Den 19 juni väntas bli första tillfället för EU-ländernas stats- och regeringschefer att diskutera coronafonden och det reviderade flerårsbudgetförslaget. Arkivbild

Den 19 juni väntas bli första tillfället för EU-ländernas stats- och regeringschefer att diskutera coronafonden och det reviderade flerårsbudgetförslaget. Arkivbild

Bild: EU

Coronafond välkomnas men tuffa förhandlingar väntas inom kort

De europeiska reaktionerna på en coronakrisfond är överlag positiva. Trycket på Sverige och tre andra länder att ändra sitt motstånd kan bli tufft.

I går onsdag lade EU-kommissionen fram vad vissa ser som ett historiskt förslag för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin och förebygga liknande framtida kriser. Planen är att EU-kommissionen ska låna upp 750 miljarder euro som sedan ska delas eller lånas ut till de mest drabbade i medlemsländerna. Parallellt lanserades ett uppdaterat förslag på EU:s flerårsbudget på 1 100 miljarder euro för åren 2021-2027.

Europaportalen har samlat in reaktioner på förslaget.

Nöjda ledare

Ledarna i de mest drabbade länderna som Italien och Spanien välkomnar förslaget som det ser som nödvändigt för att ta sig ur krisen.

”Utmärkta signaler från Bryssel... ”, twittrade Italiens partilöse premiärminister Giuseppe Conte.

”Ribban har satts högt. Nu är det upp till Europeiska rådet att visa vad man duger till”, twittrade den grekiske premiärministern konservative Kyriakos Mitsotakis.

Sparsamma fyran säger nej

Sverige tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark är de mest kritiska EU-länderna till förslaget.

Statsminister Löfven (S) skriver i en kommentar till TT att det är "anmärkningsvärt att EU-kommissionen nu föreslår att mer än 5 000 miljarder kronor ska delas ut som bidrag, utan några krav på återbetalning".

"Det riskerar att bli ett kraftigt påslag av vad Sverige betalar till EU”, fortsätter Löfven.

EU-minister Hans Dahlgren (S) säger att man ”inte är intresserade av att överföra någon beskattningsrätt till EU”. Han tonar samtidigt ned att förslaget skulle var ett stort skifte för EU-samarbetet med gemensam upplåning.

– Jag ser det som en engångsinsats. Jag ser inte det som att vi har något fundamentalt skifte, sade Dahlgren till TT.

Dahlgren får medhåll från Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz, en kristdemokrat, som välkomnar att fonden bara är tillfällig och ”inte ett första steg mot en skuldunion” säger till Politico. I förslaget utgörs två tredjedelar av de 750 miljarderna av direkta bidrag och resterande tredjedel av lån som måste betalas tillbaka av de enskilda medlemsländerna som tar dem. Det förhållandet vill Kurz se ändras.

”Det är ett område där vi verkligen anser att det behöver förhandlas mer, sade Kurz.

Från Danmark är tonen något mer tillmötesgående.

”Förslaget från kommissionen är ett viktigt principiellt steg i en riktning mot vår och andras synpunkt om att en återhämtningsfond ska lägga vikten på ett lånebaserat upplägg. Med det sagt är vi långt från i mål och det väntar tuffa förhandlingar”, skriver den danske socialdemokratiske utrikesministern Jeppe Kofod till Jyllands-Posten.

Fransk minister: Tror de att de klara det själva?

Förslaget tar tydlig inspiration från det fransk-tyska inspelet som gjordes i förra veckan.

Frankrikes liberala EU-minister Amélie de Montchalin hör till dem som ser förslaget som ett paradigmskifte. Hon är kritisk till de fyra sparsammas inställning.

– Är dessa länder verkligen beredda att ta ansvar för att beröva oss kollektivt på en hållbar återhämtning? Tror de att de kan klara krisen själva? Vi ställer de frågorna igen och igen till dem och vi vet att svaret är nej, sade de Montchalin till Les Echos.

Förslagen skickas nu till medlemsländerna och EU-parlamentet som måste enas innan coronafonden och nästa flerårsbudget kan bli verklighet och tuffa förhandlingar väntar.