Domare: Tiden rinner ut för polska rättsväsendet

Två högt uppsatta domare varnar för att situationen för det polska rättsväsendets oberoende från politiskt inflytande är kritisk. Samtidigt kommer tecken på att oppositionen växer mot regeringspartiet som sedan det kom till makten för fem år sedan anklagas för att steg för steg nedmontera rättsstaten.​

I december 2017 tog EU-kommissionen ett historiskt beslut när man inledde ett artikel-7.1-förfarande mot Polen med motiveringen att rättsstatligheten utsatts för ett systematiskt hot på grund av de reformer av domstolsväsendet som landets regering drivit igenom. Oberoendet från politiskt tryck har gradvis underminerats av regeringen enligt bland annat EU-kommissionen, Europarådet, OSSE och FN.

Medlemsländerna i ministerrådet har dock tillsynes motvilligt hanterat frågan – den senaste formella utfrågningen av en polsk minister med anledning av utvecklingen i landet ägde rum för över ett år sedan i december 2018. För att försöka öka trycket på medlemsländerna och kommissionen att på allvar ta tag i frågan igen håller EU-parlamentet på att ta fram en ny resolution.

I går måndag diskuterades läget i Polen och två högt uppsatta domare hade bjudits in till EU-parlamentets rättsliga utskott för att ge sin syn på utvecklingen i landets.

Joanna Hetnarowicz-Sikora, ledamot i den nationella styrelsen för det polska domarförbundet Iustitia, menade regeringens politik resulterat i en ”ödeläggelse av domarkåren i Polen”. Det senaste exemplet i raden enligt henne var att tidigare högerpolitikern Małgorzata Manowska på måndagen utsågs till ny ordförande i Högsta domstolen av president Andrzej Duda. Detta trots att Manowska fick färre röster än motkandidaten Włodzimierz Wróbel i en omröstning bland domarna i Högsta domstolen. Wróbel var den ende av de sammanlagt fem kandidaterna som inte föreslagits av regeringspartiet Lag och rättvisa. Małgorzata Manowska har dessutom tidigare varit biträdande justitieminister under Lag och rättvisa.

Högsta domstolen under den förre ordföranden Małgorzata Gersdorf motarbetade regeringens försök att öka sitt inflytande och sågs som den sista rättsinstansen som regeringspartiet inte lyckats få politiskt inflytande över.

Hetnarowicz-Sikora pekade även på den så kallade munkavlelagen från februari som dels syftar till att sätta nationell rätt över EU-rätt, dels ge mer makt till justitieministeriet över domare och domstolar. Den gör det även lättare att disciplinera domare som kritiserar regeringen eller engagerar sig i samhälleliga frågor.

– Domarnas självstyre har i praktiken upphört att existera, sade Hetnarowicz-Sikora och tog ett exempel där 13 domare riskerar disciplinära åtgärder efter att de skrivit under ett brev till den europeiska samarbetsorganisationen OSSE och bett denna övervaka det planerade polska presidentvalet.

– Tiden är inte på vår sida. Vi ser hur snabbt utvecklingen går i Polen, sade Joanna Hetnarowicz-Sikora från domarförbundet Iustitia.

”Sett domare gråta”

José Igreja Matos, ordförande i Europeiska domarförbundets som samlar och företräder domare från 44 europeiska länder i syfte att värna rättsväsendets oberoende, målade en lika dyster bild efter att ha arbetat med frågan i flera år.

– Förfallet för rättstatligheten i Polen är värre än någonsin. Jag ser domare gråta när de förklarar sina fall där de känner tryck från det hierarkiska system som man försöker bygga i Polen, sade Igreja Matos.

Han anser de överträdelseförfaranden och åtgärder som EU-kommissionen hittills vidtagits inte är tillräckliga för att hantera det systematiska hotet mot rättsstatligheten i Polen. Enligt Igreja Matos har EU fram till årsskiftet på sig för att rädda det polska domstolsväsendets oberoende.

Europeiska domarförbundets ordförande varnar för att flera ledare i Öst- och centraleuropa följer utvecklingen i Polen och Ungern och kopierar deras tillvägagångssätt för att stärka sin makt om man inte snart hittar en lösning.

Ingen polsk representant

I måndagens debatt i EU-parlamentets rättsliga utskott kritiserades upplägget för att ingen representant för den polska regeringen var med för att ge sin bild. Nicolas Bay från nationalistiska ID-gruppen menade att även andra länders rättssystem har brister men att EU inte kritiserar dem. Han poängterade att regeringspartierna i Polen, såväl som i Ungern, har röstats fram i val.

– Vi borde inte brännmärka Polen och Ungern bara för att de har en annan politisk inriktning som har stöd av väljarna men som inte passar de europeiska institutionerna, sade Bay från franska högerextrema Nationell samling.

”Måste se till helheten”

Utskottets ordförande tillika ansvarig för arbetet med EU-parlamentets interimsrapport, den spanske socialdemokraten Juan Fernando López Aguilar, sade att företrädare för den polska regeringen har getts möjlighet att förklara åtgärderna men att man undvikit att svara på en rad grundläggande frågor. 

Han menade att alla EU-länders rättssystem har brister men att de polska åtgärderna och reformerna sammantaget underminerar domstolarnas oberoende och rättsstaten. 

– Det är en strategi som använts av den polska regeringen som gillar att jämföra med vissa andra medlemsländer. Men det övergripande mönstret går inte alls att jämföra med något annat medlemsland, sade López Aguilar.

Rapportförfattaren varnade för att dra ett likhetstecken mellan majoritetsvilja och demokrati – att demokrati även bör omfattas av rätten för minoritetsåsikter och rättsväsendets oberoende från politiskt inflytande.

Tecken på ökat motstånd mot regeringen

I Polen har under de senaste dagarna ett antal händelser ägt rum som tyder på ett ökat motstånd mot regeringen och presidenten. I förra veckan väcktes kritik efter att en sång som kritiserade Lag och rättvisas ledare Jarosław Kaczyński tagits bort från en statlig radiokanal. 

Den polske hälsoministern Łukasz Szumowski anklagas för att ha låtit en vän sälja undermåliga kirurgiska masker till regeringen och premiärminister Mateusz Morawiecki har hamnat i blåsväder för att ha brutit mot reglerna om social distansering, rapporterar Bloomberg.

Minskat stöd för regeringens presidentkandidat

Det polska presidentvalet skulle ursprungligen äga rum den 10 maj, ett datum som regeringen vidhöll in i det sista trots att coronarestriktionerna i landet i det närmaste satte helt stopp för valkampanjandet och det bojkottades av oppositionen. Opinionsundersökningar visar nu att stödet för den regeringstrogne sittande presidenten Andrzej Duda minskat tydligt.

Innan den 10 maj fick Duda stöd av minst hälften av de tillfrågade vilket hade räckt för att ta hem segern i presidentvalets första omgång. Det försprånget har nu Duda tappat och sonderingarna visar att det skulle krävas en andra omgång för att avgöra valet, en omgång som i dagsläget ser ut att kunna bli mycket jämn. Presidenten i Polen har omfattande befogenheter och måste bland annat godkänna alla nya lagar och kan upplösa parlamentet. Presidentvalet väntas nu äga rum i slutet av juni.