På gator i helt vanliga bostadsområden ligger döda människor på marken. När de ryska styrkorna nu dragit sig tillbaka från Butja kommer bilder och vittnesmål om vad som har skett i staden, 30 kilometer nordväst om Kiev. Samtidigt anklagar Human Rights Watch Ryssland för en rad krigsbrott i flera områden, rapporterar Svt.

– Jag tycker att det är otroligt viktigt att vi fortsätter jobba med sanktionerna. Dom har haft effekt, det ser vi på den ryska ekonomin. Det är också viktigt att de sanktioner som vi beslutar implementeras till fullo i alla länder och att vi jobbar med ytterligare sanktioner, Från svensk sida är vi öppna med att diskutera alla olika former av sanktioner, sade statsminister Magdalena Andersson på väg in på torsdagens EU-toppmöte i Bryssel. 

Samtidigt medgav hon att det inte var helt enkelt att i praktiken genomföra sanktionerna.

– Det är svårt med implementeringen det ser vi själva i Sverige. Det är viktigt att ha koll på vilka som är ägare av olika företag. Det kräver att man är varsam och noggrann, sade statsminister Andersson.

USA:s president Joe Biden kommer att resa till Bryssel nästa vecka för att träffa EU-ländernas och Natoländernas ledare. Det bekräftar Vita huset enligt AP/MSN. Biden kommer att medverka på både EU-toppmötet och Natotoppmötet i Belgiens huvudstad den 24 mars.

– Vi kan inte förlita oss på att andra ska försvara oss månde det vara på land, till sjöss, i havet, i luften, i rymden eller i cyberrymden. I detta avseende måste vårt europeiska försvar ta ett nytt steg, sade den franske presidenten Emmanuel Macron på onsdagskvällen under ett tal till nationen med anledning av Rysslands krig mot Ukraina.

Han vill att EU-ländernas stats- och regeringschefer ”beslutar” om detta vid det informella EU-toppmötet i Frankrike i slutet av nästa vecka.

– Redan i dag har vårt EU visat prov på enighet och beslutsamhet. Den har gått in i en ny era. Vi måste fortsätta, sade Macron.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel kallade på onsdagskvällen till ett extrainsatt EU-toppmöte i Bryssel med anledning av Rysslands krig mot Ukraina. Toppmötet inleds på torsdagskvällen klockan åtta. Medlemsländernas stats- och regeringschefer ska bland annat diskutera hur man ska hantera och ställa Ryssland till svars och ytterligare stöd till Ukraina.

Vid nästa veckans EU-toppmöte kommer Nederländernas premiärminister Mark Rutte att uppmana EU-kommissionen att inte godkänna Polens plan för hur landet ska använda pengarna från unionens coronaåterhämtningsfond, rapporterar bland annat tidningen NRC. Detta efter att Polens författningsdomstol i förra veckan kom fram till att landet inte behöver följa EU-rätten. Totalt är 36 miljarder euro öronmärkta för Polen ur EU-fonden.

Möjligheten att utkräva politiskt ansvar från EU:s makthavare är begränsat då öppenhet är en förutsättning för granskning, något som blivit ett växande problem sedan eurokrisen. Det framgår av en färsk Siepsrapport av Y Papadopoulos. Hemlighetsmakeriet i Europeiska rådet, där statsministrar möts till toppmöte, beskrivs som ett “vakuum av ansvarsutkrävande” men även ministerrådsmöten på lägre nivå “är svåra att få insyn i” trots vissa öppenhetsregler, enligt rapporten. Den ekonomiskt inflytelserika Eurogruppen, som svarar inför Europeiska rådet, pekas ut som det tydligaste exemplet på hur EU:s politiska system antagit allt mer informella och svårkontrollerade former. Eurogruppens ordförande kan frågas ut av det folkvalda Europaparlamentet men parlamentet kan inget kräva. En av rapportens slutstatser blir att det europeiska systemet för ansvarsutkrävande behöver förtydligas och systemet måste förbättras. 

I en analys från statliga Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, av Europeiska rådets inblandning i december 2020 i utformandet av den nya så kallade villkorsmekanismen som ska skydda EU:s rättsstatsprincip och EU:s budget konstaterar juristen Anna Södersten att stats- och regeringscheferna överträtt sina befogenheter. Enligt fördragen har Europeiska rådet en politisk men inte en lagstiftande funktion. Men som en del i en kompromiss med Polen och Ungern, länder som EU-kommissionen och Europaparlamentet kritiserat för bristande rättsstatlighet, har Europeiska rådet i praktiken på flera sätt försvårat möjligheterna att använda de nya reglerna för att skydda rättsstaten. Att EU-rätten tänjs ut och till och med överskrids är allvarligt och rubbar balansen mellan EU:s institutioner, konstaterar Södersten och frågar sig om villkorsmekanismen nu bara blir ytterligare ett EU-verktyg av flera som inte riktigt fungerar för att skydda rättsstaten. Se Siepsstudien: Villkorsmekanismen – sista halmstrået för EU:s rättsstatsprincip?

På nästkommande torsdag och fredag håller EU:s stats- och regeringschefer sitt ordinarie junitoppmöte i Bryssel. På dagordningen står covid-19, den ekonomiska återhämtningen, migration och relationerna med Ryssland och Turkiet.

Flygtrafiken mellan Sverige och Belarus fortsatte på tisdagen trots Europeiska rådets uppmaningar att stoppa flygtrafiken mellan EU-länder och Belarus. Enligt Transportstyrelsen saknas formella beslut att hindra trafiken, rapporterar P4 Uppland.

Sverige fördömer Belarus som med hjälp av stridsflyg på söndagen tvingade ner Rynanairs flygplan, på väg över Belarus mellan Grekland och Litauen, för att gripa journalisten och regimkritikern Raman Pratasevitj. 

– Det här är en olaglig och fullständigt oacceptabel handling. Agerandet strider mot internationell rätt. Händelsen är ett led i utvecklingen där den illegitime presidenten Aleksandr Lukasjenko och hans regim allt mer desperat försöker tysta och betvinga oppositionen. Raman Pratasevitj och alla andra oppositionella som frihetsberövats måste friges, sade statsminister Stefan Löfven (S) inför riksdagen på måndagen. När EU-ledarna samlas toppmöte i Bryssel på måndagskvällen är åtgärder mot Belarus att vänta.

Skarpa ord, men inte mycket mer än så är att vänta när EU:s stats- och regeringschefer ska reda ut sin relation till Ryssland.Ett späckat schema väntar vid veckans toppmöte i Bryssel. Inte minst Belarus oväntade nedtvingande av ett flygplan i söndags lär ta upp tiden, rapporterar TT.

EU-ländernas ledare träffas i början av nästa vecka i Bryssel för ett extrainsatt informellt EU-toppmöte. På dagordningen står coronakrisen, klimat och unionens relation till Ryssland respektive Storbritannien. Mötet inleds på måndagskvällen med en middag.

Den 25 maj äger ett extrainsatt EU-toppmöte rum då medlemsländernas stats- och regeringschefer ska diskutera coronakrisen, klimatpolitik och unionens relation till Ryssland. I mitten av juni kommer den nye amerikanske presidenten Joe Biden till Bryssel, det tillfället har Europeiska rådets ordförande Charles Michel tagit i akt för att även hålla ett EU-USA-toppmöte.

Den 7-8 maj hålls ett informellt EU-toppmöte om sociala pelaren i Porto, Portugal. Enligt landets socialdemokratiskt ledda regering är det dags att ta den sociala pelaren som antogs i Göteborg 2017 till en ny nivå präglad av handling.

”Medlemsländerna måste förbinda sig till målen [i sociala pelaren] och säga att vi måste driva den europeiska sociala agendan för att ta oss ut ur krisen och in på en mer sammanhållen och tillväxtsinriktad väg.” sade Portugals statssekreterare i Europafrågor, Ana Paula Zacarias, i veckan, rapporterar Euractive.

Veckans EU-toppmötet med medlemsländernas stats- och regeringschefer kommer att hållas på distans på grund av ökningen av covid19-fall, meddelar Europeiska rådets ordförande Charles Michels talesperson Barend Leyts på Twitter.

Europaportalen fick en läsarreaktion efter att det på tisdagen framgick att Sverige inte var med på ett initiativ från den tyska förbundskanslern Angela Merkel om att skicka ett brev till EU-kommissionen för att be dem påskynda den digitala omställningen. Enligt vad Europaportalen erfar fick den svenska regeringen, som stödjer brevet i sak, ingen inbjudan att underteckna brevet eftersom det var ett tyskt initiativ att samla de kvinnliga regeringscheferna inom EU.

Natos generalsekretrare Jens Stoltenberg har bjudits in att delta EU:s videotoppmöte som äger rum som två veckor. På dagordningen för stats- och regeringscheferna står bland annat försvarsfrågor.

Den 25-26 februari samlas EU:s stats- och regeringschefer för andra gången i år till ett extra EU-toppmöte i videoformat. Första dagen ägnas åt coronapandemin och andra dagen är bokad för försvarsfrågor och det södra grannskapet.

Det blev inget offentligt möte på torsdagen i riksdagens EU-nämnd, som annars är regel inför EU-toppmöten. Statsminister Stefan Löfven (S) kom heller inte att som brukligt och debatterade med ledamöterna för att ta emot riksdagens mandat. Istället företräddes regeringen av EU-minister Hans Dahlgren (S). Europaportalen har sökt EU-nämndsledamöter för kommentar utan framgång.

Den 21 januari ska EU-ländernas stats- och regeringschefer åter hålla ett videotoppmöte om coronapandemin, enligt Europeiska rådets ordförande Charles Michels talesperson Barend Leyts.

Frankrikes president Emmanuel Macron har testat positivt för coronaviruset.Det uppges vara väldigt sannolikt att han smittades vid EU-toppmötet för en vecka sedan – där han hälsade på bland andra Stefan Löfven, rapporterar TT.

EU-kommissionen vill att unionen till år 2030 ska ha minskat klimatutsläppen med minst 55 procent. Men enligt Europeiska rådets ordförande Charles Michel tvekar fortfarande något eller några EU-länder.

– Det är mitt mål att ta ett beslut nästa vecka. Men vi måste fortsätta alla insatser under de kommande dagarna, sade Michel under en presskonferens på fredag och syftade på nästa veckas EU-toppmöte som hålls i Bryssel.

Tysklands utrikesminister Heiko Maas sade på tisdag att han är "övertygad" om att Ungern och Polen kommer att släppa sina veton mot Coronafonden och EU: s budget vid nästa EU-toppmöte den 10-11 december, uppger Politico. På torsdag kommer den polska premiärministern Mateusz Morawiecki att besöka den ungerska premiärministern Viktor Orbán i Budapest. På dagordningen står EU-budgeten, "eftersom Polen och Ungern avser att samordna förhandlingspositioner", twittrade Polens EU-ambassad.

Den 19 november har Europeiska rådets ordförande Charles Michel kallat till ännu ett toppmöte med EU-ländernas ledare, även denna gång för att diskutera bekämpningen av coronapandemin. Tillsammans med det redan inbokade toppmötet i december betyder det att EU under 2020 slår mötesrekordet på 12 möten från 2017. Som jämförelse hölls mellan fem och sju toppmöten per år under perioden 2008-2013. Läs mer om EU-toppmöten.

Växande oro för coronaläget i EU skapar nu växande behov även av att samtala om situationen. Nästa torsdag, den 29 oktober, kommer därför EU-ländernas stats- och regeringschefer att hålla ett extrainsatt webbmöte om situationen, uppger källor för nyhetsbyrån AFP, enligt TT/Aftonbladet.

Danmarks statsminister: Onödigt med toppmöte i Bryssel

Den danska statsministern Mette Frederiksen anser att veckans EU-toppmöte på grund av coronaläget borde ha hållits på distans.

– Det är inte det mest dramatiska toppmötet i EU:s historia. Det här mötet borde ha varit en videokonferens. Jag har i flera omgångar föreslagit att hålla videokonferenser, sade Frederiksen på väg in på mötet på torsdagen.

Sveriges statsminister Stefan Löfven håller dock inte med. När han på fredagen tillfrågades om toppmötet hade behövt hållas på plats svarade han jakande.

Kostnaden för EU-toppmötet som pågick i fyra dagar i juli där medlemsländernas stats- och regeringschefer enades om en ny flerårsbudget och coronafond uppgick till över 20 miljoner kronor. Av dessa gick drygt 1,5 miljoner kronor till catering för de 27 delegationerna. Det visar en redovisning från rådets generalsekretariat.

Presenterandet av EU-kommissionens förslag till en ny migrationspakt flyttas fram en vecka till den 23 september. Då kommer inrikes- och migrationskommissionären Ylva Johansson lägga fram de förslag som dagen därpå ska diskuteras vid stats- och regeringschefernas EU-toppmöte, rapporterar TT/GP.

Coronapandemins restriktioner gör att journalistkåren återigen får hålla sig borta när EU:s stats- och regeringschefer samlas till toppmöte i Bryssel, uppger TT/GP.

På EU-ländernas videotoppmöte på onsdagen enades samtliga ländernas stats- och regeringschefer om att sanktioner så snart som möjligt ska införas och riktas mot de personer i Belarus som är ansvariga för valfusket i presidentvalet och våldet mot demonstranter därefter. Vidare ges ett nytt bidrag på 53 miljoner euro för att i huvudsak bekämpa coronaviruset i landet men också en mindre del för att stötta fri press, civilsamfundet och offren för de senaste tio dagarnas polisbrutalitet. Se slutsatserna från mötet.

Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja uppmanar onsdagens EU-toppmöte att inte erkänna det ifrågasatta presidentvalet i landet, utan i stället respektera vad hon beskriver som det belarusiska folkets verkliga önskan, rapporterar TT/GP.

Den 17 och 18 juli hålls EU-toppmöte i Bryssel. Det blir det första fysiska EU-toppmötet sedan februari. Precis som då handlar julitoppmötet om EU:s kommande flerårsbudget. Kommissionen även föreslagit en särskild återhämtningsfond för att hjälpa de fattigare länder och regioner som drabbats hårdast av coronakrisen. Att mötet blir fysiskt anses som nödvändigt om man snabbt ska kunna nå en överenskommelse.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel hade hoppats att det ordinarie EU-toppmötet i juni, på midsommarafton, skulle kunna äga rum i Bryssel. Men hans talesperson Barent Leyts meddelade på onsdagen att toppmötet, som bland annat ska diskutera de nya förslagen på en coronafond och flerårsbudget, istället kommer att ske via videokonferens.

På torsdag i nästa vecka håller EU-ländernas stats- och regeringschefer sitt fjärde videotoppmöte om coronakrisen. De väntas bland annat diskutera hur man ska mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och hur medlemsländerna ska återgå till en mer normal vardag.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel meddelade på måndagen att ett nytt toppmöte mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer kommer hållas på videolänk i morgon tisdag. Det är andra gången ett EU-toppmöte hålls på det sättet inom en vecka och även denna gång handlar mötet om coronaviruset och dess konsekvenser för EU-länderna.

EU-ländernas stats- och regeringschefer ska vid nästa veckas toppmöte återigen diskutera samordningen av EU:s insatser för att motverka spridningen av coronaviruset. Andra punkter för mötet rör utrikesfrågor, digital politik och EU:s utvidgning.

Sedan Stefan Löfven blev statsminister 2014 har han träffat Finlands statsministrar flest gånger på tu man hand av alla de 28 stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet. På delad andra plats hamnar möten med ledare från Estland, Tyskland och Österrike. Det visar Europaportalens sammanställning.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kommer inte att delta på torsdagens och fredagens EU-toppmöte i Bryssel med anledning av det brittiska nyvalet. Formellt kommer han att företrädas av mötesordföranden Charles Michel från Belgien.

På riksdagens EU-nämnd sade Desirée Pethrus (KD) på onsdagen att statsministern redan på veckans toppmöte måste framföra att EU-lagstiftning om minimilöner vore förödande för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Och att det kommer signaler att man vill ta beslut med kvalificerad majoritet och då kommer Sverige att bli överkört, ansåg Pethrus.

– Det är inte frågan om att börja säga något [om minimilöner], vi sagt samma sak under lång, lång tid. Sverige och Norden har världens bästa lönebildningssystem och det ska inte ändras på. Det budskap vi får [från EU-kommissionen] är att när man ska göra den här förändringen  som ska träffa andra länder och deras löntagare, att inte förstöra vår modell i den förändringen. Vi hör ingen signal från kommissionen att 'det får bli som det blir [för] er modell utan vi har en stor förståelse för kollektivavtalsmodellen', sade statsminister Stefan Löfven.

– Mitt mål är att stärka förtroendet mellan [stats- och regeringscheferna]. Min ambition är även att bygga starka och intelligenta kompromisser för vi vet vilka utmaningar vi står inför, sade Europeiska rådets tillträdande ordförande Charles Michel efter en pressträff med statsminister Stefan Löfven på torsdagen. Han pekade på klimatförändringar, migration och säkerhet som viktiga frågor för EU. Som ordförande för Europeiska rådet kommer liberalen Michel att leda EU-toppmötena och företräda medlemsländernas stats- och regeringschefer.

EU-ländernas stats- och regeringschefer godkände på fredagen formellt franska Christine Lagarde som nästa chef för Europeiska centralbanken. Ersätter italienaren Mario Draghi den 1 november med en mandatperiod på åtta år.

EU-ländernas stats- och regeringschefer godkände på torsdagens toppmöte den uppgörelse som förhandlare för unionen och Storbritannien nådde tidigare under dagen. För att träda i kraft måste den stödjas av en majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet och det brittiska parlamentet.

EU-ledarna nominerade på tisdagen den tyska försvarsministern Ursula von der Leyen från kristdemokratiska CDU till posten som EU-kommissionens nästa ordförande. Men CDU:s båda koalitionspartner i Tyskland, socialdemokratiska SPD och kristdemokratiska CSU, är kritiska till nomineringen, skriver Süddeutsche Zeitung. Både SPD och CSU anser att Tyskland ska stå bakom  toppkandidatsystemet dit von der Leyen inte hör. Motståndet gjorde att förbundskansler Angela Merkel på tisdagen tvingades avstå i den annars enhälliga omröstningen om att nominera von der Leyen.

På torsdag och fredag äger två EU-toppmöten rum i Bryssel – det ordinarie junitoppmöte och ett eurotoppmöte. På det ordinarie toppmötets dagordning står bland annat klimatfrågor, långtidsbudgeten och tillsättandet av nya topposter i EU. Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S), som i dag förbereder mötet med sina kollegor i Luxemburg säger sig dock inte vara säker på att stats- och regeringscheferna kommer kunna enas om några kandidater till posterna.

– Det återstår att se om det blir några namn, sade Dahlgren.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk kallade på torsdagen till ett extrainsatt EU-toppmöte 28 maj efter EU-valet. Syftet är att medlemsländernas stats- och regeringschefer ska diskutera vilka som ska få de kommande toppjobben i EU-institutionerna. Tusk vill att ledarna ska enas om tillsättningarna redan i juni.

Sverige är ett av åtta EU-länder som inför det informella toppmötet i rumänska Sibiu på torsdagen har skrivit ett brev med krav på att kampen mot klimatförändringar ska vara en av hörnstenarna i EU:s strategiska agenda för åren 2019–2024. I brevet betonas att EU:s ledare måste agera nu för att hantera frågan. De andra länderna som skrivit under brevet är Frankrike, Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Spanien.

Europeiska rådets vårtoppmöte 21-22 mars i Bryssel kommer att fokusera på sysselsättning, tillväxt och konkurrenskraft. EU:s ledare kommer också att diskutera klimatförändringarna, en ny Kinastrategi och metoder för att bekämpa desinformation och skydda demokrati. Även de pågående brexitförhandlingarna står på den preliminära dagordningen. Läs mer om Europeiska rådet och dess aktivitet 2019.

EU:s utrikesministrar välkomnar i ett uttalande att Iran följer sina åtaganden enligt kärnteknikavtalet, men uttrycker samtidigt djup oro över Irans vidareutveckling, uppskjutningar och export av ballistiska robotar, vilket anses strida mot FN:s säkerhetsresolution och öka spänningarna i regionen.

Efter den senaste utvecklingen i Storbritannien står det klart att EU-toppmötet som hålls i slutet på veckan kommer att ta upp det brittiska utträdet men EU-minister Ann Linde (S) tror inte att brexit riskerar att överskugga mötet. Ann Linde säger att för svensk del kommer det ryska agerandet mot Ukraina vara en viktig fråga på mötet. Andra centrala frågor är migration samt att stärka EU:s inre marknaden när det gäller tjänster och digital utveckling.

– Man har inte gått tillräckligt långt vad gäller den inre marknadens digitalisering.

Sveriges stol kan komma att stå tom under EU-toppmötet på torsdag och fredag denna vecka, skriver DN. Detta på grund av de pågående regeringsförhandlingarna. Regeringen kan då be ett annat land företräda Sverige, exempelvis Finland.

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger uppmanade på tisdagen medlemsländernas stats- och regeringschefer att göra frågan om unionens nästa långtidsbudget för åren 2021-2027 till en mittpunkt på nästa veckas EU-toppmöte i Bryssel. Han vill att de enas om en planering som leder fram till att man kan enas om de tunga politiska delarna av budgeten senast i oktober nästa år – innan nästa EU-kommission tar vid. EU-parlamentet har redan enats som sin ståndpunkt i förhandlingarna men vissa medlemsländer, däribland Sverige, säger sig inte ha bråttom att nå en kompromiss.

Efter att det avslöjats att den ryska underrättelsetjänsten GRU tidigare i år genomfört nätattacker mot Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW:s, nederländska huvud kontor, sätts frågan om nätsäkerhet in som en extra punkt på dagordningen när EU-ländernas stats- och regeringschefer om två veckor träffas i Bryssel för årets hösttoppmöte, enligt ordförande Donald Tusks talesperson.

Medlemsländernas stats- och regeringschefer ankommer till EU-toppmötet om två veckor en dag tidigare än planerat. På onsdagkvällen ska de under en middag försöka nå enighet i de pågående brexitförhandlingarna.

Under nästa EU-toppmöte som äger rum den 18 oktober väntas Brexit och migration ligga högst upp på agendan. Brexit är en fråga där de flesta länder inom EU är överens medan migrationen ses som splittrande. Situationen i Ungern och Polen gällande artikel sju om bristande rättsstatlighet kan också bli en av frågorna under mötet.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker bjuder in EU:s stats- och regeringschefer till Bryssel på söndag för ett informellt möte om migration och asyl.

Enligt uppgift till Europaportalen ska statsminister Stefan Löfven inte delta då mötet främst rör Tysklands hastigt uppkomna vilja att kunna skicka tillbaka asylsökande till de EU-länder migranterna först kom till. Enligt gällande EU-regler ska första EU-land som en asylsökande kommer till ta emot ansökan och behandla den, detta fungerar dock inte i många fall. Läs allt om asyl och migration.

 

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk är i dag tisdag i Stockholm för att träffa statsminister Stefan Löfven (S) i ett förberedande möte inför nästa veckas EU-toppmöte i Bryssel. På toppmötet väntas bland annat migration, eurozonens framtid, EU:s nästa långtidsbudget och brexit diskuteras.

När EU:s stats- och regeringschefer samlas till toppmöte i dag med ledarna från Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien gäller det framför allt att hålla ångan uppe, rapporterar TT/GP. EU söker närmare förbindelser med länderna men något EU-medlemskap är inte aktuellt förrän tidigast 2025.

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy kommer inte delta på toppmötet mellan EU och Balkan senare i veckan, rapporterar spanska rtv. Anledningen är att Rajoy, som tampas med katalanska självständighetsivrare på hemmaplan, inte vill sitta vid samma bord som Kosovo som Spanien inte erkänner som land. Toppmötet är annars tänkt att ge de sex Balkanländerna ett ”europeiskt perspektiv” och knyta länderna närmare EU.  

Den 17 maj träffas EU-ländernas regeringschefer och ledarna för sex länder på Västra Balkan i vad som beskrivs som ett viktigt toppmöte för regionen. Det är dock oklart om Spaniens premiärminister Mariano Rajoy kommer medverka. Anledningen sägs vara att han inte vill sitta vid samma bord som en ledare från Kosovo som Spanien inte erkänner som land.

Kvällen innan EU:s toppmöte med Västra Balkan 17 maj ska medlemsländernas stats- och regeringschefer träffas ensamma för att diskutera hur EU ska stärka sin konkurrenskraft inom den digitala sektorn som domineras av USA och Asien. Konkret handlar det om att diskutera flera digitala förslag som kommissionen ska lägga fram inom de närmaste dagarna.

EU-parlamentet vägrade på onsdagen för sjunde året i rad att ge ansvarsfrihet till Europeiska rådet, där regeringscheferna möts och Europeiska unionens råd, där medlemsländernas fackministrar samlas. Anledningen är en mångårig dust där parlamentet och råden gör olika tolkningar av regelverket kring ansvarsfriheten och parlamentets roll i att granska hur råden hanterar sin budget. Parlamentet ska återkomma senare i år till huruvida man ska ge de två EU-institutionerna ansvarsfrihet för sina budgetar 2016.

Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron hade tidigare planerat att lägga fram ett gemensamt förslag på reform av eurosamarbetet vid nästa veckas EU-toppmöte i Bryssel. Men enligt Der Spiegel kommer inget sådant förslag. En bidragande anledning till detta ska vara att de tidigare tyska regeringsförhandlingarna ska ha tagit upp all tid.

Den 26 mars träffar EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Mötet fick motvilligt godkännande från en del medlemsländer efter en rad hårda utfall från Erdogans sida, uppger TT/GP.

Polisen genomförde en av sina största insatser någonsin när EU-topparna samlades i Eriksbergshallen för två veckor sedan. Nu har de räknat på notan: 52 miljoner kronor, enligt GP.

EU-motståndare samlar till möte för att visa sitt missnöje med EU-toppmötet i Göteborg. Runt 2 000 personer beräknas delta, uppger Ekot. Det är betydligt färre än vid förra toppmötet 2001 då upp emot 50 000 personer deltog i olika arrangemang.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel kommer inte till EU-toppmötet i Göteborg 17 november. Det gör dock bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Theresa May och de flesta andra. Som skäl har Angela Merkel i samtal med statsminister Stefan Löfven (S) angett de pågående och komplexa förhandlingarna för att bilda ny regering efter det tyska valet.

– Jag har stor respekt att hon inte kan utifrån den situationen, sade Löfven på torsdagen.

Om du är mellan 18-30 år och intresserad av arbetsmarknadsfrågor och vill sitta med statsminister Stefan Löfven (S) i diskussionen på EU-toppmötet i Göteborg, så har du din chans nu. Regeringskansliet har reserverat två platser och söker lämpliga kandidater.

På grund av två incidenter i veckan där giftig gas läckt ut ur köket på det nya Europahuset i Bryssel kommer dagens och morgondagens EU-toppmöte att hållas i den gamla toppmötesbyggnaden Justus Lipsius.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk föreslog på onsdagen en arbetsagenda för EU-ländernas stats- och regeringschefer fram till att britterna lämnar EU. Se hela agendan på Europaportalens temasida om EU:s framtid. 

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk vill försöka lösa i de EU-frågor där medlemsländernas ministrar fastnat i dödläge, som det nya asylsystemet, genom att  sammankalla ländernas högsta ledare, stat- och regeringscheferna, oftare.

”Jag kommer att föreslå en mer politisk angreppsmetod under våra diskussioner och – närhelst det är nödvändigt – fler möten”, skriver Tusk till medlemsländernas stats- och regeringschefer inför veckans EU-toppmöte i Bryssel.

Antalet toppmöten har stigit de senaste fem åren till i genomsnitt åtta formella eller  informella per år. Prognosen för 2017 visar på 13 olika toppmöten.

Storbritanniens premiärminister Theresa May och brexitminister David Davis träffar i kväll EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inför veckans viktiga EU-toppmöte i Bryssel, enligt BBC. May hoppas då kunna bryta det dödläge som uppstått i brexitförhandlingarna.

Nya Europabyggnaden i Bryssel har evakuerats sedan det kommit rök ur kökets ventilationssystem och flera anställda klagat över illamående.

– Några kräktes, de visade tecken på att ha påverkats av något. Av vad vet vi inte än. Det gäller 13 personer, fem har förts till sjukhus, säger rådets presschef Guy Milton till Europaportalen och tillägger att det inte finns några tecken på att röken orsakats med vilje.

Nästa vecka är det tänkt att EU:s stats- och regeringschefer ska träffas i Europabyggnaden.

"Genrepet" är avklarat. Efter den stora insatsen under nazisternas demonstrationsförsök i lördags laddar polisen i Göteborg nu om för nästa stora utmaning, EU-toppmötet i november, skriver TT/SvD.

– Vi kan bli minst lika många då, säger polischefen Erik Nord.

Vid fredagens informella EU-toppmöte i Estland ställde sig medlemsländernas stats- och regeringschefer bakom planer att bland annat göra EU till en global ledare i cybersäkerhet, göra offentliga tjänster mer digitala, underlätta för företag inom IT-sektorn i EU och investera i digital infrastruktur. Ledarna ska återkomma till frågan vid nästa ordinarie toppmöte 19-20 oktober.

Sverige och resten av Europa ligger på efterkälken när det gäller att skydda sig mot cyberangrepp, som till exempel vid det svenska valet om ett år. Det framkom vid toppmötet i Tallinn med EU:s stats- och regeringschefer, uppger Ekot.

Aldrig tidigare har EU:s stats- och regeringschefer träffats så ofta som under 2017, i genomsnitt mer än ett möte per månad. Hittills har de haft sju möten, informella och ordinarie, vilket är lika många som hela förra året. Fram till årsskiftet hålls sammanlagt ytterligare sex olika möten: EU:s framtid 28 september, digitala frågor 29 september, 19-20 oktober brexit och Turkiet, socialt toppmöte i Göteborg 17 november, eurons framtid 6 december och ordinarie decembertoppmöte 14-15 december.

På fredag i nästa veckan träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer i estniska Tallinn för ett informellt toppmöte. De ska bland annat diskutera EU:s framtid på IT-området och den teknologiska förändringen. Den övergripande frågan är hur EU ska bli en “digital ledare” globalt. Kvällen innan kommer statsminister Stefan Löfven (S) att dessutom närvara vid en informell middag med stats- och regeringscheferna där andra framtidsfrågor för EU ska dryftas.

I förra veckan föreslog EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att hans nuvarande jobb på sikt ska slås samman med ordföranden för Europeiska rådet, som företräder stats- och regeringscheferna. Men Europeiska rådets förre och förste ordförande, belgaren Herman Van Rompuy är kritisk.

– I EU är det ofta en flyktväg. Om man inte har någon lösning i sakfrågor skapar man en ny post eller ny institution. Det skapar mer problem än lösningar, sade Van Rompuy till Euractiv.

Ledaren för den socialdemokratiska S&D-gruppen i EU-parlamentet, italienaren Gianni Pittella, uppmanar Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att sätta in ett extra EU-toppmöte om flyktingkrisen i Italien.

– Det vore ett skandalöst misstag och ett fruktansvärt budskap till EU-medborgarna att vänta till 18 oktober för nästa EU-toppmöte, sade Pittella i ett uttalande på onsdagen.

I dag onsdag inleds två EU-toppmöten. Ett med länderna på västra Balkan i italienska Trieste och ett med Ukraina i Kiev.

När EU-toppmötet inleds i dag torsdag vill Moderatledaren Anna Kinberg Batra att  statsminister Stefan Löfven (S) tar upp frågan om att minska EU-bidragen till de länder som inte följer gemensamma EU-beslut. Konkret gäller det tre länder däribland Polen som inte följer beslutet att ta emot flyktingar som omfördelas inom EU.

– Jag tycker att vi ska väcka frågan för svensk del om budgeteffekt och att det ska kosta att inte ta ansvar. Jag vill att Stefan Löfven ställer krav på förändring som gör att det biter bättre mot länder som tar emot stora EU-bidrag men inte tar ansvar, säger Anna Kinberg Batra till Europaportalen.

Inför nästa veckas EU-toppmöte i Bryssel mellanlandar statsminister Stefan Löfven i Nederländerna för informella överläggningar med landets premiärminister Mark Rutte och regeringsföreträdare från övriga Beneluxländer, Norden och Baltikum. Toppmötet som är  årets femte i ordningen väntas behandla frågor om migration, säkerhet, försvar, jobb, tillväxt, inre marknaden och brexit.

EU-ländernas stats- och regeringschefer toppmöte 29 april där deras riktlinjer inför utträdesförhandlingarna med Storbritannien ska slås fast väntas enligt Politico bli en kort tillställning: från halv ett på eftermiddagen till klocka fyra.

Den 29 april samlas ledarna för EU:s medlemsländer utom britterna för att diskutera sina brexitvillkor inför att Storbritannien ska lämna EU. Ledarna kommer att ge EU-kommissionen mandat att sköta utträdesförhandlingarna som väntas pågå till åtminstone 2019.

I en riksdagsdebatt på onsdagen diskuterades syftet med det sociala EU-toppmötet i Göteborg i höst.

– Syftet är inte att ta några överstatliga beslut på det här toppmötet utan en möjlighet att diskutera en effektiv arbetsmarknad, välfungerande sociala trygghetssystem och en social dialog med både regeringschefer, arbetsmarknadsministrar och arbetsmarknadens parter, sade EU-minister Ann Linde (S). Göteborgstoppmötet i november arrangeras av Sverige och EU-kommissionen.

Vi förra veckans EU-toppmöte röstade 27 av EU-länderna för att Europeiska rådets ordförande Donald Tuska skulle få förlängt mandat. Polen röstade mot men premiärminister Beata Szydło menade enligt Polskie Radio ändå att mötet var framgångsrikt.

– Vi visade att Polen är en fullfjädrad medlem i EU. Vi vill att unionen ska vara enad, växa och vi ska göra alla för att det ska bli så, sade Szydło.

–  Det råder inget tvivel om att idén om olika hastigheter kommer att vara en av diskussionerna när [EU-ledarna möts i Rom]. Jag förstår skälen till detta. Vissa förväntar sig systemförändringar som skulle lossna tyglarna inom EU  och stärka [nationernas roll]. Andra, tvärtom, letar efter nya, djupare dimensioner av integration, även om de skulle gälla endast för vissa medlemsstater. Det sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på fredagen efter att EU-ländernas ledare diskuterat EU:s framtid och vad som ska ske i Rom när EU den 25 mars firar Romfördraget 60-år.

– Det är uppenbart för alla att interna och externa krafter försöker att destabilisera [Västra Balkan]. Vi är inte naiva. Det är därför ledarna bekräftade sitt entydiga stöd för länderna på västra Balkan, och deras europeiska perspektiv.  Jag hoppas att denna positiva signal från EU kommer att höras i regionen. Det sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på fredagen efter att veckans EU-toppmöte avslutats.

Frankrikes president François Hollande och Tysklands förbundskansler Angela Merkel gav på väg in på dagens EU-toppmöte sitt stöd till att mötets ordförande, polacken Donald Tusk, ska få sitt mandat förlängt. Polen däremot vill inte att Tusk fortsätter. Valet väntas avgöras senare på torsdagen.

I ett argt brev till EU-ländernas stats- och regeringschefer inför morgondagens EU-toppmöte kräver Polens nationalkonservativa premiärminister Beata Szydło att Europeiska rådet ordförande tillika hennes politiska motståndare och tidigare polsk premiärminister Donald Tusk petas och inte ges förnyat förtroende.

”Vi kan inte skapa en farlig praxis  där en demokratiskt vald regering i ett medlemsland attackeras politiskt av ordföranden i Europeiska rådet. Ordförande Tusk har inte lyckats visa adekvat opartiskhet”, skriver hon och menar att Tusk lagt sig i polska interna angelägenheter och försökt "störta regeringen". Polen är hittills det enda EU-landet som går emot Tusks kandidatur.

Visste du att EU-toppmötena de senaste åren blivit allt fler och att 2017 inte är ett undantag? I veckan är det ett nytt toppmöte i Bryssel. Läs mer i temat: Europeiska rådet och EU-toppmöten

Den polska nationalkonservativa regeringen vill inte ge Europeiska rådets ordförande, polacken Donald Tusk, förlängt mandat. I stället lobbar de mot andra regeringar för att välja EU-parlamentarikern Jacek Saryusz-Wolski, rapporterar Financial Times. Medlemsländernas stats- och regeringschefer ska besluta huruvida Tusk får fortsatt förtroende vid EU-toppmötet i slutet av nästa vecka.

Vanligtvis pågår EU-toppmötena i Bryssel i två dagar, ofta långt in på natten. Men det kommande toppmötet om två veckor kommer bara att ta en dag i anspråk på begäran av mötesordförande Donald Tusk. På agendan står migration, säkerhetsfrågor, ekonomisk utveckling och utrikespolitiska frågor.

Den nederländske premiärministern Mark Rutte väntas vid veckans EU-toppmöte i Bryssel föreslå att landet hålls utanför militära samarbeten med Ukraina. Rutte hoppas därmed kunna skriva på unionens samarbetsavtal med Ukraina som röstades ned i en folkomröstning i Nederländerna i april i år. En EU-diplomat menar dock att en sådan lösning inte är rätt väg att gå. Det skriver Het financieel dagblad. >>>

EU är inte slut. Det sade Italiens premiärminister Matteo Renzi vid möte med Tysklands och Frankrikes ledare på ön Ventotene utanför den italienska kusten. De tre var också eniga om att EU:s länder måste samarbeta mer i säkerhets- och underrättelsefrågor, rapporterar SVT Nyheter. >>>

EU-parlamentet röstade på torsdagen för att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet för hanteringen av budgeten för 2014 som var på motsvarande 1,3 biljoner kronor. Parlamentarikerna skjuter dock för sjätte året i rad upp beslutet att ge ansvarsfrihet till ministerrådet och Europeiska rådet. Ledamöterna anser att det saknas fullständiga uppgifter från de två EU-institutionerna. ■

Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras bad på onsdagen om ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av de tröga förhandlingarna om nya delutbetalningar av krislån. Men Europeiska rådets ordförande Donald Tusk avvisar begäran med motiveringen att frågan fortfarande kan lösas av finansministrarna.

Den grekiske premiärministern ber i dag onsdag Europeiska rådets ordförande Donald Tusk om ett extrainsatt EU-toppmöte. Anledningen är de infekterade förhandlingarna om nya delutbetalningar av Greklands krislån som inte rör sig framåt.

Den brittiska folkomröstningen om fortsatt EU-medlemskap äger rum 23 juni. Det är samma dag som det ordinarie EU-toppmötet i Bryssel inleds. Mötet kommer dock enligt Reuters att skjutas upp till 27-28 juni istället. Syftet ska vara att ge stats- och regeringscheferna tid att förbereda ståndpunkter om den brittiska frågan till toppmötet.

Måndagens EU-toppmöte i Bryssel där Turkiet bjudits in på lunch för att diskutera flyktingkrisen drar ut på tiden. En middag är nu beställd för fortsatta diskussioner med den turkiske premiärministern Ahmet Davutoğlu. ■

Det utlovade toppmötet om flyktingfrågan mellan EU och Turkiet väntas äga rum 7 mars. Antalet migranter som tar sig till EU via Turkiet har inte minskat trots tidigare uppgörelse om detta. ■

Enligt Tjeckiens premiärminister Bohuslav Sobotka finns i de pågående förhandlingarna om nya brittiska medlemskapsvillkor tio EU-länder som är kritiska till David Camerons krav på att minska barnbidrag och häva arbetsrelaterade bidrag till arbetande EU-migranter. ■

Litauens frispråkiga president Dalia Grybauskaitė ger sin syn på de stundande förhandlingarna om de brittiska kraven på landets framtida EU-medlemskap – Var och en ställer till med ett eget drama och sedan enas vi, säger Grybauskaitė på väg in på EU-toppmötet i Bryssel.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel är hoppfull om att dagens EU-toppmöte ska lyckas nå en överenskommelse för Storbritanniens framtida medlemskapsvillkor. – Det finns ytterligare några saker att klara ut men sammantaget utgår jag från att vill gärna vill få allt på plats för att skapa förutsättningar för att Storbritannien kan förbli en del av EU, säger Angela Merkel på väg in på mötet.

Den brittiske premiärministern David Cameron kom som första stats- eller regeringschef till EU-toppmötet i Bryssel och lovade kämpa för Storbritannien. – Jag kommer inte acceptera en uppgörelse som inte möter våra krav. Det är mycket viktigare att få det rätt än att skynda fram något. Men med välvilja och hårt arbete kan vi få en bättre uppgörelse för Storbritannien, säger David Cameron. ■

På torsdagsftermiddagen inleds det EU-toppmöte där Storbritanniens framtid i unionen kan avgöras. – Vi befinner oss fortfarande i väldigt svåra och känsliga förhandlingar. En sak är dock uppenbar för mig: Detta är ett bära-eller-brista-toppmöte. Det hyser jag inga tvivel om, säger Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som leder toppmötet. ■

– Vi i Europa gör oss till åtlöje, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel på onsdagen och syftar på att medlemsländerna i dagsläget endast omfördelat 583 av de sammanlagt 160 000 flyktingar man kommit överens om. Under veckans EU-toppmöte står flyktingfrågan åter på dagordningen. ■

Moderaterna kräver att statsminister Stefan Löfven (S) lyfter kampen mot flyktingsmugglare på EU-toppmötet. Partiet vill att straffen för flyktingsmuggling skärps.

Stats- och regeringscheferna från elva EU-länder, däribland Sverige, träffas i samband med morgondagens toppmöte i Bryssel för att diskutera en alternativ plan för att lösa flyktingkrisen.

Inför nästa veckas EU-toppmöte skickar migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos ett brev till alla medlemsländers inrikesministrar där han uppmanar dem att genomföra alla åtgärder de åtagit sig för att lösa flyktingkrisen. I dagsläget har endast 497 av sammanlagt utlovat 160 000 flyktingar omfördelats mellan medlemsländerna. ■

Kommissionsordförande Jean-Claude Juncker efterfrågar ytterligare ett EU-toppmöte i februari för att kunna hantera både flyktingkrisen och Storbritanniens omförhandling av medlemskapet. ■

– Samråden jag hållit med alla medlemsländer visar en god vilja från alla inblandade parter men det ändrar inte faktumet att vissa delar av det brittiska förslaget verkar oacceptabla, säger Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på väg in till veckans EU-toppmöte i Bryssel där Storbritannien medlemskapsomförhandling ska diskuteras. ■

Nio EU-länders stats- och regeringschefer, däribland statsminister Stefan Löfven, träffar på österrikisk begäran Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu i dag torsdag innan EU-toppmötet börjar.

Fler än hundra personer greps vid protester i samband med torsdagens EU-toppmöte. Länk: EUbusiness