI. Finland föreslår även en större minskning av EU:s utjämningsstöd till fattigare medlemsländer än i kommissionens ursprungsförslag men en mindre minskning av jordbruksstödet än vad kommission vill se. EU-ländernas stats- och regeringschefer väntas diskutera flerårsbudgeten vid EU-toppmötet i nästa vecka.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår att regeringen ska meddela övriga EU-länder att den saknar stöd i riksdagen för att låta Sveriges EU-avgift öka. Men finansminister Magdalena Andersson (S) menar att ett sådant utspel skulle underminera Sveriges förhandlingsposition i de pågående samtalen om unionens nästa flerårsbudget.

– I sak har vi samma ingång att hålla nere Sveriges avgift, där har vi precis samma ambition. Och det har varit en styrka att vi har kunnat ha riksdagen bakom oss i de diskussionerna. Men att Sverige nu skulle börja komma med några ultimativa krav, det är en värdelös förhandlingsstrategi, sade Andersson, enligt TT/Aftonbladet.

Efter nästan två år är den svenska utredningen om EU:s bankunion är klar att presenteras den 9 december. Syftet med utredningen är att göra en genomgripande analys av ett eventuellt svenskt deltagande, samt redovisa för- och nackdelar med att delta i eller kvarstå utanför bankunionen. EU:s bankunion är under reformering och ska enligt förslag slutligen bestå av tre delar: gemensam banktillsyn, insättningsgaranti för småsparare och regler för bankkonkurser.

Det ekonomiska stämningsläget i eurozonen återhämtade sig mer än väntat i november, enligt en enkät gjord av EU-kommissionen. Draghjälp kommer både från ökad optimism i tjänstesektorn och bättre stämning bland industriföretagen och konsumenter, skriver TT/GP.

Enligt EU:s ministerråd kommer konsumenter i EU snart att kunna försvara sina rättigheter kollektivt. Rådet har blivit överens om ett utkast till direktiv om grupptalan som ska skydda konsumenternas kollektiva intressen.

– Den text vi enats om i dag ger konsumenterna tillgång till sådana verktyg och skyddar samtidigt näringsidkarna mot rättegångsmissbruk, säger Timo Harakka, Finlands arbetsmarknadsminister i ett uttalande på torsdagen.

EU säger sig ha funnit bevis på att kinesiska tillverkare av rosfritt stål har modifierat produkter för att undvika tull. Nu hotar kommissionen med att införa högre tullar på varor från Kina, rapporterar Bloomberg News/Di.

Den ekonomiska tillväxten i världen bedöms landa på den lägsta sedan finanskrisen, enligt den internationella ekonomiska organisationen OECD, uppger TT/SvD. BNP-tillväxten beräknas sjunka från 3,5 procent i fjol till 2,9 procent i år, för att ligga kvar på samma nivå de kommande två år.

Bara några timmar innan tidsfristen för förhandlingarna om nästa års EU-budget löpte ut enades företrädare för medlemsländerna och EU-parlamentet natten till tisdagen. Storleken på budgeten uppgår till 153,57 miljarder euro, motsvarande 1 640 miljarder kronor.

Colombias anti-dumpingtullar på frysta pommes frites godtas inte av EU-kommissionen, skriver ALT. Förra året höjde Colombia tullarna på frysta pommes frites från Nederländerna, Belgien och Tyskland. Colombia menar att de har rätt att göra det då EU:s jordbruksstöd leder till ett överflöd av potatis som europeiska producenter säljer i andra länder till underpris. EU:s export av frysta pommes frites är värd runt 19 miljoner om året.

Majoriteten av de finländska ekonomiexperter som Yle har talat med anser att euroländerna borde ha en gemensam penningkista, vid sidan av medlemsländernas egna. Det här skulle ge euroområdet bättre förutsättningar att hantera ekonomiska kriser, rapporterar Yle.

Det kan bli krångligare att få sin bostad värderad vid en bolåneansökan om ett förslag från EU:s bankmyndighet , EBA blir verklighet. Förslaget innebär bland annat ett större inslag av manuell hantering än vad som används på den svenska marknaden i dag, vilket är något Bankföreningen reagerar på.

– Risken är att det blir dyrare och tar längre tid, säger Johan Hansing, chefsekonom på Svenska Bankföreningen, skriver TT/GP.

Statliga Kommerskollegium har undersökt hur varuhandeln påverkas av EU-medlemskapet och när EU sluter handelsavtal med länder utanför unionen.

– Utredningen visar att ett EU-medlemskap har mer än fyra gånger så stor effekt på handeln jämfört med ett frihandelsavtal, typ EU–Kanada, sade Per Altenberg, en av rapportförfattarna i ett uttalande.

Frihandelsavtal som EU har med länder utanför unionen ökar varuhandeln med närmare 50 procent. För svensk del beräknas EU-medlemskapet ha mer än fördubblat varuhandeln.

Överföringar av pengar från en privatperson till en annan över EU:s gräns uppgick förra året till nästan 500 miljarder kronor. Huvuddelen skickades av migranter boende i ett EU-land till deras ursprungsländer i Afrika och Asien. Totalt skickades 380 miljarder kronor till personer utanför EU och 117 miljarder skickades till personer i EU från länder utanför unionen under 2018, rapporterar Eurostat.

Medlemsländerna enades på fredagen om att ta bort Belize från EU-förteckningen över så kallade icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, skatteparadis med andra ord. Kvar på listan som sattes upp 2017 finns Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, Fiji, Guam, Oman, Samoa, Trinidad och Tobago samt Vanuatu.

Förslaget från Tysklands finansminister där han ger stöd till en gemensam europeisk insättningsgaranti välkomnas brett på finansministrarnas möte i Bryssel på torsdagen, rapporterar Ekot. Men förslaget är inte förankrat på hemmaplan och Olaf Scholz behöver framförallt övertyga sin egen regering.

Tidigare har Tyskland motsatt sig att införa en europeisk insättningsgaranti som ska skydda småsparare om banker kollapsar i en finanskris. Invändningen har varit att tyska skattebetalare inte ska behöva betala om en bank går under i ett annat euroland. Men inför veckans eurogruppmöte backar den tyske socialdemokratiske finansminister Olof Scholz och förespråkar en sådan lösning i ett icke-officiellt diskussionsunderlag, skriver Der Spiegel.

Datajätten Facebooks planer på att lansera nätvalutan libra får EU att fundera på att göra likadant, uppger TT/GP. I ett förslag till kommande gemensamt uttalande talas om både möjligheter och hot när det gäller så kallade kryptovalutor.

Svensk bilexport till USA skulle kunna bli 36 procent lägre om USA:s aviserade höjning av tullar på motorfordon genomförs. Det framgår av en analys som statliga Kommerskollegium lade fram på tisdagen.

President Trump har aviserat att USA kommer att införa tilläggstullar på 25 procentenheter utöver nuvarande tullar om man inte kan komma överens med EU och Japan om att minska USA:s bilimport på annat sätt. Det är idagsläget oklart huruvida USA kommer att införa tullarna eller inte.

Greklands regering tycker att Sverige borde gå med på EU-kommissionens förslag om höjd EU-nota. En höjning med 11 procent, det vill säga 15–17 miljarder, är rimlig enligt Greklands EU-minister Miltiadis Varvitsiotis.

– Jag inser att det är en stor börda. Men det går inte att bortse från att mer än 70 procent av svensk export går till EU:s inre marknad, vilken har starkt bidragit till Sveriges höga tillväxt, säger Miltiadis Varvitsiotis på besök i Stockholm till TT/SvD.

President Trump kritiserar den brittiske premiärministern Boris Johnson för den brexituppgörelse han slutit med EU. Trump säger i en intervju med britten Nigel Farage att ett handelsavtal med Storbritannien blir omöjligt om avtalet med EU blir verklighet, skriver TT/GP.

EU:s konjunkturbarometer visar att den samlade konfidensindikatorn, ESI, för euroländerna sjönk till 100,8 i oktober, jämfört med 101,7 föregående månad. Det framgår av EU-kommissionens månatliga rapport, uppger Direkt/Di.

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger for på onsdagen ut mot vissa medlemsländer som han menar sprider ”vilseledande”, "falska" och "lögnaktiga" uppgifter om hur mycket de kommer att behöva betala i unionens nästa flerårsbudget för åren 2021-2027. Tidigare i veckan rapporterades att den tyska regeringen räknar med att landets EU-avgift kan fördubblas om kommissionens förslag blir verklighet. 

Enligt den tyska regeringen kan landets EU-medlemsavgift mer än fördubblas från dagens 15 miljarder euro per år till 33 miljarder om EU-kommissionens förslag på nästa flerårsbudget går igenom, skriver FT. Sveriges regeringen räknar med att den svenska avgiften kan öka med 35-40 procent om förslaget blir verklighet.

Europeiska centralbankens avgående chef Mario Draghi beskriver sin tid vid ECB som intensiv och fascinerande, uppger Yle. Draghi har hyllats som mannen som räddade eurosystemet från kollaps. Hans efterträdare Christine Lagarde har en minst lika svår uppgift framför sig.

EU-parlamentet röstade på onsdagen om sin position i förhandlingarna om unionens budget för 2020. Parlamentet kräver att budgeten uppgår till 159,1 miljarder euro vilket är sex miljarder euro mer än medlemsländernas bud. Det finska ordförandeskapet meddelar därför att man inte kan acceptera EU-parlamentets kvar vilket innebär att man går in i en förlikningsprocess. Om man inte enas efter tre veckor måste EU-kommissionen presentera ett nytt budgetförslag för nästa år.

Kommissionen befarar att ländernas budgetar för nästa år inte är i linje med EU:s regler, skriver Yle. Kommissionen skickade på tisdagen brev till Italien och Frankrike med krav om ytterligare information för att kunna avgöra om ländernas budgetutkast för nästa år är i linje med EU:s ekonomiska regler.

EU har enats med Norge om ett tillfälligt system för tvistelösning för att kringgå USA:s blockering av WTO:s appellationsdomstol, uppger Direkt/Di. I december väntas Världshandelsorganisationens appellationsorgan sluta att fungera eftersom USA inte går med på att ersätta domare som då avgår.

EU-ländernas stats- och regeringschefer godkände på fredagen formellt franska Christine Lagarde som nästa chef för Europeiska centralbanken. Ersätter italienaren Mario Draghi den 1 november med en mandatperiod på åtta år.

USA har infört tullar på varor från EU till ett värde av 7,5 miljarder dollar. Tullarna, som godkänts av världshandelsorganisationen WTO, trädde i kraft 06.01 på fredagen efter att förhandlingar mellan representanter från EU och USA fallit samman, uppger TT/GP.

Den tyska regeringen sänker tillväxtprognosen för 2020, men säger samtidigt att det inte handlar om någon ekonomisk kris, skriver TT/Di. BNP bedöms nu öka med mer beskedliga 1,0 procent 2020, en nedjustering från tidigare prognos på 1,5 procent.

EU-kommissionen har räknat på vad som driver upp nivåerna på nationella EU-avgifterna 2020 och 2027. Största enskilda orsaken är inflation som står för 40 procent av ökningen.

Sedan kommer kostnaderna för nya satsningar inom forskning, klimat, migration och digitalisering motsvarande cirka 25 procent av ökningen. Därefter ökad tillväxt cirka 20 procent och kostnader för brexit som medlemsländerna ersätter motsvarar 15 procent av avgiftsökningen mellan 2020 och 2027, rapporterar EU-kommissionen.

EU:s nuvarande ordförandeland Finland har inför veckas toppmöte lagt fram ett kompromissförslag om nästa flerårsbudget för åren 2021-2027, enligt Politico. Det ska uppgå till mellan 1,03 till 1,08 procent av BNI. EU-kommissionen vill se en nivå på 1,114 procent och Sverige en procent.

Portugal är på väg att införa en skatt för de svenska pensionärer som hittills har kunnat bosätta sig i landet utan att betala skatt på sin privata tjänstepension, rapporterar Ekot.

Den tyska exporten minskade mer än väntat under augusti – ytterligare en signal om att svackan för industrin är på väg att dra ner landet i en recession, skriver TT/SvD.

Sverige rankas som åttonde bäst i världen och tredje bäst i EU när det gäller konkurrenskraft. Det visar årets Global Competitiveness Report från World Economic Forum. Listan som toppas av Singapore har fem EU-länder bland de tio främsta i världen: i turordning Nederländerna (4), Tyskland (7), Sverige (8), Storbritannien (9) och Danmark (10).

För snart två år sedan satte EU-länderna upp en gemensam svart lista över ”icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet” i dagligt tal: skatteparadis. Syftet var att minska individers och företags möjlighet till olika former av skattesmitning. På den första listan 2017 noterades 17 länder, inte sällan små öriken. I dag, torsdag, har antalet svartlistade länder och skatteparadis enligt EU:s definition minskat till nio: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, Belize, Fiji, Guam, Oman, Samoa, Trinidad och Tobago samt Vanuatu.

Norska regeringen varslar om en åtstramning i statsbudgeten för 2021.Staten beräknas ha 16 miljarder norska kronor mindre till sitt förfogande, till följd av ökade kostnader och minskade intäkter, framkommer i budgetförslaget för 2020, rapporterar Aftenposten/TT/Affärsliv. 

Hälsa, bra miljö för hög högutbildade och innovation – det är tre orsaker till att Stockholm toppar en EU-lista om regional konkurrenskraft, skriver SvD.

Finansdepartementet i Finland sänker sina BNP-prognoser för andra gången i år. För 2019 beräknas tillväxten nu till 1,5 procent och nästa år sänks prognosen till en tillväxt på 1 procent, skriver TT/SvD.

Erik Bergkvist (S) har utsetts till en av sex EU-parlamentariker som ska förhandla å den socialdemokratiska S&D-gruppens vägnar om nästa års EU-budget. 

– Jag kommer att jobba hårt för att de två extra miljarder euro som har öronmärkts för åtgärder som rör klimatet, kommer med i nästa års budget, sade Bergkvist i ett uttalande.

Hela EU-parlamentet ska rösta om sin ståndpunkt om budgeten om två veckor inför de kommande förhandlingarna med medlemsländerna..

Läs mer om hur budgetförhandlingarna i EU fungerar på Europaportalens temasida.

På onsdagen tillkännagav USA:s handelsrepresentant att USA från den 18 oktober kommer att utnyttja rätten som världshandelsorganisationen WTO gav landet tidigare på dagen att införa tullar mot EU på 7,5 miljarder dollar som kompensation för EU:s olagliga statsstöd till Airbus.

– EU står redo att arbeta med USA för att nå en överenskommelse, sade EU-kommissionens handelstalesperson Daniel Rosario, enligt Direkt/Di.

Med start 18 oktober kommer USA börja beskatta en lång rad europeiska varor. Beskedet kom efter att Världshandelsorganisiationen WTO gett USA rätt att införa tullar till ett värde av 7,5 miljarder dollar, rapporterar Ekot.

Tyskland är väl förberett för ekonomisk nedgång, säger finansministern Olaf Scholz i en intervju med tyska kanalen ARD.

– Vi är väl förberedda då vi har starka finansiella resurser, så om det uppstår en ekonomisk kris kan vi vidta motåtgärder, sade han enligt TT/SvD.

EU ska vara den globala ledaren när det gäller rättvis, hållbar och regelbaserad handel. Det sade den tilltänkte handelskommissionären Phil Hogan från Irland under sin utfrågning i EU-parlamentet på måndagen, rapporterar Ekot. Att stå upp för en öppen och rättvis internationell handel betyder att Phil Hogan ska försöka rädda Världshandelsorganisationen WTO, som riskerar att bli verkningslös eftersom USA vägrar utse en ny domare till organisationens appellationsdomstol.

Handelsspänningarna mellan USA och EU kan komma att öka denna vecka då världshandelsorganisationen, WTO, väntas komma med ett utslag som ger USA rätt att införa importtullar mot EU, skriver Direkt/Di.

Frankrikes regering har offentliggjort ett budgetförslag för nästa år med skattesänkningar på över 10 miljarder euro. Också finansministern medger att det – åtminstone delvis – är en eftergift till proteströrelsen Gula västarna, rapporterar Yle.

I dagsläget finns inget gemensamt klassifikationssystem på EU-nivå eller på global nivå som anger vad en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet är. EU-ländernas ambassadörer beslutade på onsdagen att ministerrådet slutligen ska göra upp i frågan med Europaparlamentet så att nya regler och definitioner kan börja gälla från 2022.

Målet är att EU-länderna ska komma överens om unionens kommande flerårsbudget för 2021-2027. Men EU-minister Hans Dahlgren (S) är skeptisk till man kommer lyckas.

– Det ser inte lätt ut. Medlemsländerna står fortfarande mycket långt ifrån varandra i frågan och vi har ännu inte några riktiga siffror på borde att diskutera, sade Hans Dahlgren på måndagen.

För några år sedan var det många som ifrågasatte om Grekland skulle ha möjlighet att betalat tillbaka de pengar som landet fått i stödlån under krisen. Men nu ansöker Grekland i stället om att betala tillbaka delar av skulden i förtid, rapporterar Ekot.

Europeiska centralbanken och EU-kommissionen har uppmanat euroländer utan stora budgetunderskott att investera mera. I går tisdag meddelade den nederländske finansministern Wopke Hoekstra ett sådant investerings- och skattelättnadspaket i budgeten för 2020.

– Det handlar om förnuftiga investeringar som ska leda till tillväxt på lång sikt, sade Hoekstra, enligt De Volkskrant.

Satsningarna består bland annat i en investeringsfond på ett ”tiotal” miljarder euro och skattelättnader för hushållen på tre miljarder euro, uppger NRC.

Sveriges export av varor och tjänster ökade med tio procent under första halvåret jämfört med motsvarande tid 2018. Exportökningen gäller både till EU:s inre marknad, varuexporten upp sju procent, och USA, varuexporten upp 28 procent. Nu finns tecken på en viss avmattning framförallt när det gäller varuhandeln. Det visar utrikeshandelsmyndigheten  Kommerskollegiums rapport om Sveriges utrikeshandel och direktinvesteringar första halvåret 2019.

Europeiska centralbanken sänkte på torsdagen sin inlåningsränta till minus 0,5 procent. Samtidigt meddelade ECB-chefen Mario Draghi att man kommer börja stödköpa obligationer för 20 miljarder euro i månaden med start i november och så länge det är nödvändigt. Huvudräntan ligger kvar på 0 procent.

Sverige är det enda EU-landet som både tappade tillväxt och sysselsättning under årets andra kvartal jämfört med kvartalet innan. Det visar statistik från Eurostat på tisdagen. Om andra kvartalet jämförs med samma kvartal ett år tidigare ökade dock både tillväxten och sysselsättningen i Sverige med 1,4 procent respektive 0,8 procent. För EU i genomsnitt ökade årssiffrorna med motsvarande 1,4 procent respektive 1,0 procent.

Italiens nya koalitionsregering ska vara mer respektfull och genomdriva reformer för de socialt utsatta, säger premiärminister Giuseppe Conte, uppger TT/GP. Han vill också att EU går med på att förändra sin tillväxt- och stabilitetspakt – något Österrike genast säger nej till.

EU-länderna förlorade 137,5 miljarder euro, motsvarande närmare 1,5 biljoner kronor, under 2017 på grund av olika typer av bortfall av moms som fusk, obestånd, konkurser och administrativa fel. Det visar beräkningar som EU-kommissionen offentliggjorde på torsdagen. Sverige tillhör de EU-länder där minst momsbortfall beräknas förekomma. Medlemsländerna förhandlar om nya regler som man hoppas kunna täppa till hålen för utebliven moms.

Efter en utfrågning på onsdagen röstade EU-parlamentets ekonomiutskott samma kväll med siffrorna 37 mot 11 för att stödja fransyskan Christine Lagarde som nästa chef för Europeiska centralbanken. Hela parlamentet väntas rösta i mitten av september. Omröstningarna är inte bindande för att Lagarde ska få jobbet men anses som politiskt viktiga.

Finlands finansminister, centerpartisten Mika Lintilä, presenterade på onsdagen det finska ordförandeskapets prioriteringar inför hösten i EU-parlamentets ekonomiutskott. Han fick av ordföranden tio minuter på sig att hålla ett inledningsanförande, anföranden som vanligtvis brukar dra ut på tiden.

– Jag beundrar hur prudentlig du varit. Du gick över tiden med bara 13 sekunder. Jag tror att detta är rekordet här. Låt oss se om någon, kanske tyskar, kan slå det, sade den tjeckiske utskottsordföranden Luděk Niedermayer innan han gav ordet till EU-parlamentariker att ställa frågor.

Det finländska ordförandeskapet vill under hösten ha en diskussion om hur man bättre integrerar klimatfrågor i ekonomin. Det sade Finlands finansminister, centerpartisten Mika Lintilä, när han på onsdagen presenterade det roterande ordförandeskapets prioriteringar i EU-parlamentets ekonomiutskott. Han eftersträvar även en digitalskatt på global nivå, att medlemsländerna ska enas om en rad momsfrågor och fortsätta arbetet med bankunionen och kapitalmarknadsunionen. 

EU:s konjunkturbarometer visar att den samlade konfidensindikatorn, ESI, för euroländerna steg till 103,1 i augusti, jämfört med 102,7 föregående månad. EU-kommissionen noterar att den svaga uppgången i sentimentet totalt beror på en markerad förbättring för industrin och detaljhandeln, medan förtroendet i tjänste- och byggsektorn, och i viss mån hushållssektorn, dämpades, skriver Direkt/Di. 

– Det värsta som kan hända är en oktober med oordnat brexit, en november med biltullar och en december då tvistelösningen i WTO kollapsar, säger en orolig utrikeshandelsminister Ann Linde (S) till Dagens Nyheter. Med hotande biltullar avses den amerikanske presidenten Donald Trumps hot att införa tullar på bilimport från EU och i WTO-fråga är det samme president som inte vill medverka till att nya WTO-domare kan utses för att döma i handelstvister mellan länder.

Det tyska affärsklimatet är sämre än väntat och faller till den lägsta nivån sedan november 2012, visar ett index från det Münchenbaserade forskningsinstitutet Ifo, enligt TT/Affärsliv.

Greklands nytillträdda högerregering skrotar de sista av de kapitalkontroller som infördes under krissommaren 2015, uppger TT/SvD. Kapitalkontrollerna infördes för att bromsa en våg av uttag ur grekiska banker när Grekland såg ut att vara på väg att sparkas ut ur eurozonen.

Storbritannien kommer efter brexit att ingå ett stort handelsavtal med USA, uppgav Donald Trump när han mötte Storbritanniens premiärminister Boris Johnsson i samband med G7-mötet i Frankrike, uppger TT/SvD. Avtalet, som enligt Trump kommer att nås snabbt, beskriver den amerikanske presidenten som ett "väldigt stort handelsavtal, större än vi någonsin har haft".

Budgetförhandlingarna inom EU är i ett intensivt skede. Sverige vägrar betala mer i medlemskapsavgift - men får mothugg av EU-kommissionen som anser att Sverige betalar alldeles för lite jämfört med andra EU-länder.
– Sverige är ett av de rikaste EU-länderna och det är inte mer än rättvist att Sverige betalar sin del av EU-budgeten, säger Gert-Jan Koopman , generaldirektör på EU-kommissionen, på besök i Stockholm, rapporterar Ekot.

Europeiska Unionen har börjat undersöka Facebooks två månader gamla kryptovalutaprojekt Libra, uppger Direkt/Di.

I de pågående förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget finns ett förslag om att i framtiden villkora utbetalningar av EU-stöd mot att medlemsländerna följer grundläggande principer. Leder förhandlingarna gör just nu Finland och landets Europaminister Tytti Tuppurainen tror att förslaget kommer att gå igenom.

– Antingen finns rättsstatsvillkoret där eller inte, men jag ser det som sannolikt att vi förhandlar in det, säger Tytti Tuppurainen till Hufvudstadsbladet.

Värdet på handeln mellan medlemsländerna i euroområdet minskade i juni närmare sju procent vilket är den snabbaste minskingstakten en månad på över sex år. Samtidigt sjönk exporten från euroområdet med närmare fem procent. Det väcker en rädsla för att den amerikanska och Kina handelskonflikten börjar drabba EU, skriver Financial Times.

President Donald Trump sade på torsdag att USA och Storbritannien närmar sig snabbt ett handelsavtal.

– Jag tror att vi kommer att få ett fantastisk och stort handelsavtal med Storbritannien. Det rör sig snabbt, sade Trump på torsdagen, rapporterar Reuters.

Sverige, Tyskland och Storbritannien hade negativ tillväxt under årets andra kvartal jämfört med årets första kvartal samtidigt som tillväxten för hela EU var 0,2 procent, rapporterar Eurostat på onsdagen. Negativ tillväxt betyder att värdet av alla varor och tjänster som producerats har minskat. Om ett land två kvartal på rad uppvisar negativ tillväxt brukar det heta att landet är i recession, en ekonomisk lågkonjunktur.

1,26 miljarder euro till volontärarbete, jobb och praktik för unga vuxna. Det föreslår EU-kommissionen i den kommande långtidsbudgeten. De svenska partierna ha helt olika syn på förslaget, uppger Ekot.

Antalet kinesiska förvärv minskade mest i Tyskland och den största investeringen det första halvåret skedde i Sverige, när elbilstillverkaren Nevs fick en ny ägare, rapporterar Ekot.

Europas största ekonomi, Tyskland, krymper. Under det andra kvartalet sjönk bruttonationalprodukten med 0,1 procent jämfört med kvartalet innan, enligt den tyska statistikmyndigheten, uppger Ekot.

Flera tuffa utmaningar väntar den Europeiska centralbankens tillträdande chef Christine Lagarde. Svåraste uppgiften? Föra ECB tillbaka till något som liknar en normal penningpolitik, menar tysk professor, uppger Ekot.

Ny statistik från den ryska federala tullmyndigheten visar att sedan Rysslands annektering av Krimhalvön 2014 har landets handel med omvärlden minskat kraftigt. Det stora undantaget är Kina som på fem år ökat sin handel med Ryssland med 17 procent, skriver Ekot.

Året var 2015 och eurokrisen hotade hela valutasamarbetets existens. Utrymmet att agera ansågs vara litet. Lissabonfördraget förbjuder nämligen Europeiska Centralbanken ECB att hålla ett land flytande genom att trycka pengar, rapporterar Yle.

Amazon fortsätter att äta marknadsandelar i Tyskland. Men när den svenska etableringen blir av på riktigt, det återstår att se, rapporterar Ekot.

Den tyska ekonomin, EU:s största, befaras ha gått in i en mjuk recession i andra kvartalet enligt analysföretaget Markits ekonomer, rapporterar TT/GP. Inbromsningen är hårdast inom tillverkningsindustrin.

EU-kommissionen lade på onsdagen fram ett förslag om hur den kommande eurobudgeten ska fungera. Enligt det ska ministerrådet varje år fastställa strategiska riktlinjer för reformer och investeringsprioriteringar i euroländerna. Rådet ska sedan ge vägledning om vilja projekt som ska få stöd. Eurobudgeten gäller bara för länder som har euron som valuta och de medlemsländer som deltar i Europeiska växelkursmekanismen II vilket Sverige inte gör. Hur stor eurobudgeten ska vara och dess slutliga utformning blir det nu upp till lagstiftarna EU-parlamentet och ministerrådet att avgöra.

EU är redo att införa högre tullavgifter på amerikanska varor till ett värde av motsvarande 370 miljarder kronor om USA gör verklighet av sitt tidigare hot att införa tullar på europeiska bilar, uppger Ekot.

EU-kommissionären Margrethe Vestager förbereder en större granskning av e-handelsjätten Amazon. Det uppger källor för nyhetsbyrån Bloomberg, enligt Direkt/Di. En formell utredning väntas under de kommande dagarna.

Under måndagskvällen kom besked att USA ska inleda en utredning om den digitalskatt som Frankrike vill införa mot globala teknikföretag, en utredning som kan leda till nya handelstullar från USA, uppger Ekot.

Frankrike planerar att införa skatt på alla flygresor som avgår från landet. Enligt Frankrikes transportminister Élisabeth Borne väntas åtgärden resultera i skatteintäkter på omkring 180 miljoner euro, rapporterar TT/DN.

Euroländernas finansministrar välkomnade på måndagen Kroatiens besked att man avser ansluta sig till andra etappen i Europeiska växelkursmekanismen, ERM II, som är ett krav för att gå med i valutaunionen. Tidigast 2023 väntas Kroatien kunna anta euron om man uppfyller alla kriterier.

För att möta den ekonomiska inbromsningen bör EU-länderna enas om en tillväxtpakt. Pakten bör innehålla strukturreformer, efterlevnad av budgetreglerna och ökade investeringar. Det sade Frankrikes finansminister Bruno Le Maire till journalister när han anlände till eurogruppens möte på måndagen, enligt Direkt/Di.

Det amerikanska sportklädesmärket Nike har de senaste 14 åren betalat för lite skatt i Nederländerna, enligt EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager, enligt TT/SvD. De preliminära slutsatserna kan kosta företaget över en miljard dollar i eftertaxering, uppger journalistnätverket ICIJ. Vestager har tidigare i år utdelat böter på 12,5 miljoner euro, cirka 130 miljoner kronor, till Nike för att ha brutit mot EU:s konkurrensregler. 

Frankrike har för första gången gett ut en statsobligation med negativ ränta. Därmed sällar sig EU:s näst största ekonomi till skaran av länder inom eurozonen, däribland Österrike, Tyskland och Nederländerna, som redan gett ut statspapper med negativ ränta, skriver TT/Affärsvärlden. En negativ ränta innebär att det kostar att låna ut pengar till en stat. Att investerare ändå lånar ut pengar på sådan villkor beror på att stater inte bedöms ha någon kreditrisk.

Den ekonomiska aktiviteten i EU ökade något under juni men förblev på en låg nivå. En försiktig uppgång inom tjänstesektorn vägde delvis upp den djupa svackan inom industrin, visar junisiffror från IHS Markits inköpschefsindex (PMI), enligt TT/SvD.

För en månad sedan ansåg EU-kommissionen att den italienska budgeten för 2019 riskerade att bryta mot unionens regelverk som alltför stora underskott. Men i dag onsdag slog kommissionen fast att den italienska regeringen gjort tillräckligt för att undvika ett sådant scenario och att en fördjupad granskning därmed inte längre behövs.

USA har publicerat en lista över ytterligare 89 varor från EU som kan komma att drabbas av höjda tullar. Varorna läggs till den lista som USA gick ut med i april, också med avisering om höjda tullar, skriver statliga Kommerskollegium i ett pressmeddelande.

De budgetåtgärder som Italien väntas besluta om på måndag är i enlighet med EU:s budgetregler. Det säger landets finansminister Giovanni Tria, rapporterar Bloomberg/SvD. Tria tillägger att han är optimistisk inför möjligheten att EU ska godta åtgärderna och dra tillbaka sitt hot om sanktioner för att Italien inte följer budgetreglerna.

EU-kommissionen fällde 2016 Ungern för en skatt som införts två år tidigare riktad mot privatägda medieföretag. Kommissionen ansåg att den bröt mot EU-regler om olagligt statsstöd och att den dessutom införts på ett olovligt sätt. Men i en dom på torsdagen ogiltigförklarar EU-domstolens tribunal kommissionens beslut.

Tysk tillverkningsindustri befinner sig redan i recession. Slår USA till med biltullar mot EU kan hela den tyska ekonomin, Europas ekonomiska motor, dras med nedåt, varnar Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea. För svensk del vore detta scenario riktigt illa.

– Det skulle bli dystert. Norge kanske klarar sig undan, men Sverige, Danmark och Finland har väldigt svårt att gå bra om tillväxtmotorn stannar, säger Jan von Gerich till TT/SvD.

Euron faller och europeiska börser lyfter på bred front. Utvecklingen följer på det att ECB-chefen Mario Draghi i ett tal på ECB-möte i Portugal utlovat penningpolitiska stimulanser om den svaga konjunkturen innebär att inflationen inte lyfter, enligt TT/SvD.

Medlemsländernas EU-ministrar förhandlar i dag tisdag om unionens flerårsbudget för åren 2021 till 2027. Sveriges EU-minister Hans Dahlgren anser dock att förhandlingarna går åt fel håll ur svensk synvinkel.

– Vi behöver göra ett omtag när det gäller mycket om innehållet i [förhandlingarna]. Det finns en hel del förändringar i språket som skulle innebära risk för betydligt större utgifter, sade EU-ministern på väg in på mötet.

– Vi behöver vara tydligare med våra argument och hur pass angeläget det är att vi rättar mun efter matsäck och håller nere volymen på budgeten när britterna lämnar, sade EU-ministern.

Sverige hamnar i topp när EU-kommissionen rankar de innovativaste länderna i unionen för 2019 följt av Finland och Danmark.  För första gången är samtidigt är EU:s resultat bättre än USA:s medan Sydkorea ligger i fortsatt världstopp.

Efter över tolv timmars förhandlingar har finansministrar från EU enats om konturerna för en budget för eurozonen, meddelar Frankrikes finansminister Bruno Le Maire, enligt TT/UNT.

– Vi har i natt gjort vad vi siktade på: vi har skapat en verklig budget för eurozonen, säger Le Maire till medier.

Gör vad som behövs, är uppmaningen från övriga euroländer till Italien i landets budgetträta med Bryssel. Fast det ordnar sig nog ändå, tror den italienske finansministern, enligt TT/GP.

EU-länderna stödjer kommissionens syn att Italien har brutit mot stabilitetspakten. Landet uppmanas att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att paktens budgetregler följs, uppger EU-källor för Direkt/Di.

Den italienska koalitionsregeringens ledare har enats om att vidta åtgärder för att undkomma EU-sanktioner för brott mot EU:s budgetregler. Det skedde vid ett möte med landets premiärminister Giuseppe Conte, enligt premiärministerns kansli, skriver TT/Sydsvenskan.

Det drar ihop sig till ett nytt budgetbråk mellan Italien och EU-kommissionen. Stärkt av valframgången i EU-valet lovar Lega-ledaren Matteo Salvini att göra allt för att riva upp regelverket, rapporterar Di.

EU-kommissionen överväger att föreslå miljardböter till Italien för landets misslyckande med att tygla sina skulder, skriver Bloomberg/Di. Enligt nyhetsbyråns uppgifter kan boten bli så stor som 3,5 miljarder euro, motsvarande cirka 38 miljarder kronor.

EU, USA och Japan vill att världshandelsorganisationen WTO inför regler för att begränsa staters möjligheter till subventioner av inhemsk industri. Detta i syfte att komma åt Kinas stöd till privata kinesiska företag, som anses leda till en osund konkurrens med företag från andra länder, rapporterar Bloomberg. De tre ekonomierna kommer att diskutera frågan vid ett möte mellan deras handelsministrar som ska hållas i Paris i veckan.

EU:s finansministrar nådde på fredagen inte någon enighet kring en gemensam EU-position inför OECD:s möte i juni där man ska diskutera en global beskattning av nätjättar som Google, Facebook och Spotify. Sverige är ett av de länder som motsätter sig de förslag som finns på bordet om att företagen ska beskattas i det land där tjänsterna används, istället för där de har sina huvudkontor eller utvecklar tjänsterna. Ett förslag som diskuteras i sammanhanget är att införa en miniminivå för bolagsskatt – något som Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) efter mötet sade var mer intressant. 

– Det är intressantare att titta vidare på än att bara flytta skattebas från exportberoende länder, som Sverige, till länder där man konsumerar mycket. 

Finansministrarna lyckades inte heller enas om nya regler för beskattning av alkohol.

EU-ländernas finansministrar beslutade på fredagen att stryka de atlantiska paradisöarna Aruba, Barbados och Bermuda från EU:s förteckning över så kallade ”icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet”, i folkmun benämnt skatteparadis. Syftet med EU-förteckningen är bland annat att förebygga skatteflykt och främja rättvis beskattning. Kvar på den svarta listan finns nu följande tolv territorier: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, Belize, Dominica, Fiji, Förenade Arabemiraten, Guam, Marshallöarna, Oman, Samoa, Trinidad och Tobago samt Vanuatu.

Det ska inte längre gå att bosätta sig i Portugal för att ta ut sin tjänstepension skattefritt, rapporterar Ekot. Den lucka som har funnits så att personer med privat tjänstepension eller stora fallskärmar har kunnat plocka ut den inkomsten skattefritt i Portugal kommer nu försvinna. Målsättningen är att den nya överenskommelsen ska träda i kraft den första januari 2020.

Drygt 3,7 miljarder kronor väntas Northvolts produktion av litiumjonbatterier i Skellefteå få i lån av Europeiska Investeringsbanken, EIB. Det meddelade banken på torsdagen. Fabriken är den första i sitt slag i EU efter att unionen beslutat att prioritera en europeisk batteriproduktion. EIB, som är världens största bank, ägs av EU-länderna och lånade ut närmare 15 miljarder kronor till svenska projekt under 2018.

Italienska Femstjärnerörelsens ledare Luigi Di Maio kommer inte att gå med på att man i regeringen överskrider eurozonens budgetsöverskottsregler på tre procent, uppger Le Figaro. Uttalandet kommer efter att Di Maios koalitionspartner i regeringen – Matteo Salvini, partiledare för Lega, i veckan uppgett att Italien är berett att bryta mot samma regler.

Väljare i Schweiz får på söndag delta i en omröstning om landets fördelaktiga skattesatser för multinationella bolag. Från EU-håll kräver man att de avlägsnas om Schweiz ska kunna tas bort från listan över länder som klassas som skatteparadis.

USA:s president Donald Trump väntas avvakta med att införa högre biltullar men föreslår i ett utkast till presidentorder att importen av bilar till USA ska klassas som ett nationellt säkerhetshot. Enligt presidentens förslag får EU-länderna och Japan 180 dagar på sig att sluta ett handelsavtal med USA om bilimporten, upger Bloomberg.

Italiens vice premiärminister Matteo Salvini säger att landet är redo att bryta mot EU:s finanspolitiska regelverk om det är nödvändigt för att öka sysselsättningen, rapporterar Reuters/Direkt/Di.

EU:s ministerråd gav på tisdagen det sista klartecknet för en uppdatering av EU:s bankkrislagstiftning, som inför hårdare krav, skriver Direkt/Di. Därmed kan de nya reglerna träda i kraft från mitten av 2021.

EU är redo att snabbt slå tillbaka i det fall USA går vidare med hoten om att höja nivån på landets biltariffer, och inte följer överenskommelsen från i fjol somras. Det uppgav EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström i en tv-intervju med Bloombergs i går måndag.

Inkomstklyftorna i Sverige har ökat det senaste decenniet, enligt Eurostat. Mätningen, gjord med hjälp av den internationellt erkända måttenheten Ginikoefficienten som mäter inkomstfördelning, visar att Sverige har gått från att vara EU-landet med lägst Ginikoefficient 2007 till att i dag ligga bakom länder som Slovakien, Slovenien och Tjeckien, skriver TT/SvD.

I veckan gav EU-kommissionen en dyster prognos för den italienska ekonomin. Men premiärminister Giuseppe Conte anser att kommissionen är alltför pessimistisk.

– Enligt kommissionen kommer vi inte att växa alls. Alla våra åtgärder skulle ha noll effekt. Det är en mycket pessimistisk bedömning, sade han, enligt Direkt/Di.

Om Vietnam ska få ett frihandelsavtal med EU behöver landet signera ILO-konventionen om fackliga rättigheter, rapporterar Ekot.  Enligt Sveriges utrikeshandelsminister Ann Linde handlar det exempelvis om att införa fackliga rättigheter, förbud mot barnarbete och lika lön för lika arbete oavsett kön, med mera.

Grekland planerar att betala tillbaka delar av sitt lån från Internationella valutafonden, IMF, snabbare än nödvändigt. Det uppger källor från den grekiska regeringen till Bloomberg. Delar av lånen från IMF är nämligen dyrare än lånen Grekland fick från euroområdet, och dyrare än vad landet får betala för att ta lån på marknaden i dag. För att det ska vara möjligt krävs dock att euroländerna är villiga att inte hävda sin rätt att på samma gång få tillbaka delar av det Grekland är skyldig dem.

Den brittiska centralbanken Bank of England skriver upp tillväxtprognosen för 2019 till 1,5 procent från tidigare 1,2 procent, uppger TT/SvD.

EU beklagar att den amerikanske presidenten Donald Trump nu fullt ut aktiverar Helms-Burton-lagen från 1996, som innebär att USA tar till sanktioner mot europeiska företag som investerat i byggnader på Kuba, vilka Kuba beslagtog från amerikanska medborgare i samband med revolutionen 1959. Enligt ett uttalande från EU:s utrikeschef, Federica Mogherini, bryter USA:s agerande mot avtal mellan EU och USA från 1997 och 1998 samt strider mot internationell rätt. EU kommer nu att ”tillgripa alla lämpliga åtgärder för att hantera effekterna av Helms-Burton-lagen”. EU kan exempelvis komma att anmäla USA till Världshandelsorganisationen WTO eller besluta om motsanktioner för att skydda europeiska företag på Kuba.

Europeiska kommissionens viceordförande, den liberalkonservative finländaren Jyrki Katainen, har i hårda ordalag kritiserat Polens sätt att ekonomiskt utnyttja EU. Katainen kom med sin kritik vid en presskonferens i Warszawa på onsdagen.

– EU är ingen pengamaskin, ingen ko som ni kan mjölka, sade Katainen enligt Reuters/Yle.

EU:s banktillsynsmyndighet, EBA, får kritik för ha avfärdat en intern undersökning kring Danske bank-härvan. Enligt Financial Times identifierade studien fyra brott mot EU-lag när det gäller hur banken övervakats av danska och estniska myndigheter. Men EBA:s ledning valde att avfärda undersökningen och avsluta utredningen kring de estniska och danska finansinspektionerna. Valdis Dombrovskis, EU-kommissionens viceordförande, säger till tidningen att det är en besvikelse att EBA ”inte agerade mot en av de största penningtvättskandalerna i Europa” samt att fallet visar att det är nödvändigt att se över hur besluten inom EBA fattas.

Riksdagens skatteutskott motsätter sig EU-kommissionens förslag att slopa enhällighet vid beslut i skattefrågor och övergå till beslut med kvalificerad majoritet. Enligt utskottet ska det även i fortsättningen vara upp till varje medlemsland hur skatter tas ut.

Liberalerna anser dock att utskottet går för långt och vill gärna exempelvis se att beslut om en europeisk koldioxidskatt kan antas med majoritetsbeslut. Hela riksdagen debatterar frågan den 7 maj.

Ledare för EU och Japan träffades på torsdagen vid ett toppmöte i Bryssel.

– Vårt partnerskap har aldrig varit bättre. Det här är ett tydligt budskap till världen om att Japan och EU står sida vid sida, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk efter mötet, enligt TT/UNT.

På toppmötet diskuterades bland annat kommande G20-toppmöte i Osaka i sommar, reformer av världshandelsorganisationen WTO och läget kring brexit.

Preliminära siffror från Eurostat på tisdagen visar att budgetunderskottet i EU-länderna under 2018 i genomsnitt var -0,6 procent av BNP. Nivån är den högsta sedan åtminstone 2002. Bara ett medlemsland, Cypern, hade ett större underskott än de tillåtna tre procenten. Sverige hade samtidigt ett budgetöverskott på 0,9 procent av BNP.

Marine Le Pen, ledaren för det franska partiet Nationell samling som ställer upp i EU-valet, uppmanar Europeiska unionen att omfördela mindre pengar från rikare medlemsländer till de fattigare i Östeuropa inom den så kallade sammanhållningsfonden eftersom ”fransmännen inte längre tål detta”. Det rapporterar The Express.

I dag, onsdag, har EU-kommissionen presenterat en lista över amerikanska varor som kan beläggas med tullar på grund av USA:s stöd till amerikanska flygplanstillverkaren Boeing, som enligt Världshandelsorganisationen, WTO, bryter mot deras regler. WTO har dock också bedömt att EU ger ett otillåtet stöd till franska flygplanstillverkaren Airbus, varpå USA hotat med att införa tullar på europeiska varor. Totalt omfattar EU:s lista varor värda drygt 20 miljarder dollar, varav en stor del är matprodukter såsom citrusfrukter, nötter och ketchup. Det blir dock upp till WTO att avgöra vad som är ett rimligt svar från EU. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström betonade i ett uttalande att EU i första hand dock söker dialog.

EU-kommissionen hotar anmäla USA till Världshandelsorganisationen, WTO, om USA återaktiverar sanktionerna mot europeiska företag som har investeringar på Kuba. Det är framförallt spanska företag inom hotell- och restaurangbranschen som riskerar att drabbas av sanktioner för att ha investerat i byggnader som – under den kubanska revolutionen 1959 – beslagtogs från amerikanska medborgare. EU-kommissionen varnar i ett brev som El País läst för att man kommer att ta till alla till buds stående medel för att kompensera för skador som europeiska företag på Kuba kan komma att utsättas för, inklusive ta sig rätt att konfiskera amerikanska företag på europeisk mark.

Europaparlamentet godkände på tisdagen ny lagstiftning som ska minska riskerna för EU:s banksystem. Lagpaketet är en del i slutförandet av bankunionen som ska säkerställa att  banker i EU är bättre rustade än under den tidigare finanskrisen i Europa. De nya reglerna, som EU-ländernas regeringar redan enats om, handlar bland annat om att se till att banker har tillräckligt med kapital och nedskrivningsbara skulder och syftet är att kunna undvika skattefinansierade räddningsaktioner i framtiden.

– Den nya lagen är balanserad, eftersom den slår fast krav på banker men samtidigt ser till att de kan spela en aktiv roll när det gäller att finansiera investeringar och tillväxt, sade Gunnar Hökmark (M), ansvarig parlamentariker för frågan, efter omröstningen.

EU:s regeringar har i dag, måndag, gett grönt ljus för EU-kommissionen att påbörja handelsförhandlingar med USA. Mandatet handlar om att ta bort tullar på industrivaror samt göra det enklare för företag att bevisa att deras produkter uppfyller teknikkraven på båda sidor om Atlanten.

– Jag välkomnar detta helhjärtat, sade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström vid en pressträff. Hon betonade att EU inte är berett att förhandla om jordbruksprodukter, något som den amerikanska kongressen vill ska omfattas av samtalen.

EU svarar nu på USA:s senaste drag i handelskonflikten genom att föreslå tullar till ett högre värde, motsvarande 112 miljarder kronor, än dem USA offentliggjorde förra veckan, rapporterar Di. Samtidigt manar handelskommissionär Cecilia Malmström till dialog.

EU-länderna gav på torsdagen preliminärt klartecken för att starta förhandlingar med USA om ett frihandelsavtal för industrivaror, rapporterar Direkt/Di. Därmed kör övriga länder över Frankrike. Frankrike har som enda EU-land motsatt sig att godkänna förhandlingsmandatet.

Europeiska centralbankens chef, Mario Draghi, sade igår, onsdag, att banken är villig att öka stimulanserna om eurozonens ekonomi fortsätter att vara svag, rapporterar Financial Times. Draghi sade att banken är redo att ”justera alla sina instrument” om regionen inte har fått igång inflationen och en starkare tillväxt. Han signalerade att åtgärderna skulle handla om att hålla lånekostnaderna nere.

Europeiska centralbanken, ECB, granskar Swedbank och har fått ut den så kallade Grimstadrapporten från svenska Finansinspektionen. ECB vill veta hur väl Swedbanks estniska dotterbolag har skaffat sig kännedom om bankens kunder, enligt en källa till DN. Rapporten är en genomgång över misstänkta transaktioner och konton i Swedbanks estniska verksamhet under flera år. Den är central för alla de utredningar som nu pågår om den misstänkta penningtvätten.

EU-kommissionen tonade på tisdagen ned betydelsen av USA:s hot om strafftullar på varor från EU som kompensation för europeiska subventioner till Airbus, rapporterar Direkt/Di. EU kommer att lämna in ett liknande krav på kompensation för amerikanska subventioner till Boeing. I slutändan väntar sig kommissionen att EU och USA når en överenskommelse om varandras kompensationskrav.

Nederländerna ställer krav på att euroländerna ska ha vetorätt när det gäller utgifterna i den kommande eurobudgeten, rapporterar Financial Times. Landets finansminister Wopke Hoekstra säger att Nederländerna annars är beredda att ställa sig utanför den gemensamma budgeten och låta de övriga 18 euroländerna gå vidare med planerna. Hur eurobudgeten ska utformas fastställs i juni.

USA kommer att införa strafftullar på över 100 miljarder kronor mot en lång rad produkter från EU med motiveringen att EU-subventioner till franska Airbus skadar amerikanska flygplanstillverkare som Boeing, rapporterar TT/GP.

Europeiska centralbanken, ECB:s, köp av obligationer är oförenligt med EU:s klimatmål enligt en rapport från den franska tankesmedjan Veblen Institute. Det är som en del i ECB:s målsättning att få upp inflationen i Europa som banken gjort stora köp av såväl stats- som företagsobligationer, bland annat från företag i branscher som har höga koldioxidutsläpp. Veblen föreslår att ECB ställer högre miljökrav på företag för att köpa deras obligationer.

På tisdag hålls ett toppmöte mellan EU och Kina i Bryssel men enligt flera medier finns det en risk att man inte kommer lyckas enas om en gemensam deklaration. Kina har varit ovilligt att ge löften om de för EU viktiga frågorna om att öppna upp den kinesiska marknaden för europeiska företag samt upphöra med att kräva att dessa överför teknik till kinesiska bolag för att få göra affärer i landet.

– Det är något som inte stämmer, säger Olof Hallström verksjurist på Ekobrottsmyndigheten till Dagens Nyheter som svar på frågan varför det är så få anmälningar om regelbrott i samband med att EU-stöd utbetalas i Sverige. När det gäller anmälningsfrekvensen för andra bidrag som myndigheter betalar ut i Sverige ligger anmälningsfrekvensen, enligt Olof Hallström, på 10 procent medan EU-utbetalningarna som också sköts av svenska myndigheter bara har en anmälningsfrekvens på några promille.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker uttryckte sin oro under tisdagen för att tillväxttakten i den italienska ekonomin går långsamt, rapporterar Ekot. När EU-kommissionen godkände den italienska budgeten förutsåg man en tillväxt på 1,2 procent i år. Men Italien har hamnat i recession och nu tror EU på en tillväxt på 0,2 procent för 2019.

Regeringen skrev på måndagen ned sin prognos över den ekonomiska tillväxten i Sverige. Man räknar med att BNP i år växer med 1,6 procent vilket är en minskning från novemberprognosens 2,1 procent. Det är dock högre än vad EU-kommissionen i februari beräknade att Sveriges tillväxt blir – 1,3 procent i år.

Även om Storbritannien lämnar EU utan ett utträdesavtal har den brittiska regeringen indikerat att man kommer betala in sin återstående medlemsavgift för 2019. Enligt ett förslag från EU-kommissionen skulle detta innebära att de länder, däribland Sverige, som i dag har en rabatt på sin medlemsavgift blir av med den. Om förslaget bli verklighet beräknar regeringen att Sverige skulle få betala ytterligare knappt en miljard kronor till EU-budgeten i år. Förhandlingar om förslaget pågår för närvarande i Bryssel och alla medlemsländer har vetorätt.

Den europeiska centralbankens, ECB:s, chef, Mario Draghi, aviserade i onsdags att det kan komma att dröja ännu längre än vad ECB tidigare meddelat innan banken höjer räntan, uppger El País. ECB meddelade i början på mars att räntan skulle lämnas oförändrad åtminstone till slutet av året.

EU-parlamentet riktade på tisdagen kritik mot bland annat Swedbanks och Nordeas inblandning  i rysk penningtvätt. Man kritiserade även Sverige som tillsammans med Danmark, Finland och Irland stoppar ett förslag om att beskatta stora IT-företag. Sju EU-länder – Belgien, Cypern, Ungern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna – pekas samtidigt ut för att ” påminna om skatteparadis”. I tisdagens icke-bindande resolution vill ledamöterna att en europeisk ekobrottspolis och en EU-finansunderrättelseenhet inrättas.

Sveriges utrikeshandel fortsätter att öka och importen växer snabbare än exporten. Varuexporten ökade med 10 procent i värde och varuimporten med 12 procent under 2018, enligt statliga Kommerskollegium. Sveriges totala varuexport uppgick till 1 442 miljarder kronor. Exportvärdet ökade för samtliga varugrupper. Bland enskilda produkter kan en kraftig uppgång för exporten av personbilar noteras. 

Den tyska tillväxten har bromsat in kraftigt till följd av problem i den inhemska kemi- och bilindustrin. Den hotas nu av en ond spiral av handelshinder, enligt en panel av ekonomer som är rådgivare åt Tysklands regering, skriver TT/SvD.

Frankrike vill att handelsförhandlingarna mellan EU och USA inleds först efter EU-valet i maj. EU-kommissionen presenterade i januari sitt förslag om att förhandla med USA för att få bort tullar på industrivaror samt göra det lättare för företag att bevisa att deras produkter uppfyller tekniska krav på båda sidor Atlanten. Tanken var att medlemsländerna skulle bestämma om förhandlingsmandatet nu i mars men enligt uppgifter till Financial Times vill Frankrike skjuta på beslutet på grund av rädsla för att det skulle underblåsa populistiska stämningar inför EU-valet.

Storbritannien är överens med Norge och Island om ett avtal som säkrar tullsatserna om det blir så att Storbritannien kraschar ut ur EU utan utträdesavtal, enligt TT/SVT. Sedan tidigare har Storbritannien ett liknande avtal med Liechtenstein.

EU-kommissionen föreslog  på måndagen att ytterligare motsvarande 20 miljarder kronor öronmärks fram till 2020  för att skynda på skapandet av ett Europeiskt innovationsråd. Innovationrådet, som först lanserades 2017, identifierar och finansierar lovande start-ups och småföretag men befinner sig ännu i en pilotfas.

– Vi skapar ett helt innovationssystem för att sätta Europa i framkant när det gäller strategisk teknik och innovation som kommer att forma vår framtid såsom artificiell intelligens, bioteknik och nollutsläppsenergi, sade Carlos Moedas, EU:s innovationskommissionär, på måndagen.

Priset på matvaror och bilar i Storbritannien kommer att stiga rejält om landet lämnar EU utan ett avtal. Det visar den handelsplan som den brittiska regeringen presenterade i går, onsdag. Enligt planen skulle Storbritannien införa tullar på 10 procent på bilar samt avgifter på import av nöt-, griskött och kyckling, rapporterar Financial Times. I planen står regeringen samtidigt fast vid att några gränskontroller inte kommer att genomföras vid den nordirländska gränsen, vilket gör att oro uppstått över att den kan komma att bli en inkörsport för smuggelgods för varor som kommer via EU-landet Irland, enligt Politico.

Storbritannien har sänkt sin prognos för tillväxten 2019. Det meddelade finansminister Philip Hammond i samband med att han lade fram vårbudgeten på onsdagen, skriver TT/GP. Den brittiska ekonomin beräknas växa med 1,2 procent i år, en nedjustering från den tidigare prognosen på 1,6 procent.

EU-ländernas finansministrar försökte vid sitt möte i Bryssel i går, tisdag, komma överens om en gräns för hur mycket alkohol som kan anses kunna tillverkas för eget bruk och som man därmed ska kunna få en skattereduktion för. Men länderna stod för långt ifrån varandra för att kunna enas om något.

– En del tycker att man ska kunna producera väldigt mycket alkohol för eget bruk, sådana mängder att jag tror ingen svensk skulle uppfatta att det på något sätt är för eget bruk, sade finansminister Magdalena Andersson (S) efter mötet.

På tisdagen har EU-ländernas finansministrar kommit överens om att lägga till ytterligare tio länder på EU:s svarta lista över länder som inte är villiga att samarbeta med unionen på skatteområdet. Bland de tio nya länderna finns Förenade Arabemiraten, Oman och Bermuda. Sedan tidigare stod fem länder på listan.

– Den här listan visar verkligen de poänger som vi har med EU-samarbetet, nämligen att vi tillsammans kan sätta upp fullt rimliga kriterier för att man inte ska vara ett skatteparadis, sade Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) efter mötet.

Sverige var ett av flera länder som vid tisdagens möte för EU:s finansministrar satte stopp för ett förslag om att införa en ny skatt på digitala annonstjänster. Finansminister Magdalena Andersson (S) sade efter mötet att även om detta var ett betydligt mindre omfattande förslag än det som diskuterades av ministrarna i november så står Sverige fast vid att internetföretag ska beskattas där de har sin produktion och inte där tjänsterna konsumeras.

– De principiella invändningarna som vi har från svensk sida kvarstår även om det är ett mindre förslag.

Grekland har inte uppfyllt de reformkrav som gäller för att eurozonens finansministrar på måndagen skulle besluta om en planerad utbetalning av drygt åtta miljarder i finansiellt stöd, skriver TT/GP. Siktet är nu inställt på nästa möte i stället, enligt EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

Europeiska centralbanken, ECB, kommer att vänta med en ränteförändring, åtminstone till slutet av året alternativt ännu längre än så, meddelade banken i samband med sitt räntebesked. Orsaken är förväntad lägre tillväxt och lägre inflation än man tidigare trott under året och nästa år, skriver TT/SvD.

Polen kommer inte att bryta mot EU:s regler om för höga budgetunderskott. Det lovar Polens premiärminister, Mateusz Morawiecki, enligt Bloomberg. Beskedet kommer efter att finansmarknaden visat tecken på oro på grund av regeringens planer på att sänka skatter och öka välfärdsbidragen till en sammanlagd kostnad av motsvarande 100 miljarder kronor inför höstens polska parlamentsval. Planerna på att öka statens utgifter ledde till en höjning av de polska 10-åriga statsobligationerna till tre procent, vilket är den högsta räntan hittills i år.

I en sammanfattning och analys om Sverige och EU:s inre marknad skriver statliga Kommerskollegium bland annat att av alla varor och tjänster som  svenska företag exporterar och importerar så är mellan 69 och 79 procent kopplat till den inre marknaden. När det gäller utländska direktinvesteringar i Sverige är andelen från de andra 30 inremarknads-länderna 84 procent. – För svensk del har EU:s inre marknad betytt mycket, konstaterar handelsmyndighetens generaldirektör Anna Stellinger i rapporten.

I år fyller euron tjugo år. Men av de tolv ursprungliga medlemmarna i eurozonen har de flesta förlorat på medlemskapet i jämförelse med om de nationella valutorna hade behållits, indikerar en ny studie från tyska tankesmedjan CEP, rapporterar TT/GP. Tyskland har tjänat mest på införandet av euron medan Italien förlorat mest.

USA:s president Donald Trump avlossade på måndagen nya hot mot Bryssel när det gäller höjda amerikanska tullavgifter på bilar trots att man för en dialog med EU om sänkta avgifter. EU tar ut 10 procent, medan USA debiterar 2, 5 procent, vilket Trump är missnöjd med. Han vill också att ett handelsavtal ska inkludera jordbruksprodukter, vilket EU säger nej till, uppger Politico. Han uppgav också att "de måste gå oss till mötes, om inte kommer vi tariffa ut dem som fan".

Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš anser att övervakning av penningtvätt borde tillhöra Europeiska Centralbankens, ECB:s, ansvarsområden, uppger Financial Times. Lettlands tredje största bank, ABLV, tvingades stänga i fjol efter att amerikanska myndigheter anklagat banken för att syssla med penningtvätt. Enligt Kariņš var problemet att Lettlands myndigheter inte hade tillräckliga befogenheter eller metoder för att upptäcka den penningtvätt som skedde i ABLV.

EU-ländernas handelsministrar träffades i dag, fredag, i Bukarest och främst på agendan stod frågan om mandatet som EU-kommissionen har begärt för att inleda förhandlingar med USA kring att ta bort tullavgifter på industrivaror samt hur man ska göra det lättare för företag att bevisa att deras produkter uppfyller tekniska krav på båda sidor Atlanten.

– Det finns ett starkt stöd för detta mandat och vi hoppas på att det kan antas snart, sade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström efter mötet och tillade att ministrarna väntas anta mandatet kort efter att EU-parlamentet har röstat om det, troligen i mars.

Sveriges handelsminister Ann Linde (S) sade i dag, fredag, på väg in till handelsministrarnas informella möte i Bukarest, att hon oroar sig för risken att USA inför tullavgifter på europeiska bilar och bildelar och att hon har bett World Trade Institute analysera vad sådana tullar skulle betyda för Sverige.

– Det kan innebära förlusten av 4 000 jobb inom bilindustrin, sade hon.

Efter att EU-kommissionen nyligen satt stopp för sammanslagningen av det franska järnvägsföretaget Alstom och tyska Siemens vill nu Tyskland och Frankrike reformera EU:s konkurrenslagar i grunden, rapporterar Financial Times. Bland annat vill de att Europeiska rådet, som samlar medlemsländernas regeringschefer, ska kunna upphäva kommissionens beslut gällande sammanslagningar. Förslaget är en del i ett manifest för en europeisk industripolitik som offentliggjordes på tisdagen. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt att hon vill att frågan diskuteras vid det kommande EU-toppmötet i mars.

Internationella handelsutskottet i EU-parlamentet antog på tisdagen, med siffrorna 21 mot 17, sin ståndpunkt inför att EU-kommissionen ska inleda handelsförhandlingar med USA. Det gäller dels att avskaffa tullar på industrivaror, dels det som kallas bedömning av överenskommelse och som ska göra det lättare för företag att bevisa att deras produkter uppfyller tekniska krav på båda sidor av Atlanten. Parlamentet är bara rådgivande i frågan men har att fria eller fälla ett eventuellt färdigt avtal. Medlemsländerna väntas besluta om kommissionens förhandlingsmandat i mars.

I dag tisdag diskuterar EU-ministrarna de pågående processerna mot Polen och Ungern om rättsstatsprincipen i de två medlemsländerna. Frågan har behandlats i flera år och inga beslut väntas i dag men EU-minister Hans Dahlgren (S) tror att detta kan komma att ändras när man snart ska börja diskutera unionens nästa långtidsbudget. Där finns ett förslag om att medlemsländer som inte respekterar  EU:s grundläggande värderingar och rättsstatens principer riskerar indraget EU-stöd.

– Det är i budgetfrågan som man kan sätta kraft bakom orden, sade Dahlgren innan tisdagens möten med sina EU-ministerkollegor i Bryssel.

Samtidigt som den brittiska regeringen försöker få utträdesavtalet med EU i hamn, brottas man med att säkra handelsavtal som ska ersätta de avtal som man haft via EU. Financial Times rapporterar att förhandlingarna om ett handelsavtal med Japan stött på patrull efter att britterna skickat ett brev där man försökt få japanerna att skynda på processen, något som tolkades som en anklagelse om att släpa fötterna efter sig.

EU:s konkurrenskraftministrar beslutade vid ett möte i Bryssel i dag måndag om inriktningen på EU:s nya samordnade satsning på artificiell intelligens, vilken bland annat ska underlätta samordning av nationella handlingsplaner, utbyte av big data och tillväxt av nya företag.

Medlemsländerna efterlyser en kraftigt ökad användning av den smarta tekniken, men beskriver också att det råder brist på IT-ingenjörer och AI-specialister i EU.

EU-ländernas förhandlingar om nästa flerårsbudget förväntas vara klar till oktober. Men enligt den svenske EU-ministern Hans Dahlgren befinner de sig än så länge i ett “väldigt inledande skede”. När ländernas EU-ministrar diskuterar budgeten i nästa vecka finns det ännu inga siffror på förhandlingsbordet.

Belgiska skatteundantag är ett otillåtet statsstöd, tyckte EU-kommissionen 2016 och krävde att landet skulle ta tillbaka över 700 miljoner euro i undanhållen skatt från ett stort antal multinationella företag. Inte alls, sade EU-domstolen på torsdagen och upphävde kommissionens beslut, skriver TT/HD.

Europaparlamentet vill få slut på höga avgifter för eurobetalningar för medborgare och företag som finns utanför euroområdet. I dag torsdag antog parlamentet därför nya bestämmelser som ska stoppa "diskrimineringen”. Inom ett år måste avgifterna för betaltjänster ligga i linje med avgifterna för nationella betalningar i lokal valuta.

Den brittiska ekonomin tappar fart. BNP-tillväxten fjärde kvartalet föll till 1,3 procent, jämfört med samma period 2017. Och mot slutet av året, december, låg tillväxten på månadsbasis på minus, enligt TT/SvD.

Franska sjöfartskoncernen Navalgruppen och Australiens regering har i dag måndag signerat en stor försvarsaffär, uppger Le Monde. Kontraktet omfattar tolv nya australiensiska ubåtar av modell Barracuda till ett värde av omkring 340 miljarder kronor. Affären bedöms generera runt 6 000 jobb i båda länderna under de närmaste åtta åren. Svenska Saab Kockums hyste till en början stora förhoppningar om att ro hem ordern, eftersom varvet tidigare levererat Australiens nuvarande Collinsubåtar.

I mitten av januari föreslog EU-kommissionen att kravet på enhällighet i skattefrågor på EU-nivå bör avskaffas i syfte att kunna nå överenskommelser i förslag där något eller några medlemsländer i dag lagt in sitt veto. Den svenska regeringen avvisar en sådan förändring.

”Regeringen stödjer  inte en övergång  till beslutsfattande  med kvalificerad majoritet på skatteområdet, vare sig generellt eller i enstaka fall. Enhälligheten säkrar  regeringens och riksdagens inflytande och befogenhet över skattefrågorna”, skriver man. För att kommissionens förslag ska gå igenom måste alla EU-länder ge sitt godkännande, vilket inte ser ut att bli fallet.

I veckan väntas EU-kommissionen fatta ett omstritt beslut om att stoppa sammanslagningen av järnvägsföretagen tyska Siemens och franska Alstom. Detta trots intensiva påtryckningar från respektive länders regeringar som ser fusionen som ett sätt att erbjuda europeiska företag en rimlig möjlighet att konkurrera mot kinesiska storföretag, vilka gynnas av statssubventioner och en aggressiv industripolitik. Flera EU-länder har dock ställt sig bakom kommissionens planer på ett veto mot sammanslagningen, rapporterar Financial Times.

Det pågående handelskriget mellan USA och Kina har gynnat europeisk export. Det visar en analys från FN:s konferens om handel och utveckling kring effekterna av de tullar som USA och Kina infört och av den kommande höjning av tullavgifter som väntas i mars. Enligt analysen leder de höjda tullarna till att importen till Kina och USA från andra länder ökar. Allra mest väntas EU gynnas. Unionen beräknas öka sin export med 70 miljarder dollar, motsvarande 620 miljarder kronor, på grund av handelskriget.

Investerarklimatet i euroländerna har ramlat ner på den lägsta nivån på över fyra år, enligt Sentix återkommande mätningar av investerarnas syn på det ekonomiska läget. En viktig förklaring är det osäkra läget kring brexit, enligt TT/GP.

För att kringgå USA:s ekonomiska sanktioner mot Iran har nu Tyskland, Frankrike och Storbritannien kommit överens om att skapa en mekanism som möjliggör för europeiska företag att handla med landet. Syftet är att rädda kärnenergiavtalet från 2015 där Iran åtog sig att begränsa sin kärnteknik mot att Väst lyfte sina ekonomiska sanktioner.

USA drog sig i fjol ur avtalet, eftersom man menar att Iran frångått det. Men EU anser att så inte är fallet. Enligt källor som Financial Times har talat med har den nya mekanismen främst ett symboliskt värde då få företag inte väntas vara beredda att handla med Iran för att inte riskera hamna i konflikt med USA.

Den italienska ekonomin, den tredje största i eurozonen, krympte 0,2 procent under fjärde kvartalet i fjol jämfört med kvartalet före, enligt Italiens statistikmyndighet Istat. Det rapporterar TT/SvD.

Europas största ekonomi Tyskland spår en kraftig inbromsning i ekonomin 2019. Tillväxtprognosen revideras ner till 1,0 procent från den tidigare prognosen på 1,8 procent, skriver TT/SvD.

EU och USA har nått en principöverenskommelse om att utöka det ömsesidiga erkännandet av läkemedel till veterinära läkemedel, skriver Direkt/Di.

Det är stor efterfrågan på Greklands första omgång statsobligationer sedan landet i höstas tog sig ur åtta års stödprogram. Bud värda drygt åtta miljarder euro hade vid lunchtid på tisdagen inkommit, medan utbudet initialt sades vara cirka två miljarder, skriver UNT/TT.

Samtidigt som räntan på bolånen i Danmark och Finland är markant lägre än i Sverige så ligger många EU-länder högre eller betydligt högre än den svenska räntenivån. En undersökning från European Mortgage Federation visar att boräntorna i EU, under tredje kvartalet 2018, spänner från 0,79 procent i Danmark till 5,67 procent i Rumänien. Sverige kommer på femte plats i EU som billigaste bolånelandet, rapporterar Dagens Industri.

EU-kommissionen är på väg att slutföra en svartlista med 23 länder som har ”strategiska brister” i sitt arbete mot penningtvätt, uppger Financial Times. Bland dem ska bland annat Saudiarabien, Libyen och Panama finnas. Listan, som väntas antas i början på februari, ersätter den svartlista över högriskländer för penningtvätt som EU-parlamentet tidigare förkastat. Europeiska banker kommer att behöva genomföra förhöjda kontroller av kapital från de listade länderna samt meddela myndigheterna vid minsta misstanke om penningtvätt.

500-eurosedeln tackar för sig på söndag i 17 av 19 euroländer. Europeiska centralbanken är i slutet av utfasningen av sedeln som nog få kommer sakna, skriver GP/TT. Men i Tyskland har slopandet väckt debatt där man befarar att det är början på slutet för kontanter. I Tyskland och Österrike kommer 500-eurosedeln att vara kvar till 26 april.

Sammanlagt 75 länder inklusive EU-länderna beslutade på fredagen i Davos inleda WTO-förhandlingar kring gemensamma regler för den globala näthandeln.

– E-handel är en realitet i de flesta hörn av världen, så vi är skyldiga våra medborgare och bolag att utarbeta en förutsägbar, effektiv och säker onlinemiljö, säger EU:s handelkommissionär Cecilia Malmström, angående beslutet.

De nya reglerna ska göra det enklare för företag och konsumenter att sälja och köpa på nätet på ett tryggt sätt.

Tillväxten i eurozonen ser ut att ha nästan helt stannat av, visar ett preliminärt inköpschefsindex från IHS Markit för januari månad, skriver TT/SvD.

EU-kommissionen har förberett en lista med amerikanska importvaror värd 20 miljarder euro som kan beläggas med strafftullar om USA inför importtullar för europeiska bilar, skriver Direkt/Di.

EU-regionerna bör få 48 miljarder euro mer i flerårsbudgeten än vad EU-kommissionen föreslagit för åren 2021-2027 – eller sammanlagt 378 miljarder euro. Det anser Europaparlamentets utskott för regional utveckling i ett betänkande som antogs på tisdagen.

De fattigaste och minst utvecklade regionerna föreslås få 61,1 procent av medlen som avsätts för regional utveckling, sammanhållning och sociala insatser. EU-kommissionens förslag är att 330 miljarder euro anslås till regionerna. Nästa steg är att parlamentet röstar om budgeten. Därefter ska man komma överens med ministerrådet. Mer om EU:s budget finns här.

Sveriges nye EU-minister Hans Dahlgren som tidigare drev opinion för ett ja till valutaunionen EMU har inte släppt tanken på ett svenskt euromedlemskap.

– Jag är fortfarande för... på sikt, sade Dahlgren till SvD och lade till: men så länge det finns en så tydlig opinion i Sverige mot detta så är frågan inte aktuell.

Inflationstakten för euroländerna låg i december på 1,6 procent, enligt siffror från Eurostat. Det är en tydlig minskning jämfört med en inflationstakt på 1,9 procent i november. Målet är att inflationen ska ligga på strax under två procent.

EU-parlamentet godkände på onsdagen ett nytt handelsavtal med Marocko som även omfattar det ockuperade Västsahara. Det förra avtalet sköts i sank av EU-domstolen för två år sedan med motiveringen att västsaharierna inte givit sitt samtycke till det. 13 av de 20 svenska EU-parlamentarikerna röstade mot avtalet.

– EU:s egen domstol har slagit fast att det behövs samtycke från det västsahariska folket för att Västsahara ska kunna inkluderas i ett avtal mellan EU och ockupationsmakten Marocko. Det västsahariska folket har tydligt protesterat mot avtalet. Det saknas samtycke, sade EU-parlamentariker Jytte Guteland (S) i ett uttalande.

EU-ländernas överskott, alltså skillnaden mellan exporten och importen, i handeln med tjänster under 2017 var 192 miljarder kronor, visar en sammanställning från Eurostat. Det är en ökning med närmare 40 procent jämfört med året innan och den högsta nivån sedan statistik började föras 2010. Den största destinationen för EU:s tjänsteexport är USA.

Tillväxttakten i EU:s största ekonomi Tyskland saktar in. Under 2018 var tillväxten 1,5 procent jämfört med 2,2 procent året före, enligt preliminära siffror från landets statistikmyndighet. Det var i linje med förväntningarna, enligt en enkät från nyhetsbyrån Reuters, skriver TT/SvD.

USA:s president Donald Trump hotar att ödelägga Turkiets ekonomi om landets ledning inleder en militär attack mot kurder i Syrien. Amerikanska trupper har börjat dra sig ur Syrien samtidigt som man slår mot mindre IS-enklaver.  Trump uppmanar samtidigt kurderna att inte provocera Turkiet, rapporterar CNN.

Österrike kommer att införa en digitalskatt, riktad mot it-jättar som Amazon och Facebook, rapporterar TT/Affärsliv. Skatten kommer att tas ut med tre procent på online-vinsterna. Inom EU finns en liknande skatt på förslag men bland andra Sverige blockerar det.

EU-kommissionen har öppnat en fördjupad utredning för att undersöka om sportklädesjätten Nikes skatteupplägg i Nederländerna bryter mot EU-regler, skriver Finwire/Di.

EU-kommissionen kommer att söka ett mandat från medlemsländerna för att inleda förhandlingarna om ett handelsavtal med USA för att ta bort tullar på industrivaror, skriver Direkt/Di.

I en historisk manöver tar Europeiska centralbanken tillfälligt över rodret i Banca Carige, en italiensk bank med anor från 1400-talet. Övertagandet sker för att undvika spridning av finansiella problem till andra italienska och europeiska banker, enligt Ekot.

Vid årsskiftet var det 20 år sedan den gemensamma valutan euron lanserades i elva EU-länder. I dag har 19 medlemsländer euron som valuta.

EU trappar nu upp ansträngningarna i världshandelsorganisationen WTO för att europeiska bolag ska slippa de kinesiska kraven på att lämna över teknologi för att få göra affärer i Kina.

– Vi kan inte tolerera att EU-företag måste ge bort värdefull teknologi som ett pris för att få investera i Kina. Det strider tydligt mot reglerna som Kina förbundit sig att följa när man gick med i WTO, säger EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström i dag torsdag.

På måndagen kom Italiens två regeringspartier, Legan och Femstjärnerörelsen, överens om förändringar i landets budget för 2019. Enligt överenskommelsen kommer Italien att ha ett budgetunderskott på 2 procent istället för de 2,4 procent som man räknat med i det tidigare budgetförslag som kritiserats av EU. Det nya förslaget ska antas av den italienska senaten senare i veckan och av parlamentet innan slutet på året, rapporterar Financial Times.

EU-kommissionen har på måndag aviserat att man förlänger överenskommelsen som ger Schweiz börser möjlighet att handla med aktier från EU på ett likvärdigt sätt som för EU:s inre marknad. Överenskommelsen med Schweiz skulle egentligen gått ut vid årsskiftet men förlängs nu till slutet på juni eftersom Schweiz ännu inte har tagit ställning till det nya ramavtalet mellan landet och EU utan har beslutat att inleda ett offentligt samråd om det.

Den brittiska exporten av varor är nu lägre än den har varit på tre år. Detta som ett resultat av oron kring brexit och den ekonomiska nedgången i Kina och USA, rapporterar The Guardian. Det är konsultföretaget BDO som ligger bakom mätningen som visar att den brittiska exporten av varor varit på nedgång sedan början av 2017 och nu är lägre än vad den varit sedan 2015.

I den pågående budgetdispyten mellan Bryssel och Rom har den italienska regeringen lovat att minska budgetunderskottet från tidigare 2,4 till 2,04 procent. Men EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici menar att det inte räcker.

– Det är ett steg i rätt riktning men vi är inte framme än, sade Moscovici i går torsdag enligt Financial Times.

Europeiska Centralbanken, ECB, har på torsdagen aviserat att man kommer att upphöra med kvantitativa lättnader vid slutet av året. ECB började med inköp av euroländers statspapper 2015 för att stödja euroländerna i spåren av eurokrisen. Inköpen har i år varit på ett värde på 30 miljarder euro i månaden.

EU-parlamentet ställde sig på torsdagen med en stor majoritet bakom ett förslag om att införa en skatt på tre procent av omsättningen hos stora nätföretag som Google, Facebook, Netflix och Amazon. Parlamentet har bara en rådgivande roll i frågor om beskattning där varje medlemsland har vetorätt. Sverige tillhör de länder som är kritiska mot den föreslagna digitalskatten.

EU-kommissionen har gett upp ambitionen att medlemsländerna och Europaparlamentet ska bli klara med EU:s nästa flerårsbudget senast i maj nästa år. Det ny målet är att budgeten ska vara klar till stats- och regeringschefernas EU-toppmöte i oktober 2019.

Efter att USA införde ståltullar svarade EU med motsvarande handelshinder för att inte riskera att billigt, främst kinesiskt, stål tidigare avsett för den amerikanska marknaden istället skulle exporteras till Europa. Man satte upp kvoter på stålimporten som nu håller på att fyllas, enligt statliga Kommerskollegium. När kvoterna är fyllda läggs en tull på 25 procent på utöver en ordinarie tullen.

Italien kan tänka sig att gå med på att sänka sitt budgetunderskott från 2,4 procent till 2,0, rapporterar den österrikiska Der Standard. Enligt tidningen så har EU sagt att de kan gå med på 1,95 procent. Det återstår att se om EU kommer fullfölja det man tidigare meddelat om att straffa Italien för att de inte lämnat in en fullständig budget i tid.

Under tisdagen kom domen från EU-domstolen som slår fast att den Europeiska centralbanken, ECB, får fortsätta köpa statsobligationer. Det var Tysklands federala domstol som bad EU-domstolen att se över om köpen var olagliga och gick utöver ECB:s mandat.

Under tisdagen enades EU-parlamentets och Europeiska rådets förhandlare om ett förslag till nästa års EU-budget. Det är det andra förslaget som lagts fram av EU-kommissionen efter att man inte lyckades enas kring det första. I förslaget har man lagt fokus på tillväxt och jobb, unga, säkerhet och migration. EU:s utbytesprogram för unga inom utbildning och idrott, Erasmus, får 240 miljoner euro extra samtidigt som man skär ner på pengarna till Turkiet med 146,7 miljoner euro jämfört med det första förslaget. Anledning är den negativa utvecklingen kring demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter i landet. Förslaget ska nu antas av EU-parlamentet och Europeiska rådet under nästa vecka.

EU-kommissionen kom i dag, onsdag, med en plan för att stärka euron. Valutan är världens näst mest använda men kommissionen vill trots det att fler europeiska företag använder den i internationella transaktioner exempelvis inom energihandel. För att stärka valutan vill kommissionen också att arbetet med bankunionen och kapitalmarknadsunionen slutförs. Till sommaren väntas en analys av hur eurons roll som världsvaluta kan stärkas ytterligare.  

Under tisdagen träffades EU:s finansministrar för att bland annat diskutera den omstridda skatten på digitala företag och tjänster. Det blev dock aldrig någon diskussion, då Tyskland och Frankrike la fram en gemensam ståndpunkt om att minska omfattningen av EU-kommissionens förslag. Exempelvis vill de bara beskatta digital reklamförsäljning med tre procent istället för bolagens hela omsättning. Förslaget ska nu omförhandlas, och det är oklart när det förväntas tas upp igen.

USA:s president Donald Trump träffade på tisdagen representanter för den tyska bilindustrin och uppmanade dem att expandera sina investeringar i USA. De tyska bilföretagen Volkswagen och Daimlers chefer lovade ökade investeringar om USA inte inför de planerade höjda tullarna mot europeiska bilar, rapporterar Euractiv.

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger uppmanade på tisdagen medlemsländernas stats- och regeringschefer att göra frågan om unionens nästa långtidsbudget för åren 2021-2027 till en mittpunkt på nästa veckas EU-toppmöte i Bryssel. Han vill att de enas om en planering som leder fram till att man kan enas om de tunga politiska delarna av budgeten senast i oktober nästa år – innan nästa EU-kommission tar vid. EU-parlamentet har redan enats som sin ståndpunkt i förhandlingarna men vissa medlemsländer, däribland Sverige, säger sig inte ha bråttom att nå en kompromiss.

Euroländernas finansministrar i eurogruppen enades natten till tisdagen efter långa förhandlingar om en rad förslag som ska stärka och skydda valutasamarbetet mot framtida kriser. De tekniskt komplexa frågorna rör främst regelverket för krisfonden ESM.

– Vi har kommit överens om att stärka ESM:s roll för att ytterligare stärka euroområdets krishanterings- och upplösningsförmåga. Vi kommer också att öka effektiviteten hos ESM:s varningsmöjligheter. Samtidigt bekräftade vi att ESM-lån är en sista utväg och att vi måste säkerställa en lämplig nivå av villkor att uppfylla, sammanfattade europgruppens ordförande Mário Centeno nattens kompromiss som nu skickas vidare till stats- och regeringscheferna vid nästa veckas EU-toppmöte.

Italiens budgetutkast för 2019 duger inte. Rom måste dra åt svångremmen. Det är eurozonens finansministrar eniga om efter sitt möte i Bryssel på måndagen, skriver TT/GP. Ministrarna meddelar att de håller med EU-kommissionen, som i november varnade att budgeten bryter unionens underskottsregler. Italiens premiärminister Giuseppe Conte har på tisdagsmorgonen lovat att under dagen presentera ett nytt budgetförslag, enligt Le Soir.

Handelskommissionär Cecilia Malmström befarar att USA kan vara närmare att göra verklighet av sitt hot om att höja biltullarna gentemot EU. Detta eftersom president Donald Trump har beställt en sådan utredning av det amerikanska handelsdepartementet som nu ska vara klar.

– Han fattar nog inget beslut under G20-mötet, men risken finns att han dagarna efter vill besluta om tullarna, säger Cecilia Malmström till Dagens Nyheter.

Hon poängterar, precis som tidigare, att EU har en lista med motåtgärder förberedd utifall att USA höjer biltullarna.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker svarade under G20-mötet i dag, fredag, på en fråga om risken för höjda amerikanska biltullar, att han nyligen träffat Donald Trump och att inget har förändrats i relationerna mellan USA och EU.

Vid torsdagens möte antog EU:s ministerråd förslag om en kommande EU-strategi för industripolitiken. Bland annat uppmanar man EU-kommissionen att ta fram en långsiktig strategi och handlingsplan som kan främja europeisk industri. Enligt förslaget ska strategin utformas så att målen för en hållbar utveckling, som slås fast i Parisavtalet, efterlevs.

Under onsdagen står all kollektivtrafik i Grekland stilla som en följd av en pågående strejk bland löntagare som tillhör de stora grekiska fackförbunden rapporterar österrikiska Der Standard. Fackföreningarna uppmanar den grekiska regeringen att sluta med de hårda åtstramningsåtgärder som pågått de senaste åren. Bland annat kräver man att minimilönen höjs från 586 euro i månaden till 751. Det grekiska parlamentet ska den 18 december rösta om 2019 års budget.

EU:s regeringar stöttar EU-kommissionens rekommendation från 21 november om att inleda en bötesprocedur mot Italien för brott mot stabilitetspakten, enligt Reuters/Direkt/Di. Samtidigt meddelade inrikesminister Matteo Salvini att den italienska regeringen inte kommer att skicka in några nya dokument om budgeten för 2019 till EU-kommissionen.

Affärsklimatet i Tyskland försämras mer än väntat, enligt ett index från det Münchenbaserade institutet Ifo för november månad, uppger TT/Affärsliv. Handelskriget mellan Kina och USA, med risk för ännu en omgång tullar, slår mot den tyska exportsektorn och drar ned aktivitetsnivån.

I dag, måndag, har EU tillsammans med bland annat Australien, Kanada, Kina och Indien presenterat ett nytt förslag till förändringar av hur WTO:s skiljedomstol ska fungera. Detta som ett svar på den pågående konflikten där USA blockerar utnämningen av nya domare till skiljedomstolen som avgör handelstvister mellan länder, vilket gjort att systemet riskerar att upphöra att fungera. Det nya förslaget, som ska presenteras vid WTO:s möte den 12 december, försöker bland annat ta itu med att domstolsförfarandena nu kan ta längre än de 90 dagar som WTO:s regler uppger, vilket är en av sakerna som USA varit missnöjt med.

Italiens premiärminister Giuseppe Conte räknar med att budgetbråket med EU kommer att lösas, sade han efter ett möte på lördagen med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

– VI är övertygade om att vi kan slutföra processen med ömsesidig tillfredsställelse, sade Conte på söndagen och tillade att regeringen kommer att "revolutionera landet" på fem månader, enligt Politico.

Italiens biträdande premiärminister Matteo Salvini har tidigare antytt att regeringen är beredd att justera sitt mål för budgetunderskottet nästa år, uppger TT/Di.​

I och med Storbritanniens utträde ur EU kommer landet i morgon, tisdag, att söka medlemskap i Världshandelsorganisationen WTO. Om någon av WTO:s medlemsländer motsätter sig ett brittiskt medlemskap kan deras ansökan blockeras, något som skulle medföra att brittiska företag förlorar tillträdet till en stor del av den internationella marknaden, rapporterar Bloomberg News.

Det oberoende brittiska forskningsinstitutet NIESR beräknar att varje britt kommer förlora motsvarande 8 000 till 13 000 kronor per år på brexit jämfört med om landet hade varit kvar i EU, skriver Financial Times.

Günther Oettinger, EU:s budgetkommissionär, räknar med att det kommer att finnas ett avtal mellan EU och Storbritannien och har därför inte planerat för mindre pengar till EU:s budget för 2019, enligt österrikiska Wiener Zeitung. Oettinger betonade dock att EU är medvetna om summan de kommer att tappa och hur de eventuellt måste justera budgeten, om det blir en hård brexit.

Facebook ska betala över 100 miljoner euro till Italien i en uppgörelse med landets skattemyndighet. Bolaget anses utnyttja hål i lagstiftningen i syfte att betala inkomstskatt i länder som har lägre tariffer. Tidigare har även Amazon, Apple och Google ingått liknande avtal med Italien, enligt Euractiv.

Efter EU-kommissionens besked i onsdags om att man tänker gå vidare med planerna på att kräva av Italien att landet ändrar sin budget sade Italiens vicepremiärminister Matteo Salvini, ledare för högerpopulistiska Lega, att han är beredd att konfrontera EU-ledarna och han bad dem att ”respektera det italienska folket”, uppger The Guardian. Även Italiens premiärminister Giuseppe Conte har uttryckt att man inte tänker ändra sin budget.

64 procent av invånarna i euroländerna anser att euron är en bra sak för landet, enligt den senaste Eurobarometern. Det är den delat högsta andelen sedan valutan infördes 2002. Skillnaden mellan de enskilda euroländerna är dock betydande. Störst stöd har den gemensamma valutan på Irland (85 procent) medan endast 42 procent i Litauen anser att euron är bra för landet.

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD räknar med att tillväxten i euroländerna i år blir 1,9 procent, enligt den senaste rapporten som publicerades i dag onsdag. Det är en liten nedjustering med 0,1 procentenheter jämfört med den förra prognosen från september. För den ekonomiska motorn Tyskland skrivs tillväxtprognosen ned något mer, med 0,3 procentenheter till 1,6 procent. Den svenska ekonomin väntas växa med 2,5 procent.

Förhandlare från EU-parlamentet och medlemsländerna slog på måndagskvällen, då tidsfristen löpte ut, fast att man inte såg någon möjlighet att enas om unionens budget för nästa år. Det innebär att kommissionen nu måste lägga fram ett nytt förslag på EU-budget för 2019, något som väntas ske innan november månads slut.

Finansministern Magdalena Andersson (S) sade efter måndagens eurogruppsmöte att det ännu är för tidigt att uttala sig om det tyskfranska förslaget på en budget för eurozonen som presenterades i helgen.

– Vi måste titta närmare på detaljerna.  

Hon tryckte samtidigt på att hon ser ett större behov av en europeisk valutafond – ett område där hon tror att det finns störst chans att nå enighet vid eurotoppmötet i december.

Tysklands och Frankrikes finansministrar, Olaf Scholz  och Bruno Le Maire, har enligt Der Spiegel enats om ramarna för en framtida budget för euroländerna. Planen ska läggas fram för övriga eurofinansministrar vid dagens eurogruppsmöte i Bryssel.

EU-parlamentet och medlemsländerna misslyckade i fredags att komma överens om nästa års EU-budget. Förhandlingarna återupptas på eftermiddagen i dag måndag. Om de två lagstiftarna inte enas innan tisdagen måste kommissionen lägga fram ett nytt förslag på budget för 2019.

Den amerikanska telekommyndigheten FCC har beslutat att tillåta användning av signaler från det europeiska satellitsystemet Galileo i USA. Därmed kan amerikanska medborgare och företag hädanefter – vid sidan av amerikanska gps – också dra nytta av  europeiska satellittjänster och Europaandelen av marknaden öka, enligt EU-kommissionen. I dag har Galileo cirka 400 miljoner användare.

EU skulle svara med mottullar om USA inför tullar på europeiska bilar, enligt EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström på onsdagen, uppger Direkt/Di. Hon sade att det finns en lista med mottullar redo, utan att specificera vilken typ av produkter det rör sig om.

Europaparlamentet har i dag, onsdag, röstat igenom att man vill se en betydligt större budget för EU mellan åren 2021 och 2027 än den EU-kommissionen tidigare i år har föreslagit. Parlamentet vänder sig bland annat emot kommissionens förslag om omfattande minskningar av EU:s jordbruksstöd och satsningar på fattiga regioner. Parlamentet vill också att man inför en ny skatt på digitala bolag för att öka EU:s intäkter. Förhandlingarna om flerårsbudgeten kommer dock dröja eftersom EU-länderna inte kommit överens om en gemensam syn på budgeten.

Inte sedan början av 2013 har den ekonomiska tillväxten i EU-länderna varit lägre än den var under årets tredje kvartal då den uppgick till 0,3 procent av BNP. Det visar preliminära siffror från Eurostat. Den enskilt största ekonomin i EU, Tysklands, krympte till och med under tredje kvartalet  med -0,2 procent. För Sveriges ekonomi har Eurostat ännu inga uppgifter.

Den franske finansministern Bruno Le Maire uppmanar Tyskland att skynda på de båda ländernas arbete med att fördjupa eurosamarbetet, något som han menar är livsviktigt för den gemensamma valutans överlevnad.

–Utan en sådan fördjupning kommer euroområdet inte att överleva på sikt, sade Le Maire till tyska Handelsblatt på söndagen.

EU-kommissionen vill införa regler för att kunna granska och stoppa utländska direktinvesteringar inom EU. Sverige vill dock att det ska vara upp till varje medlemsland att välja om investeringar ska stoppas eller inte. Italien har tidigare uppgett att de vill att EU gemensamt ska säga stopp, men har nu bytt parti och går istället mer på Sveriges linje i frågan, vilket välkomnades av handelsminister Ann Linde (S) på fredagen.

Italienaren Andrea Enria ser ut att bli ny chef för Europeiska centralbankens  tillsynsinspektion efter att han på onsdagen vunnit en hemlig omröstning i bankens styrelse och nominerats till posten, rapporterar Politico. Enria är i dag chef för den Europeiska bankmyndigheten.

EU-länderna antog på tisdagen slutligen en ny lag som gör det möjligt för de enskilda medlemsländerna att sätta egna momssatser för digitala publikationer. Det innebär exempelvis att den svenska momsen på e-böcker kan sänkas från dagens 25 procent till sex procent som är fallet för vanliga böcker.

Budgetutskottet i EU-parlamentet enades på tisdagen med siffrorna 25 mot 5 om sin utgångspunkt inför förhandlingarna med medlemsländerna om unionens nästa långtidsbudget. I sitt ursprungsförslag vill EU-kommissionen att budgeten ska uppgå till 1,11 procent av medlemsländernas samlade ekonomier medan parlamentarikerna vill höja detta till 1,3 procent för att klara de åtaganden man har. De vill även att EU i framtiden ska kunna dra in egna skatter. Hela parlamentet väntas rösta om ståndpunkten i nästa vecka. När så har skett kan förhandlingarna inledas med medlemsländerna som dock har långt kvar till att nå en gemensam ståndpunkt om nästa långtidsbudget. Läs mer om hur EU:s budget fungerar här.

EU-parlamentets handelsutskott röstade på måndagen med siffrorna 25 för och 10 mot för att godkänna unionens handelsavtal med Japan. Hela parlamentet väntas rösta i frågan i december.

Femstjärnerörelsens ledare och italienske vice premiärministern Luigi Di Maio försvarar i måndagens Financial Times Italiens kritiserade budget som innebär ökade statliga utgifter kombinerat med lägre skatter.

Enligt Di Maio kan den visa sig vara ett framgångsrecept som kan återuppliva den europeiska ekonomin. “Om receptet fungerar här kommer man att säga på europeisk nivå: vi borde applicera det italienska receptet på alla länder”.

EU-kommissionen menar att det italienska budgetförslaget går emot Italiens tidigare löften om att minska landets statsskuld och har bett Italien att presentera en ny budget i nästa vecka.

Under måndagskvällen kommer eurogruppsmötet att diskutera den italienska budgeten.

Inför eurogruppsmötet som hålls idag, måndag, har tio länders finansministrar, däribland Sveriges, i ett gemensamt brev uttryckt att eurozonens krisfond ESM bör få ett utökat mandat att granska medlemsländers ekonomi. Idag ansvarar EU-kommissionen ensam för granskning av EU-ländernas budget.

EU-kommissionen skickade i måndags ett nytt brev till den italienska regeringen och varnade för att den budget som Italien presenterat innebär “en betydelsefull avvikelse” från statsskulden för detta och kommande år. Kommissionen riktade redan i förra veckan kritik mot den italienska budgeten och bad Contes regering att inkomma med ett nytt förslag inom tre veckor. Det nya brevet, undertecknat av chefen för generaldirektoratet för ekonomiska och finansiella frågor Marco Buti, fokuserar nu på hur Italiens finanspolitik och stagnerade tillväxt kan påverka statsskulden, rapporterar El País.

EU tänker beskatta de största it-bolagen med tre procent av omsättningen. Det har fått flera bolag att protestera, däribland svenska Spotify, skriver SvD.

Den ekonomiska tillväxten i EU under årets tredje kvartal var 0,3 procent vilket gör det till det 22:a kvartalet på rad med tillväxt enligt en talesperson för EU-kommissionen som dock påpekade att tillväxten växlat ned jämfört med tidigare.

Åtstramningarnas era är snart slut, lovar Storbritanniens finansminister Philip Hammond i sin budget för det år då hans land ska lämna EU. Men samtidigt varslas om en krisbudget om det blir en brexit utan uppgörelse med EU, uppger TT/GP.

Svenska politiker borde intressera sig mer för hur pengarna i EU-budgeten används. Det räcker inte att gå emot ökade utgifter, menar Eva Lindström som sedan drygt ett halvår är revisor i Europeiska revisionsrätten, i en intervju med DN.

Tyskland varnade inte andra EU-länder för ett gigantiskt bedrägeri som drabbade landets skattebetalare. Bedragarna kom i Tyskland över minst 50 miljarder kronor, genom en svindel med skatt på aktieutdelning, tills kryphålet täpptes till 2012. Då drog en del av dem vidare till Danmark, som bestals på 18 miljarder kronor fram till 2015. Nu ska den danske skatteministern prata allvar med Tyskland, rapporterar TT/SvD.

I går tisdag krävde EU-kommissionen att den italienska regeringen gör om sin statsbudget för nästa år. Men landets inrikesminister Matteo Salvini lyssnar inte på kritiken.

– Det här ändrar ingenting. Finansherrarna kan ge upp. Det finns ingen väg tillbaka, sade Salvini enligt APA/TT/GP.

EU-kommissionen begär på tisdagen att den italienska regeringen gör om sin budget för nästa år eftersom den nuvarande bryter mot en överenskommelse från juli i år.

– Den italienska regeringens utkast till budget utgör en klar och avsiktlig avvikelse från de åtaganden som Italien gjorde i juli, sade EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici i ett uttalande.

Det är första gången kommissionen gör en sådan begäran, den italienska regeringen får nu tre veckor på sig.

Sverige och tolv andra EU-länder hade överskott i finanserna 2017 visar siffror från Eurostat. Malta toppade listan med ett budgetöverskott på 3,5 procent följt av Cypern (1,8 procent) Sverige (1,6 procent). Bara ett land, Spanien, hade större underskott än EU-reglerna tillåter med -3,1 procent. Se grafer för plus och minus i statsbudgetar 1995-2017.

Den italienska regeringen räknar med att få en rejäl örfil från EU-kommissionen, uppger en regeringskälla, enligt TT/GP. Bakgrunden är det italienska budgetförslaget för 2019, där underskottsmålet höjs från 1,8 till 2,4 procent.

I förra veckan skrev företrädare för EU och Singapore under tre olika avtal: handel, investeringar och fördjupat samarbete. Handelsavtalet innebär bland annat att nästa alla tullar försvinner.  

De senaste två dagarna har 51 regeringschefer från Europa och Asien träffats i Bryssel. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker betonade i sitt inledningstal att han är en ivrig anhängare av multilateralism och att EU gärna ytterligare vill närma sig Asien bland annat via nya frihandelsavtal och än större student- och forskarutbyten. Man vill också satsa på nya transport- och bredbandsnät för att underlätta kontakterna, sade han.

Den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen (V) anser efter danska mediers avslöjande om att europeiska bankerna gjort skatteupplägg åt aktieägare för att minska skatten med motsvarande 410 miljarder danska kronor att Danmark bör gå med i EU:s bankunion.

– Det är baksidan av att världen blivit mindre, och svaret på det är bättre internationellt samarbete. Den europeiska bankunionen är en del av svaret, säger han till Politiken.

En fördjupning av den europeiska och monetära unionen, EMU, diskuterades av EU-ledarna under en informell lunch på torsdagen. Rådets ordförande Donald Tusk uppgav efteråt att man hoppas nå en överenskommelse om att inrätta en bankunion, en europeisk insättningsgaranti för småsparare och om att reformera den europeiska stabilitetsmekanismen, ESM, på EU-toppmötet i december.

EU-kommissionen kommer inte att stämma Irland för att landet varit sen med att ta in dryga 13 miljarder euro plus ränta, sammanlagt 157 miljarder kronor, i skatteintäkter från Apple, enligt ett uttalande på torsdagen.

2016 beslutade EU:s konkurrensmyndighet att Irland i decennier gett det amerikanska bolaget för stora skatteförmåner. Apple betalade den 6 september in summan på ett spärrat konto i väntan på ett slutligt avgörande av skattemålet, rapporterar The Independent.

Den kambodjanske premiärministern Hun Sen mötte på fredagen EU:s utrikeschef Federicia Mogherni för en diskussion kring vad EU upplever som allvarligt försämrade villkor när det gäller mänskliga rättigheter och fri press i landet. EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström hotar enligt Politico med att slopa Kambodjas tullfrihet när det gäller exporten till EU, vilken motsvarar cirka 40 procent av landets samlade försäljning till utlandet.

En tidigare SEB-chef bekräftar för Sveriges Television att omfattande skatteupplägg med aktieägartransaktioner i stor skala gjorts också i Sverige. Förfarandet ska ha syftat till att minska aktieägares skatt vid aktieutdelningar.

Bankens nuvarande Tysklandschef förnekar att sådana regelvidriga affärer ägt rum. Ekobrottsutredningar pågår utomlands men svenska skatteverket anser att det råder ett ”svårt bevisläge”.

Under minst ett decennium har en liten grupp finansmän och advokater tillsammans med världens största banker genomfört ett avancerat upplägg för att komma åt skattemedel i minst sex europeiska länder däribland Tyskland, Danmark och Norge. – Skadan är enorm, säger en tysk skatteexpert. Det handlar om minst 70 miljarder kronor, det visar en granskning som SVT och TT gjort under ett års tid i samarbete med ett internationellt journalistnätverk.

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström meddelade på onsdagen att det färdigförhandlade frihandels- och investeringsavtalet med Vietnam nu är redo att godkännas av medlemsländerna i ministerrådet och Europaparlamentet. Enligt Malmström är det EU:s mest ambitiösa handelsavtal med ett utvecklingsland som inte bara tar bort 99 procent av alla tullar utan även ska göra det lättare att investera. Om diktaturen Vietnam ”gör allvarliga överträdelser” mot mänskliga rättigheter kan EU komma att upphäva avtalet som träder i kraft så snart det godkänts. Över 600 svenska företag exporterar i dagsläget till Vietnam för en summa av dryga 2,2 miljarder svenska kronor.

Den amerikanska regeringen har meddelat kongressen att man vill inleda frihandelsförhandlingar med EU, såväl som med Storbritannien och Japan, skriver Die Zeit.

Investerarnas bedömning av tysk ekonomis framtidsutsikter, enligt det månatliga indexet från institutet ZEW, sjönk med 14,1 enheter till –24,7, det brantaste fallet sedan britterna röstade för att lämna EU sommaren 2016, skriver TT/SvD.

Inför den årliga granskningen av euroländernas ekonomier meddelade EU-kommissionen på tisdagen att alla euroländer klarat tidsfristen och skickat in sina utkast på nationella budgetar för 2019. Kommissionen ska nu granska dem för att se att de inte bryter mot EU:s regler för budgetunderskott. Därefter utfärdar kommissionen rekommendationer till euroländernas regeringen för att komma till rätta med eventuella brister.

Portugals premiärminister António Costa har fått ett glädjebesked från kreditvärderingsinstitutet Moody's. Räntorna på Portugals statsobligationer sjunker sedan Moody’s höjt Portugals kreditbetyg med ett steg till Baa3, uppger TT/GP.

De europeiska regeringarna har under måndagen kommit överens om ett frihandelsavtal med Singapore. Redan idag sker den mesta handeln mellan EU och Singapore tullfritt men i och med det nya avtalet skulle även de återstående tullarna försvinna inom fem år. EU har samtidigt beslutat om ett investeringsavtal med Singapore. Frihandelsavtalet, som är tänkt att träda i kraft 2019, ska först godkännas av Europaparlamentet. Investeringsavtalet kommer bara att träda i kraft om det godkänns av EU-ländernas nationella parlament.

Italienska parlamentets budgetkontor, UPB, ifrågasätter i en rapport de tillväxtbedömningar regeringen gör i sitt omdiskuterade budgetförslag för nästa år. Man anser också att dess möjligheter att göra undantag från EU:s skatteregler är väldigt små och UPB hotar med att dra tillbaka sitt stöd för förslaget.

Irland har sällat sig till Sverige, Finland och Tjeckien som kritiska till att EU-länderna inför en digitalskatt ämna att dra in pengar från nätjättar som Google och Facebook, skriver Euractiv.

Industriproduktionen i EU:s största ekonomi, den tyska, föll för tredje månaden i rad. Nedgången i augusti landade på 0,3 procent, i kontrast med ekonomernas förväntade uppgång på 0,4 procent, uppger TT/GP.

I dag måndag inleddes den franska rättegången mot Banque Suisse UBS AG och dotterbolaget UBS i Frankrike, i Paris.

Den schweiziska storbanken står åtalad för att ha skapat ett avancerat system för skatteflykt och därigenom hjälpt rika fransmän att smita undan fransk skatt på sina intäkter under åren 2004-2012.

Enligt den franska finanstidningen Les Echos kan uppåt 10 miljarder euro i skatt ha undanhållits.

På grund av behandlingen av den muslimska minoriteten rohingya överväger EU-kommissionen införa handelssanktioner mot Burma genom att bland annat ta bort landets tullfria handel med EU-länderna, rapporterar Reuters.

I ett utlåtande anser EU-domstolens generaladvokat Melchior Wathelet på torsdagen att Europeiska centralbankens stödköp av krisande euroländers statsobligationer under eurokrisen i det så kallade PSPP-programmet inte låg utanför ECB:s befogenheter. Det är den tyska författningsdomstolen som bett EU-domstolen utreda huruvida stödköpen inkräktade på medlemsländernas befogenheter. EU-domstolen följer i en majoritet av fallen generaladvokatens utlåtande.

Italiens regering med finansminister Giovanni Tria backar och går med på successiva besparingar under åren efter 2019, uppger Ekot. Det var i förra veckan som den italienska regeringen sa att man räknar med ett budgetunderskott på 2,4 procent för nästa år, vilket har retat upp EU-kommissionen.

EU-kommissionen förlänger i fem år anti-dumpningstullar på sömlösa rör av järn och stål från Ryssland och Ukraina på begäran av den europeiska stålrörsorganisationen ESTA, skriver Direkt/Di. Tullarna infördes första gången 2000.

Bytesbalansen – förenklat skillnaden mellen import och export – i euroområdet visade ett överskott på 97,1 miljarder euro under andra kvartalet, jämfört med ett överskott på 74,7 miljarder euro motsvarande kvartal föregående år, uppger Direkt/Di.

Den internationella domstolen i Haag har beslutat att USA måste garantera att deras sanktioner inte drabbar humanitärt stöd och civila flyg till Iran, uppger DN. Flera europeiska flygbolag slutade i somras med sina flygningar till Iran på grund av att USA återinfört sina sanktioner.

Under tisdagen kom EU-ländernas ekonomiministrar överens om nya regler för att enklare komma åt dem som fuskar med momsbetalningar. Enligt siffror som kommissionen presenterade nyligen förlorar medlemsstaterna 150 miljarder euro per år i moms på grund av fusk. Regeländringarna kommer att införas i början av 2020 och innebär ett ökat informationsutbyte mellan medlemsländerna.

Det italienska  budgetförslaget, med ett planerat underskott på 2, 4 procent vilket är under Eurozonensregel om  3 procent, oroar ändå EU:s ekonomiminister Pierre Moscovici eftersom Italien samtidigt har en statsskuld på 130 procent. – Det är aldrig svårt att öka utgifterna, men i slutändan måste någon betala, sa Moscovici på tisdagen, enligt Ekot. 

Den italienska regeringen har för avsikt att öka budgetunderskottet till 2,4 procent av landets BNP, bruttonationalprodukt, meddelade man på torsdagen. Det innebär att storleken på EMU-landets budgetunderskott blir högre än den tidigare regeringens plan men väl under de tre procent som är EU:s tak för budgetunderskott. Ett av förslagen är att ge fattiga invånare en medborgarlön på 780 euro i månaden, rapporterar BBC.

Medicintekniska produkter är några av de första handelsvarorna som USA och EU nu diskuterar när man vill underlätta handel mellan parterna, enligt den finske kommissionären Jurki Katainen, skriver Euractiv.

– Europeiska bolag som säljer medicintekniska produkter möter i bland hinder på den amerikanska marknaden”, uppger han och sade att det kan handla om långa väntetider för att få tillstånd att licensiera sina produkter.