I takt med att vi får allt fler smarta och uppkopplade produkter blir vi allt mer sårbara för cyberattacker. Trots det omfattas de flesta maskin- och programvaruprodukter i nuläget inte av några cybersäkerhetskrav – men det här vill EU-kommissionen nu åtgärda. I ett nytt lagförslag som presenterades på torsdagen vill kommissionen att obligatoriska cybersäkerhetskrav ska införas för produkter med digitala komponenter. 

– Genom att cybersäkerheten integreras i den tekniska konstruktionen kommer cyberresiliensakten att bidra till skyddet av Europas ekonomi och till vår kollektiva säkerhet, säger Thierry Breton, EU-kommissionär med ansvar för den inre marknaden, i ett uttalande.

Närmare 83 procent av svenska hushåll hade tillgång till höghastighetsinternet, en fiberuppkoppling eller motsvarande under 2021. I glesbygden var täckningen 54 procent. Det placerar Sverige på 13:de plats i EU i båda fallen. Det kan jämföras med EU:s två till ytan största länder,  Frankrike och Spanien, som har en total täckningsgrad på 68 respektive 94 procent. Grekland, med en täckning på knappt 20 procent, låg i botten, uppger  Eurostat.

Till hösten 2024 kommer USB-C att bli den gemensamma laddningsporten för alla mobiltelefoner, surfplattor och kameror i EU. Det enades Europaparlamentets och ministerrådets förhandlare om på tisdagen. Köpare kommer också att kunna välja om de vill köpa ny elektronisk utrustning med eller utan laddningsenhet.

– I dag har vi gjort den gemensamma laddaren till verklighet. Europeiska konsumenter var länge frustrerade över att flera laddare hopade sig med varje ny enhet, sade parlamentets föredragande Alex Agius Saliba i ett uttalande.

EU-kommissionen presenterade på onsdagen en förklaring om digitala rättigheter och principer som ska ligga till grund för EU:s inställning till den digitala omvandlingen. Förklaringen skickas nu till EU-parlamentet och medlemsländerna som uppmanas att godkänna den senast i sommar.

–  Vi vill ha säker teknik som fungerar för folk, och som respekterar våra rättigheter och värderingar - även ute på nätet, sade EU:s digitaliseringskommissionär Margrethe Vestager.

EU har satt mål om att ha täckning för 5G-nätet i hela unionen senast 2030. Europeiska revisionsrätten har granskat hur arbetet går och slår i en rapport fast att bara hälften av medlemsländerna omfamnat detta mål i sina nationella planer. Revisorerna kritiserar även vad de ser som brister i säkerheten kring 5G-näten, inte minst för att sex av de åtta största leverantörerna inte är baserade i EU. 

”Revisorerna uttrycker oro över att användare i EU kan omfattas av utländsk lagstiftning när kontrollcentrumen är belägna utanför EU”, heter det i ett pressmeddelande.

Med rösterna 530 för, 78 mot och 80 nedlagda röstade EU-parlamentet på torsdagen för sin ståndpunkt om lagen för digitala tjänster inför kommande slutförhandlingar med medlemsländerna. Lagen ska dels stärka skyddet för användare och konsumenter, dels underlätta för den digitala ekonomin. Alla närvarande svenska ledamöter ställde sig bakom förhandlingspositionen förutom Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets ledamöter som röstade mot den.

Enligt källor till Ars Technica ska Google för stunden lägga stora resurser på en kampanj riktad till politiker och myndighetspersoner i Bryssel. Detta i form av reklam, mejl, sociala medier-inlägg och inbjudningar till event, skriver Computer Sweden.  Anledningen ska vara att Google hoppas på att ändra på EU:s nya lag om digitala marknader, DMA, som är en samling regler för stora nätföretag. 

EU-parlamentet och medlemsländerna inleder i dag tisdag förhandlingar om den slutliga utformningen på lagen om digitala marknader, DMA, som bland annat ska reglera konkurrensen mellan stora nätjättar, så kallade grindvakter, och mindre nätföretag om förutsättningar att sälja sina produkter och tjänster. Förhoppningen är att nå en politisk överenskommelse om lagen innan juli månad.

Fortsatt roaming inom EU utan extra kostnad får grönt ljus fram till 2032, det står klart efter att ministerrådet nått en överenskommelse med Europaparlamentet natten till torsdagen. De uppdaterade roamingreglerna betyder att människor kommer att fortsatt kunna ringa, skicka sms och surfa på nätet när de reser i andra EU-länder för samma kostnad som om de vore i hemlandet.

Sverige är EU:s tredje mest digitaliserade land, enligt en färsk rapport från EU-kommissionen, skriver TT/SvD. Endast Danmark, etta på rankningen, och Finland ligger före.

EU-kommissionen meddelade på onsdagen att de satsar motsvarande 20 miljarder kronor på att underlätta en digital omställning i EU. Pengarna ska bland annat gå till utveckling av artificiell intelligens, molnteknik och ökat skydd mot cyberattacker. Programmet omfattar även vidareutbildning för att människor lättare ska kunna delta digitalt på arbetsmarknaden.

– De investeringar på två miljarder euro som aviseras i dag kommer att stärka de europeiska medborgarna genom att ge dem de färdigheter som de behöver för att utvecklas i en säker digital miljö, säger EU-kommissionär Thierry Breton i ett uttalande.

EU-domstolen avslog på onsdagen Googles överklagan mot att EU-kommissionen 2017 gett dem en bot på motsvarande över 25 miljarder kronor för att ha missbrukat sin dominerande ställning på marknaden för jämförelsetjänster vid köp i 13 länder, däribland Sverige. Domstolen fann att Googles agerande var alltför konkurrensbegränsande mot andra företag.

På måndag hålls i EU-parlamentets inremarknadsutskott en utfrågning med Frances Haugen, visselblåsare på Facebook, om ”nätjättars negativa påverkan på användare” och hur EU:s kommande digitalregler skulle kunna ändra på det. Med anledning av besöket har de planerade omröstningarna om EU-parlamentets hållning om de två lagförslagen om digitala tjänster och digitala marknader skjutits upp.

Trots ansvaret för att utarbeta EU:s etiska riktlinjer för artificiell intelligens var få av expertgruppens medlemmar etiker. Faktum är att 26 experter – nästan hälften av gruppens 56 medlemmar – representerade affärsintressen, rapporterar EUobserver.

Över 600 företag, koncerner och företagssammanslutningar lobbar för påverka EU-lagstiftning som rör digitala frågor. Tillsammans lägger de årligen 97 miljoner euro på sin lobbying mot EU-institutionerna vilket gör tech-sektorn till den största i EU före sektorer som läkemedel, fossila bränslen och finans. Det visar en sammanställning som organisationerna Corporate Europe Observatory och Lobbycontrol gjort. De enskilt största nätjättarna utefter hur mycket de lägger på EU-lobbying är Google, Facebook, Microsoft, Apple och Huawei.

En anledning till att de nordiska länderna klarade sig ekonomiskt bättre än många andra Europeiska länder under coronakrisen är den relativt höga digitaliseringen i samhället, det skriver Danmarks Nationalbank i en ny rapport. Det gjorde de enklare för företag att gå över till distansarbete och att fortsätta att sälja varor och tjänster online, rapporterar Ekot.

Åsikterna gick isär när EU:s inrikesministrar måndagen diskuterade den svåra frågan om vad som får och inte får sägas i sociala medier och på nätet. Sverige värnar om yttrande friheten och vill bara ta bort innehåll som är uppenbart olagligt medan Frankrike även vill ta bort skadligt material med hänvisning till hatet i sociala medier som ledde till att en lärare mördades brutalt förra året. "Vi i Frankrike vet att hat kan döda", sa den franske ministern Éric Dupont-Moretti, rapporterar Ekot.

EU-ländernas forskningsministrar beslutade på fredagen att säkra den fortsatta finansieringen av det gemensamma superdatorföretaget EuroHPC. Syftet är att bygga och upprätthålla ett världsledande och säkert ekosystem på superdator- och kvantdatorområdet. Med hjälp av en superdator kan man lösa mycket komplexa och krävande problem. Det öppnar för möjligheten för viktig teknik som artificiell intelligens, dataanalys och cybersäkerhet att utnyttja den enorma potentialen i stordataekonomin, heter det i ministrarnas beslut.

EU blir först i världen med att reglera AI. Användningen av ansiktsigenkänning på offentlig plats ska förbjudas, sade EU-kommissionens digitaliseringskommissionär Margrete Vestager på onsdagen, enligt Ekot. AI ska heller inte få användas fritt vid jobbrekrytering eller vid uttagning till olika utbildningar, allt för att förhindra diskriminering.

I ett kommande förslag från EU-kommissionen vill, med hänvisning till mänskliga rättigheter, förbjuda användningen av artificiell intelligens för att spåra människor och rangordna deras beteende. Företag som bryter mot förbudet kan få böta upp till fyra procent av sin omsättning. Det uppger nyhetsbyrån Reuters som sett ett utkastet till AI-regler som väntas presenteras i nästa vecka. 

I januari började EU:s tillsynsmyndigheter samla in stora mängder data om Googles annonsverksamhet och hela värdekedjan kring den. Nu ska all information granskas av EU för att se huruvida Google bidrar till en snedvriden konkurrens på annonsmarknaden, rapporterar Dagens media.

Efter att fyra kvinnliga regeringschefer i förra veckan skrev ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen med uppmaning att få fart på EU:s digitala omställning kom på kvinnodagen åtta manliga regeringschefer, däribland Stefan Löfven (S), med en liknande uppmaning.

Europaportalen fick en läsarreaktion efter att det på tisdagen framgick att Sverige inte var med på ett initiativ från den tyska förbundskanslern Angela Merkel om att skicka ett brev till EU-kommissionen för att be dem påskynda den digitala omställningen. Enligt vad Europaportalen erfar fick den svenska regeringen, som stödjer brevet i sak, ingen inbjudan att underteckna brevet eftersom det var ett tyskt initiativ att samla de kvinnliga regeringscheferna inom EU.

Finlands statsminister Sanna Marin och tre andra EU-länders ledare har skickat ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Syftet med brevet är att påskynda den digitala omställningen inom unionen. Även Danmarks, Tysklands och Estlands ledare har skrivit under brevet.

EU-kommissionen har inlett ett så kallade överträdelseförfaranden mot Sverige och 23 medlemsländer som inte har infört EU:s nya telekomregler, som enligt kommissionen ska förbättra konsumenternas valmöjligheter och rättigheter kring digitala tjänster. Medlemsländerna har två månader på sig att svara. I slutändan kan förseningen bli en fråga för EU-domstolen.

Den höga digitaliseringsnivån hjälpte Sverige mer än andra EU-länder att övervinna negativa ekonomiska effekter av coronakrisen. Det hävdar Europeiska regionkommittén i en ny rapport på måndagen. Digitaliseringen gjorde det möjligt för många att jobba hemifrån och för skolor att ha distansundervisning. I rapporten framgår även att två regioner, Skåne och Västra Götaland, påverkats mer negativt ekonomiskt än andra svenska regioner på grund av högre sysselsättning i risksektorer och ett större exportberoende.

Spotifys vd och grundare Daniel Ek lovar att investera en miljard euro, motsvarande 10,6 miljarder kronor, av sitt privata kapital i teknikföretag från Europa under de närmsta tio åren, skriver Di. 

För att Sverige ska kunna starta om och komma ut stärkt på andra sidan av coronakrisen krävs det satsningar inom en rad olika områden, enligt IVA, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien.

– De geopolitiska förändringarna gör att vi måste jobba bättre tillsammans inom EU, vi måste få ut mer av vår gemensamma slagkraft. Inte minst när det gäller den digitala revolutionen. Den kommer ändra samhället i grunden, och där ligger Europa och Sverige ordentligt efter, säger Carl-Henric Svanberg, preses för IVA och även ordförande för AB Volvo, rapporterar Ekot.

EU-kommissionen lanserar i dag tisdag ett samråd där företag, nätplattformar, akademiker, civilsamhälle och andra intresserade får komma med förslag på hur unionens framtida regelverk för internet och digitaliseringen bör se ut.

– Vi kommer att lyssna på alla åsikter och tillsammans reflektera för att finna den rätta balansen mellan ett säkert internet för alla, skydd för yttrandefriheten och förutsättningar för innovation på EU:s inre marknad, sade inremarknadskommissionär Thierry Breton i ett uttalande. Samrådet pågår till den 8 september. Kommissionen väntas lägga sitt förslag innan årsskiftet.

Frågan om hur och var globala företag på internet, som Amazon och Facebook, ska beskattas är en av de hetaste på årets Davosmöte. Frankrike och USA har i elfte timme inför Världsekonomiskt årsmöte ingått en vapenvila i frågan. Sveriges regering är samtidigt kritisk till den franska linjen i frågan, skriver TT/SvD.

Sverige är EU:s näst mest digitala land efter Finland. Det visar EU-kommissionens DESI-index som bland annat mäter uppkoppling, digitala färdigheter och digitalisering av företag. Efter Sverige kommer Nederländerna och Danmark medan Bulgarien, Rumänien och Grekland ligger i botten. Internationellt sett är det bara ett land, Sydkorea, som rankas som mer digitalt än de fyra toppländerna i EU.

EU:s finansministrar nådde på fredagen inte någon enighet kring en gemensam EU-position inför OECD:s möte i juni där man ska diskutera en global beskattning av nätjättar som Google, Facebook och Spotify. Sverige är ett av de länder som motsätter sig de förslag som finns på bordet om att företagen ska beskattas i det land där tjänsterna används, istället för där de har sina huvudkontor eller utvecklar tjänsterna. Ett förslag som diskuteras i sammanhanget är att införa en miniminivå för bolagsskatt – något som Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) efter mötet sade var mer intressant. 

– Det är intressantare att titta vidare på än att bara flytta skattebas från exportberoende länder, som Sverige, till länder där man konsumerar mycket. 

Finansministrarna lyckades inte heller enas om nya regler för beskattning av alkohol.

Regeringen uppdrar åt Post- och telestyrelsen att ta fram ett förslag till riskanalys kring 5G-infrastruktur i Sverige. Det sker efter att EU-kommissionen i mars uppmanat länderna att göra sådana analyser mot bakgrund av det misstänkta spioneri som det kinesiska telekombolaget Huawei anklagats för i bland annat USA.

EU-kommissionen godtog på måndagen kortjättarna Mastercard och Visas åtaganden att sänka sina utbytesavgifter för betalningar med kort utfärdade utanför EES, rapporterar Di. Därmed blir åtgärderna juridiskt bindande för kortjättarna. 

EU-kommissionen lade på måndagen fram sina planer när det gäller att värna den etiska dimensionen vid användningen av artificiell intelligens, AI. Tanken är att man ska använda sju kriterier för vad som är ”tillförlitlig AI-teknik”, testa hur dessa fungerar i verkligheten under en pilotfas tillsammans med olika nyckelaktörer och att EU ska medverka till att bygga internationell konsensus kring AI, där människan står i centrum.

– Den etiska dimensionen av AI är ingen lyxegenskap eller ett tillägg. Det är bara med förtroende som vårt samhälle fullt ut kan dra nytta av dessa tekniker. Etisk AI är ett win-win-förslag som kan bli en konkurrensfördel för Europa: genom att leda människofokuserad AI som folk kan lita på, säger EU-kommissionens vice ordförande Andrus Ansip i en kommentar.

Personer som köper eller laddar ned musik, appar, spel, datorprogram eller använder molntjänster får – med nya regler som EU-parlamentet röstade för på tisdagen – bättre skydd som konsumenter om produkter eller tjänster visar sig vara defekta. Den nya lagen, den första i sitt slag i EU, ger bland annat konsumenter rätt till prisnedsättning eller full återbetalning inom två veckor om det inom ”en rimlig tidsperiod” inte går att laga  en defekt nättjänst eller digital produkt.

Google måste böta 1,49 miljarder euro eller nära 16 miljarder kronor för att ha missbrukat sin dominerande ställning på annonsmäklarmarknaden online. Det senare eftersom den amerikanska nätjätten i kontrakten med sina kunder begränsat konkurrenters möjligheter att placera annonser på Google-kundernas sajter. Det meddelade den danska konkurrenskommissionären Margrethe Vestager i dag onsdag.

– Vår utredning visar att många sajter vill kunna använda mer än en annonsförmedlare, sade Vestager.

Det är tredje gången som EU-kommissionen bötfäller Google för att ha utnyttjat sin marknadsposition. Böter som EU utfärdar går in i EU-budgeten.

Musikströmningstjänsten Spotifys VD Daniel Ek varnar för att bolaget kommer tvingas till prishöjningar för sina användare om Apple fortsätter kräva Spotify på en del av försäljningen via App store, rapporterar Financial Times. I veckan anmälde Spotify Apple till EU-kommissionen för att avsiktligt missgynna konkurrenter och utnyttja sin dominerande marknadsställning.

Musikströmningstjänsten Spotify anmäler Apple till EU-kommissionen, rapporterar DN. Företaget anser att Apple avsiktligt missgynnar konkurrenter och utnyttjar sin dominerande marknadsställning, både genom sitt operativsystem IOS och genom försäljningskanalen Appstore.

Sverige var ett av flera länder som vid tisdagens möte för EU:s finansministrar satte stopp för ett förslag om att införa en ny skatt på digitala annonstjänster. Finansminister Magdalena Andersson (S) sade efter mötet att även om detta var ett betydligt mindre omfattande förslag än det som diskuterades av ministrarna i november så står Sverige fast vid att internetföretag ska beskattas där de har sin produktion och inte där tjänsterna konsumeras.

– De principiella invändningarna som vi har från svensk sida kvarstår även om det är ett mindre förslag.

Frankrike planerar att beskatta ett 30-tal av de största internetjättarna sade landets finansminister Bruno Le Maire till Le Parisien i söndags. Tanken är att ta tre procent av deras omsättning i skatt från och med början på 2019. Frankrike är ett av de länder som har drivit på för att EU ska införa en ny beskattning av digitala bolag, något som bland annat Sverige satt stopp för.

Europaparlamentet vill få slut på höga avgifter för eurobetalningar för medborgare och företag som finns utanför euroområdet. I dag torsdag antog parlamentet därför nya bestämmelser som ska stoppa "diskrimineringen”. Inom ett år måste avgifterna för betaltjänster ligga i linje med avgifterna för nationella betalningar i lokal valuta.

Österrike kommer att införa en digitalskatt, riktad mot it-jättar som Amazon och Facebook, rapporterar TT/Affärsliv. Skatten kommer att tas ut med tre procent på online-vinsterna. Inom EU finns en liknande skatt på förslag men bland andra Sverige blockerar det.

EU-parlamentet ställde sig på torsdagen med en stor majoritet bakom ett förslag om att införa en skatt på tre procent av omsättningen hos stora nätföretag som Google, Facebook, Netflix och Amazon. Parlamentet har bara en rådgivande roll i frågor om beskattning där varje medlemsland har vetorätt. Sverige tillhör de länder som är kritiska mot den föreslagna digitalskatten.

På måndag kväll enades EU-parlamentet, rådet och kommissionen om en politisk överenskommelse om cybersäkerhet som innebär mer resurser till EU:s byrå för cybersäkerhet, ENISA. Samtidigt får byrån större befogenheter för att ge stöd till EU:s medlemsländer med att hantera nätattacker. Man kom också överens om ett nytt ramverk för en certifiering av produkter som är cybersäkra.

I fredags avfärdade flera av EU-länderna ett nytt förslag om en digital skatt. Ordförandelandet Österrike lanserade att EU:s digitala beskattning av nätgiganter som Facebook och Google först skulle introduceras 2022, om det vid det laget inte finns en global digital beskattning på plats. Men förslaget avvisades av de skandinaviska länderna samt av Tyskland och Irland, rapporterar Euractive. Frågan ska diskuteras av EU:s finansministrar på tisdag.

EU tänker beskatta de största it-bolagen med tre procent av omsättningen. Det har fått flera bolag att protestera, däribland svenska Spotify, skriver SvD.

I Finland förbereds nu en lag som förbjuder inköp av vin och sprit via nätet. Men regeringens lagförslag får nu kritik av EU-kommissionen, som anser att ett förbud skulle strida mot unionens direktiv om distansförsäljning. Men för Yle uppger landets familje- och omsorgsminister Annika Saarikko, C, att beredningen går vidare. Kommissionen förslår i stället att Finland inför platser där nätköpare kan lösa ut sina rusvaror.

Irland har sällat sig till Sverige, Finland och Tjeckien som kritiska till att EU-länderna inför en digitalskatt ämna att dra in pengar från nätjättar som Google och Facebook, skriver Euractiv.

EU:s kommissionär med ansvar för konsumentfrågor Věra Jourová uppger att hon är på väg att ”förlora tålamodet” med Facebook, som har nära 380 miljoner användare i EU.

På torsdagen sade hon att kommissionen fört samtal med Facebook i nästan två år men att bolaget trots det inte lever upp till EU:s regler kring transparenta konsumentvillkor, hur tjänsten fungerar och hur bolaget nyttjar användarnas data. Facebook måste nu anpassa sig senast i slutet av 2018.

Ytterligare ett amerikanskt jättebolag, e-handels- och molnbolaget Amazon, misstänks ha brutit mot EU:s konkurrensregler.

Margrethe Vestager, EU:s konkurrenskommissionär sade på onsdagen att hon startat en preliminär undersökning kring huruvida bolaget använder data från tredjepartsförsäljare som nyttjar Amazons plattform för att själva analysera konsumentbeteenden i syfte att öka sina intäkter.

I juli dömdes Google att betala fem miljoner dollar i böter efter att den amerikanska sökjätten brutit mot EU-lagar.

Finland ogillar EU-kommissionens förslag till en tillfällig omsättningsskatt i EU på digitala jättar som Facebook och Google eftersom skatteintäkterna blir små. Det sade Finlands finansminister Petteri Orpo till journalister på fredagen, enligt Direkt/Di.

EU-kommissionen godkände på torsdagen det amerikanska datorföretaget Apples köp av den brittiska musiktjänsten Shazam, som är en konkurrent till Spotify, efter en lång utredning gjorts kring konkurrensförhållandena. Apple äger också Apple Music som är näst störst i Europa efter Spotify. Och även Shazam är en populär musikapp i Europa.

EU:s konkurrensmyndighet kommer att godkänna amerikanska bolaget Apple’s köp av den brittiska musikappen Shazam, uppger källor för Reuters/CNBC.

Myndigheten har tidigare uttryckt oro för att köpet skulle innebära en orättvis konkurrensfördel för Apple men bolaget ser nu ut att vinna striden med EU. Därmed får den världsledande musiktjänsten Spotify en rival på Iphone-mobiler

EU-länderna vill stärka skyddet för mindre bolag som säljer sina produkter och tjänster på stora digitala plattformar som Google, Amazon och Hotels.com. Små och medelstora företag har lite att säga till om, de kan avregistreras utan motivering och kriterierna som avgör var företagen hamnar i plattformarnas ranking är otydliga.

– Det vi föreslår från EU:s sida är att man måste vänta 15 dagar innan man kan kasta ut ett litet företag och man måste ha öppenhet med vilka regler som gäller, sade EU-minister Ann Linde efter att frågan diskuterats i Bryssel.

Sverige hotar att gå vidare på egen hand när EU inte kan enas om att sänka momsen på e-publikationer, rapporterar TT/GP. En tjeckisk blockering frustrerar finansminister Magdalena Andersson (S) i Bryssel.

Den totala kostnaden för att införa den EU:s nya dataskyddsförordningen GDPR blir runt 2 000 miljarder kronor, eller 198 miljarder euro, för företag i EU, skriver TT/GP med hänvisning till Dagens industri.

Utfrågningen av Facebooks grundare Mark Zuckerberg i Europaparlamentet på tisdag kommer att sändas live på Facebook. Mötet där man ska diskutera skandalen med läckta personuppgifter till analysföretaget Cambridge Analytica är utsatt att börja 18.15. Tidigare var det sagt att utfrågningen skulle ske bakom lyckta dörrar men en majoritet av parlamentets gruppledare begärde ett öppet möte.  

Sverige är EU:s näst mest digitala land efter Danmark. Det visar EU-kommissionens DESI-index som bland annat mäter uppkoppling, digitala färdigheter och digitalisering av företag. Efter Sverige kommer Finland och Nederländerna medan Bulgarien, Grekland och Rumänien ligger i botten.

EU-länderna har blivit snäppet mer digitala sedan den senaste mätningen förra året men unionen ligger fortsatt efter USA och Asien.  

Kvällen innan EU:s toppmöte med Västra Balkan 17 maj ska medlemsländernas stats- och regeringschefer träffas ensamma för att diskutera hur EU ska stärka sin konkurrenskraft inom den digitala sektorn som domineras av USA och Asien. Konkret handlar det om att diskutera flera digitala förslag som kommissionen ska lägga fram inom de närmaste dagarna.

På onsdag väntas EU:s skattekommissionär Pierre Moscovici presentera ett förslag om hur nätjättar som Google och Facebook ska beskattas i EU i framtiden. Företagen kritiseras i dag för att betala för lite skatt.

Internetbolagen uppmanas på torsdagen av EU-kommissionen att ta bort terroristpropaganda inom en timme efter publicering. Det framgår av kommissionens nya rekommendationer för att hindra olagligt innehåll som terroristpropaganda, hat och våld, sexuellt utnyttjande av barn, upphovsrättsskyddat material och förfalskningar på nätet. Om rekommendationerna inte får önskvärd verkan kan lagstiftning bli aktuell uppger kommissionen.

Facebook, Twitter och Google+ gör inte tillräckligt för att fullt ut följa EU:s konsumentlagstiftning. I mars förra året uppmanade EU-kommissionen och konsumentorganisationer bolagen att åtgärda problem med bland annat avtalsvillkor som inte var förenliga med EU:s regler. Bolagen har vidtagit vissa åtgärder men inte tillräckligt.

– Det är oacceptabelt att reglerna inte följs till fullo och att det tar så lång tid. EU:s konsumentregler måste följas och om företag inte följer dem ska de få sanktioner, sade konsumentkommissionären Vera Jourová i ett skriftlig uttalande på torsdagen.   

EU-parlamentet röstade på tisdagen för nya regler som gör det möjligt att handla på nätet i andra EU-länder där man tidigare blev omdirigerad. I dag kan utländska kunder blockeras eller automatiskt skickas vidare till en annan sajt på grund av sin nationalitet, bostadsort eller till och med tillfälliga vistelseort. Kunder från andra EU-länder måste i framtiden behandlas på samma sätt som lokala. De nya reglerna väntas börja gälla innan årets slut.

Länder i EU:s östliga partnerskap som Ukraina, Georgien och Moldavien gör betydande framsteg och de borde belönas mer tycker ledamöterna i EU-parlamentets utrikesutskott.

I ett uttalande rekommenderar de att EU skapar en fond för att få till stånd investeringar i länderna. De vill även att länderna ska kunna vara med i EU:s olika projekt till exempel inom energi- och den digitala unionen.

Utspelet kommer inför EU:s toppmöte om det östra partnerskapet i Bryssel 24 november.

Vid fredagens informella EU-toppmöte i Estland ställde sig medlemsländernas stats- och regeringschefer bakom planer att bland annat göra EU till en global ledare i cybersäkerhet, göra offentliga tjänster mer digitala, underlätta för företag inom IT-sektorn i EU och investera i digital infrastruktur. Ledarna ska återkomma till frågan vid nästa ordinarie toppmöte 19-20 oktober.

På polskt initiativ skriver ledarna för 17 EU-länder, däribland Sverige, i ett ett brev till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att de vill se större politiskt stöd till arbetet med EU:s digitala inre marknad.

På torsdag upphör roamingavgifter på mobilsamtal inom EU- och EES-området. Samtidigt pågår ett lagstiftningsarbete som i början av nästa år väntas ge konsumenter möjlighet att använda streamningstjänster som Netflix och Spotify när de är på resa i EU.

EU-parlamentet röstade på torsdagen för nya regler som ska gör det möjligt att kunna ta med sig digitala abonnemang som film-, musik- och e-bokstjänster till andra EU-länder även om utbudet där inte är detsamma eller inte finns. 

Lagen måste nu formellt godkännas av medlemsländerna. Efter att den trätt i kraft har EU-länderna nio månader på sig att föra in den i nationell lagstiftning.

I ett vägledande juridiskt utlåtande på torsdagen anser EU-domstolens generaladvokat Maciej Szpunar att taxitjänsten Uber ska ses som en transporttjänst och inte som en förmedlingstjänst vilket företaget anser. Om EU-domstolen i sin slutliga dom går på Szpunars linje kan nationella myndigheter i framtiden lättare införa samma krav på tjänsten som på exempelvis taxibolag.

”Den tjänst som Uber erbjuder kan därför inte anses tillhöra kategorin informationssamhällets tjänster. Det rör sig snarare om organisation och administration av ett komplett system för lokal transport på begäran”, heter det i ett uttalande från generaladvokaten.

Förhandlare från EU-parlamentet och medlemsländerna enades på tisdagen preliminärt om nya regler som ska gör det möjligt att kunna använda digitala abonnemang som film-, musik- och e-bokstjänster när man reser till andra EU-länder även om utbudet där inte är detsamma.

EU- och handelsminister Ann Linde bjuder på måndagen till frukostmöte för länderna i den så kallade D9-gruppen som bildats för att driva på digitala frågor i EU. Länderna som ingår är Sverige, Danmark, Finland, Estland, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Irland och Storbritannien.

Sverige har tillsammans med åtta andra EU-länder som uppfattar sig som digitala föregångare bildat något de kallar Digital 9-gruppen. Syftet är att “ta på sig ledartröjan” för att “påverka EU i rätt riktning” när det gäller skapandet av en digital inre marknad i EU. Gruppens program väntas senare i höst. ■

Riksdagen röstade på onsdagen för skicka in en klagan på att EU-kommissionens förslag om ett stärkt samarbete för att höja konsumentskyddet för näthandel strider mot närhetsprincipen. ■

Nederländernas premiärminister och EU-kommissionens ordförande vill i en debattartikel att medlemsländernas stats- och regeringschefer förbinder sig till ett konkret schema för att fördjupa den inre marknaden. Framför allt pekar de på stärkandet av digitalisering och delningsekonomi.

Ministrarna från 14 medlemsländer, däribland Sveriges näringsminister Mikael Damberg (S), uppmanar i ett brev kommissionen att gå snabbare fram med arbetet att digitalisera den inre marknaden och riva handelshinder på nätet.