Kraftigt försenad, reaktorn skulle stå klar 2009, och en prislapp på hisnande cirka 100 miljarder. Sedan kom kriget. ”Reaktorn kommer i helt rätt tid”, säger projektchefen för finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 i en intervju med SvD.

På onsdag väntas den polska regeringen ge sitt formella godkännande till byggandet av landets första kärnkraftverk. Uppdraget att bygga verket går till amerikanska Westinghouse som får ordern i konkurrens med ett franskt respektive ett koreanskt företag, uppger Politico.

Produktionstiden för kvarvarande tyska kärnkraften förlängs till mitten av april nästa år, detta efter beslut av den tyske förbundskanslern Scholz på måndagskvällen, uppger Ekot. Den tyska kärnkraften skulle egentligen enligt nuvarande lagstiftning stängas av helt till årsskiftet men förlängs på grund av den svåra energikrisen.

IAEA-chefen träffade den ryske presidenten på tisdagen – ett försök att få till stånd en skyddszon kring kärnkraftverket Zaporizjzja, skriver TT/SvD. Presidenten Vladimir Putin hävdar att han är ”öppen för dialog”.

Den österrikiska regeringen lämnade i fredags in en stämningsansökan mot överenskommelsen om att klassa naturgas och kärnkraft som gröna investeringar i EU:s så kallade taxonomi, rapporterar public service ORF. 

– Vi kommer inte tillåta att unionen och kommissionen arbetar åt fossil- och kärnkraftslobbyn och därmed äventyrar allas vår framtid, sade den österrikiska klimatministern Leonore Gewessler.

Luxemburg har även anslutit sig till den österrikiska stämningen.

Kärnkraftverken Ringhals och Forsmark inför läget ”skärpt uppmärksamhet” till följd av gasläckorna vid Nord Stream 1 och 2, uppger TT/SvD. ”Hotbilden mot Sverige har breddats och fördjupats och är såväl militär som civil”, skriver Säkerhetspolisen i en kommentar.

Frankrike snabbar på sin plan att öka produktionen av kärnenergi med att påbörja bygget av sin första uppdaterade EPR2-reaktor före slutet av president Emmanuel Macrons andra mandatperiod 2027, sade ministern för energiomställning, Agnès Pannier-Runacher, till fransk lokalradio, rapporterar Bloomberg.

Tyskland låter två av landets tre återstående kärnkraftverk fortsätta driften fram till åtminstone april nästa år, skriver TT/SvD. Beskedet från vice förbundskanslern och ekonomiministern Robert Habeck, miljöpartiet De gröna, innebär en skarp vändning från tidigare beslut om att alla kärnkraftverk skulle vara stängda till nyår.

Europas i särklass största kärnkraftsproducent Frankrike har problem med slitna och rostiga reaktorer, skriver TT/GP. Över hälften är tagna ur bruk – vilket spelar Putin i händerna och förvärrar en redan allvarlig energikris, enligt experter.

Tyskland är inte förtjust i Schweiz plan på slutförvar av kärnavfall nära gränsen. Detta måste diskuteras ”via de vanliga kanalerna med alla ansvariga i det schweiziska styret”, säger förbundskansler Olaf Scholz på en presskonferens i Berlin, enligt TT/SvD. En sådan anläggning skulle bli en ”tung börda” för samhällen på den tyska sidan gränsen, anser miljödepartementet i den tyska huvudstaden.

Europeiska energipriser fortsatte att falla tillbaka på tisdagen och gaspriserna är i stort sett tillbaka på samma  nivå som innan Ryssland annonserade att flödet skulle stoppas helt. Från Frankrike meddelas att samtliga 56 kärnreaktorer kommer att kunna köras under vintern vilket fått de tidigare astronomiskt höga franska priserna att falla tillbaka. Både el- och gaspriser är dock fortfarande mångdubbelt högre än normalt och osäkerheten om vad som ska hända under vintern är stor, skriver nyhetsbrevet Morning Alert från SEB.

Beskedet att två av Tysklands sista tre kärnkraftverk behålls i reservläge över vintern har väckt stark kritik från dem som hade velat behålla kärnkraften mer varaktigt, rapporterar Ekot. Inför de höga energipriserna och oron för energibrist är det ett absurt beslut att avstå från energiproduktionen, hävdar det största oppositionspartiet, kristdemokraterna, som också får medhåll av liberalerna som ingår i koalitionsregeringen.

Två av de tre tyska kärnkraftsreaktorer som fortfarande är i drift kommer inte att stängas som planerat i slutet av året. Reaktorerna ska hållas beredda fram till mitten av april 2023, meddelar den tyska regeringen, enligt TT/SVT.

Tyskland kanske inte stänger sina sista atomreaktorer i vinter trots allt. Det ”kan vara vettigt” att fortsätta driften, i ljuset av den energikris som drabbar Europa i och med Ukrainakriget, säger förbundskansler Olaf Scholz, rapporterar TT-AFP. Frågan om kärnkraftens framtid är intensivt debatterad i Tyskland. Efter ett planerat ”stresstest” av det tyska elnätet kommer ett definitivt beslut att fattas.

Under fredagen slog riksdagens EU-nämnd fast hur den svenska hållningen till kärnkraft i Europa ska se ut framöver. Enligt majoriteten i EU-nämnden, M, KD, L och SD, ska Sverige driva på för att kärnkraftverk inte ska stängas och för att Sverige ska hjälpa andra EU-länder med fortsatt drift, rapporterar Ekot. 

Franska energijätten EDF kommer helt förstatligas igen och det blir en satsning på kärnkraft var två av nyheterna i den franska regeringsförklaringen, rapporterar Ekot. Den franska regeringen håller också fast vid den kontroversiella frågan att höja pensionsåldern till 65 år.

Finländska Fennovoima säger upp leveransavtalet med ryska Rosatom kring kärnkraftverket i Pyhäjoki i Norra Österbotten, Finland, skriver TT/SvD. Orsaken som anges är betydande förseningar och oförmågan hos Rosatoms finländska dotterbolag Raos Project att genomföra projektet. Dessutom har ryssarnas anfallskrig mot Ukraina ytterligare ökat riskerna, enligt Fennovoima.

Under strider i Enerhodar i södra Ukraina började det brinna vid kärnkraftverket Zaporizjzja. Ukrainas tillsynsmyndighet har meddelat IAEA att det inte uppmätts någon förändring av strålning.

”Som ett resultat av kontinuerlig beskjutning av det största kärnkraftverket i Europa, brinner nu kärnkraftverket”, skriver borgmästaren Dmytro Orlov, enligt SVT.

Klockan 06.20, lokal tid, på fredagen meddelar den statliga räddningstjänsten att branden är släckt.

Finland omvärderar säkerhetsriskerna med att låta ett bolag ägt av ryska Rosatom bygga en planerad kärnreaktor i landet, meddelar statsminister Sanna Marin, enligt TT/SvD. Anledningen är det ryska agerandet i Ukraina.

Miljöpartiet vill att riksdagen uppmanar regeringen att statligt ägda Vattenfall slutar att köpa ryskt uran som används i svenska kärnkraftverk, uppger Ekot. Partiet begär ett utskottsinitiativ och söker majoritet i riksdagen för detta. Regeringen har tidigare hänvisat till principen att staten inte pekar ut vilka leverantörer som statliga bolag ska använda sig av.

Frankrikes president Emmanuel Macron uppmanar till en "renässans" för landets kärnkraftsindustri. För att möta övergången från fossila bränslen krävs en utbyggnad, enligt presidenten. Därför vill han att landet ska bygga upp till 14 nya kärnkraftsreaktorer, uppger Ekot.

Samtidigt som Försvarsmakten skickar soldater till Gotland köper statliga Vattenfall ryskt kärnbränsle. Kärnreaktorerna i Ringhals får högteknologiskt bränsle från samma statliga bolag som ansvarar för det ryska kärnvapenprogrammet, rapporterar DN.

Kärnkraften ska klassas som hållbar, anser den svenska socialdemokratiska regeringen. Men de svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet har rakt motsatt åsikt.

– Vi har ju kongressbeslut där vi säger att vi ska fasa ut kärnkraften och då ska vi ju inte se till att det kommer nya investeringspengar dit, säger EU-parlamentarikern Erik Bergqvist till Ekot.

EU-kommissionen har föreslagit att kärnkraft och naturgas på vissa villkor ska klassas som hållbara investeringar för klimatet inom den så kallade taxonomin. EU-kommissionen har befogenhet att fatta beslut men medlemsländerna och EU-parlamentet kan invända mot det. EU-parlamentariker Malin Björk (V) säger i ett uttalande att hon och den vänsterpartistiska partigruppen GUE/NGL kommer att försöka stoppa förslaget.

– Jag kommer tillsammans med vänstergruppen göra allt jag kan för att stoppa dessa förslag i EU-parlamentet, sade Björk.

Kärnkraft är en hållbar investering, tycker regeringen och en majoritet i riksdagen. Men de är kritiska mot att EU-kommissionen ställer krav på färdigbyggt slutförvar och sätter ett stoppdatum för hur länge kärnkraften kan vara grönlistad, rapporterar TT.

En fjärdedel av EU:s elproduktion kom från kärnkraft 2020. Sveriges bidrag till den europeiska kärnkrafts-elen kom i storleksordningen på fjärde plats bland de 13 EU-länder som har kärnkraft. Frankrike är det i särklass största kärnkraftslandet och stod för strax över hälften av den elproduktionen i EU, uppger Eurostat på tisdagen. Sedan 2011 har produktionen av kärnkraftsel minskat i EU framförallt i Tyskland och Frankrike men även i Sverige.

EU-kommissionen har beslutat att förlänga tidsfristen som medlemsländerna och den ansvariga expertgruppen har för att komma med sina åsikter om att klassificera kärnkraft och naturgas som hållbara investeringar i den så kallade taxonomin. Kommissionens förslag kom på nyårsafton och tidsfristen för inspelen sattes till imorgon den 12 januari vilket kritiserades. Tidsfristen är nu förlängd till den 21 januari.

Europa behöver investera 500 miljarder euro, motsvarande 5 100 miljarder kronor, i nya kärnkraftverk för att nå EU:s utsläppsmål till år 2050. Det säger EU-komissionären Thierry Breton till den franska veckotidningen Journal Du Dimanche, uppger Omni. Han anser att kärnenergi spelar en avgörande roll i energiomställningen och att det krävs ”kolossala” investeringar för att minska utsläppen.

Statsminister Magdalena Andersson har KU-anmälts av Moderaterna för hennes agerande i den polariserade ordstriden om kärnkraft. ”Hon har skapat en ytterst otydlig situation där Sverige både är för och emot en fråga samtidigt”, säger gruppledaren Tobias Billström (M) till SvD. På förra veckans EU-toppmöte redogjorde statsministern enligt henne för både EU-nämndens hållning angående kärnkraftens hållbarhet och för att den inställningen sannolikt inte delas av en riksdagsmajoritet.

Frankrike och Tyskland är överens om det mesta, konstaterar ländernas finansministrar vid ett första möte. Men inte om kärnkraften, skriver TT/SvD.

Kärnkraft kan vara på väg att bjudas in i EU:s regelverk för hållbara investeringar, skriver TT/GP. Kommissionen väntas lägga fram ett förslag före jul där kärnkraft och naturgas kan finnas med.

Att Miljöpartiet har lämnat regeringen verkar inte ha lett till en ny hållning i kärnkraftsfrågan. Den nya S-ledda regeringen vill fortfarande inte säga om Sverige är för att klassa kärnkraft som hållbar.

– Jag skulle inte uttrycka mig med de orden, nej. Däremot skulle jag säga att självklart är alla fossilfria energikällor del av det stora hållbarhetsarbetet, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S) till Ekot.

Inför en franskledd satsning på att boosta kärnkraft i EU har en grupp på fem EU-länder ledda av Tyskland gått samman för att uppmana EU-kommissionen att hålla kärnkraft utanför EU:s klassificering av lämpliga gröna investeringar.

"Kärnkraft är oförenligt med principen i EU:s taxonomi om att inte göra någon betydande skada", heter det i den gemensamma deklarationen undertecknad av Österrike, Danmark, Tyskland, Luxemburg och Portugal, rapporterar Euractiv. Sverige har hittills valt att stå utanför grupperingarna huruvida kärnkraft är en hållbar och lämplig grön investering, eller ej.

Frankrikes president Emmanuel Macron meddelade på tisdagen att landet tänker fortsätta bygga nya kärnkraftsanläggningar, uppger Yle. Höstens höjda elpriser har fört upp kärnkraftsfrågan på agendan igen. Tanken är att man genom beslutet både lyckas säkra en oberoende energiproduktion och lyckas nå sina klimatmål, säger presidenten.

Finlands försvarsdepartement kräver att det görs en riskbedömning inför bygget av ett omdiskuterat kärnkraftverk vid Bottenviken, skriver TT/SvD. Statlig rysk inblandning väcker farhågor.

Moderatledaren Ulf Kristersson är kritisk till att Sverige inte ställt sig bakom ett upprop bland EU-länder med krav på att kärnkraften ska klassas som ett hållbart alternativ i klimatomställningen.

– Det är enormt olyckligt att Sverige än en gång ställer sig bredvid den diskussion som pågår i Europa, säger Ulf Kristersson till Ekot. Energiminister Anders Ygeman (S) förklarar regeringens inställning med att de inte kunde ställa sig bakom vissa formuleringar i uppropet, till exempel "att kärnkraften är säker och prisvärd", säger han till Ekot.

Tio EU-länder, däribland Frankrike och Finland, trycker på för att få EU-kommissionen att klassificera investeringar i kärnkraft som klimatmässigt hållbara, uppger Ekot. I ett gemensamt uttalande skriver länderna att kärnkraft behövs för att vinna klimatkampen. Även Tjeckien, Polen, Ungern, Slovakien, Bulgarien, Rumänien, Kroatien och Slovenien har undertecknar brevet.

87 EU-parlamentariker har skrivit under ett brev till EU-kommissionen med en uppmaning om att ta med kärnkraft på unionens lista över klimatvänliga investeringsalternativ, kallad taxonomi. 

”Vi kan inte på ett rimligt sätt diskriminera en fossilfri teknik med så stor potential som kärnkraften objektivt sett har”, skriver de.

Från Sverige har EU-parlamentariker från M, SD, KD och L undertecknat brevet.

Sju EU-länder har skrivit under ett krav om att kärnkraft bör ses som en hållbar investering i EU:s så kallade taxonomi, rapporterar Euractiv. Länderna är Frankrike, Ungern, Polen, Tjeckien, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

2014 gav EU-kommissionen klartecken till Storbritannien att ge statsstöd till kärnkraftverksbygget Hinkley Point C. Österrike, som är kritiskt till kärnkraft, tog frågan till EU-domstolen och menade att det statliga byggstödet till kärnkraftverket skulle få negativa konsekvenser för miljön och därför bör ogiltigförklaras. EU-domstolen gick dock i en dom på tisdagen på kommissionens linje och menar att EU-reglerna för statsstöd inte behöver ta några andra eventuella negativa effekter i beaktande än konkurrens- och handelshämmande.

Japanska Hitachi hoppar av kärnkraftsprojektet Wylfa Newydd i Wales. Beskedet är ännu ett hårt slag mot försöken att få ny atomkraft på plats i norra Europa, rapporterar TT/SvD. Hitachi-bolaget Horizon Nuclear, som tidigare ägts av bland andra Eon, förklarar beslutet bland annat med att "investeringsmiljön har blivit allt svårare på grund av covid-19".

Den polska regeringen vill satsa motsvarande 340 miljarder kronor på att bygga landets första kärnkraftverk, skriver FT. 300 miljarder ska investeras i vindkraftverk. Syftet är att fasa ut användningen av kol för energibehovet. 

Efter att ha varit i drift i över 40 år stänger i veckan Frankrikes äldsta kärnkraftverk. Fessenheim-anläggningen, som öppnade 1977, kommer på tisdag att stänga sin andra reaktor, enligt TT/SvD. Den första stängdes redan i februari.

2014 godkände EU-kommissionen att den brittiska staten gick in med pengar till att bygga ett kärnkraftsverk. Österrike, där kärnkraft är olagligt, ansåg att ett sådant beslut riskerade EU:s miljölagstiftning och tog frågan till EU-domstolen.

I ett icke-bindande utlåtande på torsdagen anser EU-domstolens generaladvokat Gerard Hogan att Österrikes talan bör ogillas eftersom kärnkraft är ett tydligt definierat mål i EU-rätten och att det målet inte kan underställas andra mål i EU-rätten som skydd av miljön. Torsdagens yttrande är bara vägledande för när hela EU-domstolen ska ta beslut i frågan. 

EU-kommissionen har granskat avvecklingen av gamla kärnkraftverk i Bulgarien, Litauen och Slovakien. De konstaterar att länderna har goda chanser att avveckla kärnkraftverken i tid. När Bulgarien, Slovakien och Litauen anslöt sig till EU åtog de sig att stänga tre kärnkraftverk av äldre sovjetmodell före slutet av deras planerade livstid. 

Sverige kommer att förespråka kärnkraft som en lösning på klimatkrisen när EU:s miljöministrar träffas för diskussion i Bryssel på torsdag. Detta efter att Liberalerna med hjälp av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i EU-nämnden i fredags tvingade regeringen att ändra sin linje, rapporterar Ekot. Varje EU-land bestämmer dock själv över sin mix av energikällor.

Av de 13 EU-länder med kärnkraftverk producerade Sverige under 2018 tredje mest kärnvärme som bland annat används för framställning av elektricitet, visar uppgifter från Eurostat. Klart mest kärnvärme producerades i Frankrike, följt av Tyskland.

Frankrike kan tidigarelägga stängningen av två kärnkraftsreaktorer till 2025–2026, enligt ett regeringsdokument. Det är cirka två år tidigare än det besked som lämnats hittills, skriver TT/SvD. Samtidigt kvarstår planen på att stänga landets två äldsta reaktorer redan i februari respektive juni i år.

Kärnkraftsmotståndet bland svenskarna är på rekordlåg nivå och sedan slutet av 1990-talet har 

aldrig så många varit öppna för ny kärnkraft som nu. Senaste mätningen, genomförd av Novus, visar att rekordlåga elva procent av de tusen svarande vill avveckla kärnkraften, skriver TT/SvD.

Norges sista kvarvarande kärnreaktor ska tas ur drift, har Energitekniska institutet (IFE) beslutat. Forskningsreaktorn, i Kjeller nordost om Oslo, stängdes för underhållsarbete i december i fjol. Men den kommer inte att startas igen, sedan IFE:s styrelse gjort en samlad bedömning av de tekniska och finansiella förutsättningarna, skriver SvD.

En kommission som utsetts av den tyska regeringen förslår att alla landets kolkraftverk ska stängas senast 2038. Men det innebär inte att kolkraften ska ersättas med billig, importerad energi från kärnkraft, enligt näringsminister Peter Altmaier, uppger TT/SvD.

Litauen vill säkra att landet får EU-pengar för att kunna slutföra avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina, skriver The Baltic Course.  Att avveckla kärnkraftverket som ansågs osäkert var ett krav för att Litauen skulle få gå med i EU och väntas bli klart 2038. Litauen har redan fått motsvarande 13 miljarder kronor för avvecklingen sedan 2007.

Den österrikiska miljöministern Elisabeth Köstinger meddelade på måndagen att man avser dra EU-kommissionen inför EU-domstolen för den godkänt utbyggnationen av kärnkraftverket i ungerska Paks, knappt 185 kilometer från gränsen till Österrike som självt inte har några kärnkraftverk, skriver Kronen Zeitung.

– Vi kommer att försvara vårt beslut i domstolen, sade en talesperson från kommissionen på måndagen.

17 av Frankrikes 58 kärnkraftsreaktorer kan komma att stängas, enligt miljöminister Nicolas Hulot. Fram till 2025 vill han minska landets kärnkraftsberoende från dagens 75 till 50 procent. Det rapporterar Le Parisien.

Omkring 50 000 personer deltog i en kärnkraftsdemonstration i den tyska staden Aachen på söndagen, rapporterar TT/SVT. De krävde att Belgien av säkerhetsskäl omedelbart stänger två reaktorer vid kärnkraftverken Tihange och Doel.

Drygt 58 procent röstade för att ersätta kärnkraften med förnybara energikällor som vatten-, sol- och vindkraft, skriver Yle. Schweiz har fem kärnreaktorer som producerar kring en tredjedel av landets el.

Allt fler svenskar är emot kärnkraften och för första gången är nu de som vill avveckla över 50 procent, rapporterar Ekot. Sedan olyckan i Fukushima i Japan 2011 har stödet gått stadigt neråt.

Efter en lång granskning ger EU-kommissionen slutligen tummen upp för det statsstöd som Ungern ger till utbyggnaden av landets enda kärnkraftverk, skriver SvD.

Schweizarna avvisar en plan som skulle ha tvingat regeringen att påskynda avvecklingen av kärnkraft, rapporterar Yle. En majoritet av kantonerna röstade nej i folkomröstningen.

Den brittiska premiärministern Theresa May vill i sista stund förhala beslutet om ett nytt kärnkraftverk i landet. Det här är en fråga som har debatterats länge och som ses som viktig för kärnkraftens framtid i Europa, rapporterar Vetenskapsradion. >>>

Hälften av svenskarna vill avveckla kärnkraften, och frågan blir alltmer en tydlig höger-vänster-fråga.

Belgiska myndigheter menar att de två kärnkraftverken Doel och Tihange uppfyller de striktaste säkerhetskraven och inte behöver stängas, något som den tyska miljöministern Barbara Hendricks tidigare i veckan krävt.

Vid en eventuell olycka skulle Luxemburg "svepas bort från kartan" motiverar landets premiärminister Xavier Bettel sitt bud till Frankrike.

I Tyskland kräver de stora energibolagen den tyska staten på pengar på grund av beslutet att slopa kärnkraften. Frågan ligger nu hos författningsdomstolen och i dag börjar den muntliga förhandlingen i fallet.

Två västra tyska delstater oroas för att en rad föråldrade belgiska kärnkraftsreaktorer får fortsätta användas och planerar att stämma Belgien till EU och FN.

Belgiens beslut om att åter starta två 40 år gamla kärnkraftverk rör upp oro i norra Europa. Tyskland har tillkännagett att man vill skicka inspektörer till kärnkraftverken.

Belgien har startat upp ett gammalt kärnkraftverk nära gränsen till Tyskland efter att ha varit avstängt i två år vilket fått tyskar på andra sidan gränsen att oroas för härdsmälta.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har besökt Iran för att sondera möjligheterna till att ingå ett samarbete med landet om kärnkraft.

EU-kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot Ungern efter att landet brutit mot unionens konkurrensregler och gett ett ryskt statsägt företag de flesta kontrakten i samband med byggandet av ett kärnkraftverk.