EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade på torsdagen att Bryssel aldrig kommer att acceptera en tvåstatslösning för Cypern, något som Turkiet nämner som ett villkor för att återuppta FN-stödda fredsförhandlingar om den delade ön, skriver TT/GP. Cypern har varit delat sedan 1974 då Turkiet ockuperade den norra delen efter en grekiskstödd militärkupp på ön.

Cyperns styrande parti leder Demokratisk samling leder mycket knappt enligt de första vallokalsundersökningarna, uppger TT/GP. Kommunistiska Akel väntas få omkring en fjärdedel av rösterna i parlamentsvalet på den grekcypriotiska sidan av ön.

För första gången på fyra år träffas grek- och turkcyprioter för ”informella förhandlingar” med FN-chefen Antonio Guterres som medlare. Men nästan ingen tror att mötet leder någonvart, skriver DN.

Kalix löjrom och gorgonzola är skyddade enligt EU-regler. Men inte halloumin. Förrän nu. EU har godkänt Cyperns nationalost som värdig skyddsbeteckningen SUB och osten kan därmed bara tillverkas på ön för att kallas just halloumi, uppger TT/GP.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan tar ställning för en tvåstatslösning på Cypern, uppger SVT. Han går därmed emot en sedan länge etablerad ambition att skapa en lösning med två regionala styren under en federal ledning på den omtvistade ön där Turkiet militärt ockuperar över en tredjedel EU-landet sedan 1974.

På Cypern har turkcyprioterna nyligen röstat fram en ny president, som till skillnad från den förra inte vill ha en återförening av ön, utan förespråkar en tvåstatslösning. En lösning på Cypernkonflikten är därmed mer avlägsen än någonsin tidigare, säger den politiska analytikern Fiona Mullen till Ekot:

– Det blir svårt att ena ön igen. Trots många försök att ena Cypern, som är delad i en grekcypriotisk internationellt erkänd republik, och en självutropad turkcypriotisk del som ockuperas av Turkiet, har man hittills inte lyckats.

Turkietstödda kandidaten Ersin Tatar segrar i presidentvalet i den internationellt icke erkända utbrytarregionen på norra delen av Cypern, uppger TT/GP. Hans seger kan innebära slutet på försöken att ena den delade ön.

Bikiniklädda solbadare marscherar in i den ödsliga strandorten Varosha – vilket väcker ilska bland dess tidigare invånare. FN uppmanas ingripa mot vad som ses som en i raden av turkiska provokationer i och kring Cypern.

Nu är snart det sista cypriotiska gyllene passet sålt. Efter ett akutinsatt möte med landets finans- och inrikesministrar meddelar Cypern att det hårt ifrågasatta systemet skrotas den 1 november, rapporterar TT/GP.

EU-ländernas utrikesministrar kunde under måndagens möte inte övertyga Cypern att dra tillbaka sitt veto från att införa sanktioner mot makthavare i Belarus, skriver FT. Cypern blockerar sanktionerna mot Belarus eftersom landet vill att EU inför liknande sanktioner mot Turkiet för landets borrningar runt Cypern och Grekland, något som övriga länder vill avvakta. Frågan bollas ny vidare till stats- och regeringscheferna som träffas på torsdag och fredag.

Ett par EU-länder, däribland Cypern och Malta, säljer medborgarskap och därmed fritt tillträde till övriga medlemsländer, så kallade guldpass, till bland annat ryska oligarker och dömda brottslingar. Tyska Bild rapporterar på onsdagen att EU-kommissionen innan årsskiftet hotar att inleda överträdelseförfaranden mot länder som säljer pass.

Cypern hindrar förslagen om EU-sanktioner mot Belarus med hänvisning till "tekniska invändningar". Enligt nyhetssajten EUobserver är Cyperns ageradet ett försök att även få med sig EU-länderna på sanktioner mot Turkiet för delas olagliga intrång i landets ekonomiska zon i Medelhavet på jakt efter gasfundigheter.

Nyligen avslöjades att Cypern sålt tusentals pass de senaste åren och att det bland köparna fanns ryska oligarker och kinesiska affärsmän dömda för korruption och penningtvätt. Nu arbetar EU-kommissionen för att stoppa flera medlemsländer från att sälja medborgarskap och pass till ryssar, kineser och andra icke européer, rapporterar Ekot.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo säger att man delvis ska lätta på landets 33 år gamla vapenembargo mot Cypern. Beskedet möts med ilska från turkiskt håll, skriver TT/GP.

Spänningarna mellan Grekland och Turkiet har ökat i samband med turkiska försök att utvinna naturtillgångar i omstridda vatten i östra Medelhavet.

– Den senaste utvecklingen är extremt oroande och de ökade spänningarna inte är ett svar. Händelseutvecklingen på marken har tyvärr visat att det behöver göras mer för att avdramatisera läget och vrida tillbaka den mycket negativa och beklagliga eskaleringstrenden, sade Peter Stano, talesperson för EU:s utrikeschef Josep Borrell på tisdagen.

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis har efterfrågat ett extrainsatt möte för EU-ländernas utrikesministrar.

Som första EU-land beslutade Cyperns parlament med bred majoritet i förra veckan att säga nej till EU-ländernas stora handels- och samarbetsavtal med Kanada, rapporterar Politico. Orsaken enligt cyprioterna är att den grillvänliga hårdosten Halloumis först måste få ett bättre skydd på marknaden mot ostkonkurrenter från Danmark och Storbritannien. Bara hårdost från Cypern bör få säljas som Halloumi i Kanada så att osten får samma märkesskydd som Champagne menar Cypern. EU-kommissionen har tidigare sagt att i sådant fall måste grek- och turkcyprioter, som båda tillverkar Halloumi, bli överens om ett gemensamt system för sanitär övervakning, vilket hittills inte har gått. Enligt Politico är dock sista ordet inte sagt utan parlament kan komma ta ställning på nytt när EU ändrat sig.

Om du blir sjuk i covid-19 på semestern kommer Cypern att betala för mat, boende och medicin. När turistön öppnar igen är inte alla välkomna – men landets turistminister tror att även svenskarna kommer att kunna få känna den cypriotiska solen på näsan i sommar, skriver TT/GP.

Cypern förbereder för att öppna sina gränser för turister. Direktflyg ska tillåtas från 19 länder – dock inte från Sverige. Beslutet gäller 16 EU-länder samt Schweiz, Norge och Israel, uppger Cyperns transportminister Yiannis Karousos enligt tidningen Cyprus Mail/SVT.

Det turkiska borrfartyget Yavuz lämnade på söndagen den turkiska hamnen Taşucu för att olagligt utvinna olja i Cyperns ekonomiska område, enligt tidningen Cyprus News Agency.

EU:s höga representant för utrikesfrågor Josep Borrell var i helgen kontakt med myndigheter i Grekland och Cypern för att se över situationen, bekräftar EU-kommissionen under måndagen. EU har tidigare i år infört sanktioner mot två personer från Turkiet för de olagliga försöken att utvinna energi från området. 

EU-ländernas regeringar beslutade på torsdagen att lägga till ytterligare två personer på sin sanktionslista mot Turkiet för landets olagliga borrningsverksamhet utanför EU-landet Cypern. Sanktionerna består av inreseförbud i EU och frysning av deras tillgångar. EU antog de första sanktionerna mot Turkiets gas- och oljeborrningar i november i fjol.

EU har i dagläget olika typer av sanktioner mot en rad länder vilket visas på denna karta.

Människohandeln ökar på det turkcypriotiska norra Cypern, rapporterar Ekot. Unga afrikaner lockas till universiteten med löften om stipendier, som inte infrias, och tvingas i stället till prostitution och exploatering av kriminella ligor.

EU:s utrikesministrar beslutade på måndagen att införa en ram för sanktioner mot Turkiets borrningsverksamhet i Cyperns del av Medelhavet. 

Sanktionerna kommer att bestå av ett förbud mot inresa till EU och frysning av tillgångar för personer och företag kopplade till borrningsverksamheten. Dessutom kommer europeiska medborgare och företag att förbjudas att göra finansiering tillgänglig för de personer och företag som står med på EU:s sanktionslista.

Den turkiska marinen har skickat drönare, flygplan, helikoptrar, korvetter, fregatter och ubåtar till vattnen utanför Cypern, enligt uppgifter från landets försvarsdepartement som refereras av den statliga nyhetsbyrån Anatolia, skriver TT/SvD. Syftet är att erbjuda "konstant skydd" åt de två fartyg som landet har skickat för att borra efter olja och gas, och enligt Anatolia är flottan redo att "om det blir nödvändigt bemöta fientligheter".

Bland annat EU har varnat Turkiet för de olje- och gasborrningar landet genomfört i Cyperns ekonomiska zon. Nu säger den turkiske utrikesministern Mevlüt Çavuşoğlu att inga ytterligare gas- och oljeborrningsfartyg behövs och att landet är redo att hitta en lösning på dispyten, rapporterar Kathimerini.

Det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova sade på onsdagen att Moskva inte kan acceptera EU-beslutet att införa sanktioner mot Turkiet för ladets gas- och oljeborrningar i Cyperns ekonomiska zon. Hon kallade EU:s sanktioner en ”form av aggressivt tryck för att främja egna intressen”. Det rapporterar Kathimerini.

Turkiet kommer inte att upphöra med borrningar efter gas och olja utanför Cypern, i Medelhavet. Det meddelade turkiska utrikesdepartementet som svar på politiska och ekonomiska sanktioner från EU, enligt Ekot. I ett skriftligt uttalande skriver det turkiska utrikesdepartementet att "beslutet från EU kommer inte att påverka Turkiets beslutsamhet att fortsätta med aktiviteterna i östra Medelhavet alls". 

Den turkiska borrningarna efter olja och gas i Cyperns ekonomiska zon har länge fått kritik. Men under måndagens EU-möte i Bryssel enades medlemsländerna om en rad åtgärder för att få stopp på borrningarna. Bland annat ska man minska det så kallade föranslutningsstödet till Turkiet, minska EU-lån till landet och frysa förhandlingarna om ett nytt flygtransportavtal med Turkiet.

USA uppmanar Turkiet att göra ett stopp i borrningarna utanför Cypern, dit Turkiet har skickat fartyg för att borra efter olja och gas, skriver TT/SvD. Upptäckten av stora gasreserver under östra delarna av Medelhavet har skapat en jakt på tillgångarna i regionen, vilket orsakat en konflikt mellan Turkiet och Cypern.

Turkiet har sänt ytterligare ett fartyg till vattnen utanför Cypern för att borra efter olja och gas, något som fått både EU och Cypern att protestera.

"Turkiets uttalade avsikt att olagligen genomföra nya borrningar nordost om Cypern är djupt oroande", skriver EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande, enligt TT/GP.

Republikaner och demokrater i den amerikanska kongressen har nu  lagt fram ett väntat  gemensamt förslag om en ny amerikansk säkerhets- och energipakt med Grekland, Israel och Cypern, vilket anses öka USA:s inflytande i regionen. Det uppger Euractiv i ett nyhetsbrev på fredagen.

EU varnar Turkiet för att gå vidare med planerna på att börja provborra efter olja och gas i Cyperns ekonomiska havszon, skriver TT/Di. Uttalandet sker dagen efter det att Turkiet meddelat att borrningar kommer att pågå under våren och sommaren.

Cyperns justitieminister, Ionas Nicolaou, avgick i dag torsdag sedan landets polis kritiserats för att ha brustit i utredningen kring en misstänkt seriemördare. De tre senaste veckorna har fyra kroppar, varav två unga flickor, hittats i närheten av Nicosia. Men den misstänkte, en 35-årig arméofficer, har erkänt sju mord, och kritiker anser att polisen slarvat i att undersöka rapporterade försvinnanden. De flesta offer var utländska hembiträden, uppger Politico.

Cypern har hittat en stor naturgasfyndighet utanför landets kust, den största i landets historia. Men det här riskerar att öka spänningarna ytterligare med Turkiet, som inte accepterar att Cypern letar efter fossila bränslen, uppger Ekot. Turkiet ockuperar sedan 1974 den norra delen av Cypern.

Cypern har tagit ett steg mot att avkriminalisera abort genom att ändra strafflagen så att risken minskas för åtal efter avbrytande av graviditet. Lagändringen innebär att kvinnan kan avbryta oönskad graviditet under de första tolv veckorna och upp till 19 veckor om graviditeten är en följd av våldtäkt eller incest, skriver TT/GP.

Spänningarna mellan Cypern och Turkiet ökar. Turkiet motsätter sig Cyperns letande efter naturgas och hindrar just nu en oljerigg med hjälp av militärfartyg, rapporterar Ekot. Oljefältet ligger i den ekonomiska zon som tillhör den grekcypriotiska sidan som inte är erkänd av Turkiet. EU riktar kritik mot Turkiets agerande.

 

Den sittande konservative presidenten Nicos Anastasiades har kammat hem segern i presidentvalet i Cypern med nära 56 procent av rösterna. Vänsterutmanaren Stavros Malas som kämpade om makten i EU:s östligaste medlemsland har ringt sin motkandidat för att gratulera till valvinsten, rapporterar statlig cypriotisk tv. Det skriver TT/GP.

Cypern har fått in runt motsvarande 40 miljarder kronor sedan 2013 genom att ge medborgarskap, och därmed EU-medborgarskap, till superrika personer, rapporterar The Guardian. Bland dem ska finnas ryska och ukrainska oligarker anklagade för korruption.

Turkiets EU-minister Omer Celik sa torsdagen att  förhandlingar om att ena det delade Cypern var "inte uppskjutna eller frusna" utan ”över”, rapporterar Ekathimerini.

 

Försöken att lösa den över 40 år gamla konflikten om det delade Cypern har misslyckats. En trött FN-chef meddelade i natt att förhandlingarna brutit samman, uppger TT/SvD.

Fredsförhandlingarna om Cypern som har stampat på stället i över 40 år kan vara nära ett genombrott, enligt Yle. FN:s nya generalsekreterare Antonio Guterres och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker ansluter sig i dag till förhandlingarna som inleddes i Geneve för tre dagar sedan.

Ett fredsavtal för Cypern är svårt, men inte omöjligt, säger FN-sändebudet Espen Barth Eide, som deltar i samtal i Genève om framtiden för den delade ön, rapporterar SVT.

I dag återupptas förhandlingarna om en återförening av den delade ön Cypern med målet att hålla en internationell fredskonferens på torsdag. Möjligheten av en lösning på den över 40 år långa konflikten sägs aldrig ha varit så god som nu men samtidigt finns många hinder kvar och mycket hänger på Turkiets president Tayyip Erdogan, enligt Ekot.

Yigit Bulut, en högt uppsatt rådgivare till Turikets president Recep Tayyip Erdogan, sade enligt Kathimerini att Storbritannien försöker ta kontroll över den norra, turkcypriotiska delen, av Cypern och att Turkiet därför bör annektera den delen.

Samtalen mellan Cyperns president grekcyprioten Nikos Anastasiades och turkcypriotiska ledaren Mustafa Akinci har avslutats utan att de nått en överenskommelse för att ena den delade ön, skriver SvD med hänvisning till FN.

Den över 40 år långa konflikten på den delade ön Cypern kan vara på väg mot en lösning. Efter en veckas förhandlingsavbrott möttes på söndagen återigen ledarna för den grekiska och den turkiska sidan på ön med målet att komma överens om bland annat den svåra frågan om landsfördelningen.Att bara två dagar har avsatts för förhandlingarna tolkas som att en lösning kan vara nära, rapporterar Ekot. 

Ledarna för den grek- respektive turkcypriotiska sidan träffas 7-11 november i Schweiz för att fortsätta förhandlingarna om en återförening som pågått sedan mitten av 2015, skriver Euractiv. >>>

Fram till mitten av september ska Cyperns president, grekcyprioten och kristdemokraten Nicos Anastasiades ha sju möten med turkcyprioternas ledare och socialdemokraten Mustafa Akinci. Enligt FN-sändebudet Espen Barth Eide finns inga tabun utan allt ligger öppet för diskussion, rapporterar CNA. Sedan 1974 ockuperar Turkiet norra delen av Cypern och samtalen är ett led i eventuell återförening mellan öhalvorna. ■

President Recep Tayyip Erdogan sade på onsdagen att Turkiet vill ha en permanent och rättvis lösning på den långvariga Cypernfrågan inom FN: s ramar, rapporterar den statliga turkiska nyhetsbyrån Anadolu Agency. >>>

Det räcker att skrapa på ytan för att den enade front som EU vill visa mot Moskva ska börja spricka. Cypern är senaste landet att kräva att EU:s ekonomiska sanktioner mot Ryssland, som bland annat förbjuder ryska banker och energiföretag att vara verksamma i unionen, tas bort, enligt SvD. >>>

Den grekcypriotiske presidenten Nikos Anastasiades har stället in ett möte med den turkcypriotiske ledaren Mustafa Akıncı på fredagen. Orsaken är att Akıncı bjudits in till en middag med den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan, vilket att grekcyprioterna tolkas som ett försök att stärka den turkcypriotiska sidans status.

Söndagens cypriotiska parlamentsval hade det näst lägsta valdeltagandet någonsin. Största parti blev president Nikos Anastasiades konservativa DISY. Samtidigt kom för första gången högerextrema ELAM in, ett parti som sägs ha kopplingar till grekiska nynazistiska Gyllene gryning.

Cypern, som för tre år sen var på randen till statsbankrutt efter att landets banksystem brakat samman, är nu på väg att återhämta sig. EU hyllar landets regering för sitt krisarbete och man talar till och med om det som en framgångssaga.

Cypern har lyckats återställa ekonomisk tillväxt och reparerat de offentliga finanserna mycket snabbare än väntat efter en inhemsk bankkris. Detta enligt Eurozonens permanenta krisfond ESM som deklarerar att i dag, 31 mars, är sista dagen för Cypern i fondens krisprogram. ■

Cypern motsätter sig att återuppta medlemskapsförhandlingar med Turkiet som är ett av landets krav för att gå med på att stoppa flyktingar från att ta sig till EU-länderna.

Internationella valutafonden prisar Cypern som två månader innan planerat avslutar sitt reformprogram som landet åtog sig att genomgå i samband med ett krislån 2013.

Som en gest för att underlätta de pågående återföreningsförhandlingarna på Cypern ber landets regering det nederländska EU-ordförandeskapet att göra turkiska till officiellt EU-språk.

Mehmet Ali Talat, tidigare turkcypriotisk premiärminister, räknar med att en uppgörelse om ett enat Cypern kan nås så snart som i mars med folkomröstning i sommar.

Cyperns räddningsprogram har varit en framgång. Landet har inte behövt en fjärdedel av sina krislån, sade chefen för räddningsfonden ESM, Klaus Regling.

Cypern väntas innan mars månads slut kunna lämna det krisprogram som landet tvingades genomgå i utbyte mot ett krislån på motsvarande 92 miljarder kronor som landet fick 2013 för att hantera vacklande finanssektor.

Cypern och Ryssland förhandlar om att ge ryskt stridsflyg på bombräder i Syrien rätt att landa på ön i nödfall.

Både Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker uttryckte under söndagens toppmöte förhoppningar att den decennielånga konflikten på Cypern kan lösas.

Enligt turkcypriotiska källor är Cypern närmare en återförening än på fyra decennier. Om förhandlingarna fortskrider väl uppges en folkomröstning eventuellt kunna hållas nästa år.

Nikos Kotzias vill att Grekland avvecklar sin status som garantimakt på Cypern och arbetar för att turkiska trupper lämnar ön i syfte att skynda på fredsprocessen.

Cypern är redo att stödja en nystart av EU-förhandlingar med Turkiet, om ekonomi och valuta. Det gamla cypriotiska motståndet mot att öppna vissa andra förhandlingskapitel kvarstår dock.