Den svenska regeringens EU-prioriteringar 2017 kretsar som förra året kring jobb-, klimat- och migrationspolitik.

Andra frågor som regeringen betonar är bland annat det sociala toppmötet i Göteborg 17 november, frihandelsförhandlingar, brexit och EU:s framtid. Som en bonus hoppas Sverige att få ta över Europeiska läkemedelsmyndigheten när britterna lämnar EU.

En av 2017 års framgångar för regeringens politik är förändringar av utstationeringsdirektivet som rycker allt närmare. Regeringen uttryckte lättnad när ministerrådet enades om sin ståndpunkt. Nu återstår slutförhandlingar med Europaparlamentet.

Att Storbritannien ska lämna EU är kanske den hittills enskilt största motgång för regeringens EU-politik. Till det som också kan gå emot regeringens förhoppningar kan nämnas asyl- och migrationspoltiken och frihandelspolitiken. Förhandlingar om en ny asyl- och migrationspolitik pågår men viljan att ta emot asylsökanden är mycket begränsad i flera EU-länder.

Även regeringsplanerna att få Europeiska läkemedelsmyndigheten till Sverige kan visa sig gå om intet.

Sverige i topp
Sverige tillhör de EU-länder som ligger bättre till ekonomiskt och är i regel i toppskiktet på jämförande studier eller statistik som rör tillväxt, budgetbalans, social rättvisa, sysselsättningsgrad och innovationsförmåga. Läs mer – klicka nedan.

Fullt lika bra är det inte när det gäller arbetslöshet. Sverige ligger bättre till en genomsnittet men har en bit kvar till toppen som landet med EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, vilket är regeringens uttryckliga mål.

Stödjer EU
Svenskarnas syn på EU-medlemskapets vara eller icke vara tycks inte ha påverkats negativt under det senaste året tvärtom har EU-motståndet minskat och stödet har ökat. I maj 2017 svarade 54,5 procent, i SCB:s stora halvårsvisa undersökning, att de stödde ett svenskt EU-medlemskap medan 19,2 procent var emot en tydlig minskning på sex månader. 26,3 procent svarade att de inte visste. En ny mätning presenteras i december 2017.

Kompakt euromotstånd
Men det svenska stödet är inte oreserverat. Motståndet mot euron som svensk valuta är trots en viss försvagning fortsatt mycket stort. Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag. Sverige tillhör också en lite grupp länder som återkommande protesterar mot att EU:s budget har en för hög felprocent det vill säga allt i från att delar av budget inte blivit korrekt hanterad när det gäller formaliteter till rena bedrägerier.

Svenskarna syn på EU
Till skillnad från invånarna i många andra medlemsländer anser inte svenskarna att ekonomisk tillväxt är det bästa med EU. I en stor opinionsundersökning som Europaparlamentet har gjort 2017 får EU:s invånare frågan på vilket sätt deras länder tjänat på medlemskapet i unionen. Den ekonomiska aspekten hamnar inte ens på topp tre för svenskarna. Istället är det det stärkta samarbetet mellan medlemsländerna som toppar, därefter fred och säkerhet och på tredje plats möjlighet till ny arbetstillfällen.

Svensk EU-kunskap växer
När Eurobarometern 2017 mätte medborgarnas EU-kunskaper genom att ställa tre enkla frågor om Europaparlamentet visade det sig att svenskar hade bäst koll. Annat var det 2016 då svenskar efter ett likande test hamnade på 19:de plats i kunskapsligan. Tidigare samma år kunde även en svensk statlig utredning visa att kunskapsbristerna i Sverige om EU var utspridda och “nästan pinsamt låg i vissa grupper” som universitetslärare i statsvetenskap.

Sidor