EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Arkivbild.

Bild: EU

von der Leyen: EU:s största svarsåtgärd någonsin

EU-kommissionen vill låna ut 100 miljarder euro för att, likt en svensk modell, hjälpa företag och anställda i medlemsländerna som annars riskerar att bli av med jobben i coronakrisen. Sammanlagt har 2,8 biljoner euro mobiliserats i kampen mot coronakrisen.

– Nedstängningen [i medlemsländerna] har paralyserat tillgång och efterfrågan. Många företag har nu inte längre någon inkomst och om vi inte gör något måste de göra sig av med anställda, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på torsdagen när hon presenterade ett antal nya förslag för att bistå medlemsländerna att dels bekämpa coronaviruset, dels mildra de ekonomiska konsekvenserna.

Kommissionen vill till förmånliga villkor låna ut upp till 100 miljarder euro så att medlemsländerna i sin tur kan använda dessa för att ersätta personer för korttidsarbeten, likt det svenska upplägget. Anställda går tillfälligt ned i arbetstid vilket minskar företagens utgifter. Mellanskillnaden, eller en del av mellanskillnaden, står staten för. 

Pengarna ska kommissionen låna upp på den internationella finansmarknaden där medlemsländerna går in med frivilliga garantier på 25 miljarder kronor. Detta gör att räntan på lånen bli längre än för många EU-länder att själva ta sådana lån.

– När man behåller [arbetskraften] i företagen stannar kunskapen och när världsekonomin sätter igång igen kan de företagen ta order och återhämta sig snabbt, sade von der Leyen som pekade på att konceptet använts framgångsrikt i nordliga EU-länder som Sverige.

Både anställda och egenföretagare ska kunna kompenseras för utebliven lön. 

Upplägget ska kunna tas i bruk så snart medlemsländerna garanterat de 25 miljarder som kommissionen anser krävs. Alla EU-länder kan ansöka om att ta del av lånen.

Centerpartisten och Europaparlamentariker Abir Al-Sahlani ser förslaget som nödvändigt.

– I grunden är jag ingen vän av att EU går in med arbetsmarknadsåtgärder. I dessa utmanande tider så tror jag däremot att det här stödet är nödvändigt för att visa att EU kan leverera riktig solidaritet, och inte bara flum, till de länder som drabbats extra hårt. För Sverige är det dessutom helt frivilligt att vara med i stödsystemet, säger Abir Al-Sahlani (C) i ett uttalande.

EU-budgeten öppnas 

Ett annat förslag handlar om att göra alla outnyttjade medel i årets EU-budget mer tillgängliga för medlemsländerna. Det ska bli lättare att flytta pengar mellan olika strukturfonder och regioner, kravet på att medlemsländerna måste medfinansiera slopas och mycket av administrationen kring fonderna förenklas. Detta gäller bara finansiering av insatser som direkt rör coronaviruset.

Medel från EU:s fiskeri- och jordbruksfonder ska kunna användas till att kompensera fiskare och lantbrukare ekonomiskt. Även reglerna för fonden för dem som har det sämst ställt ändras så att det ska bli möjligt att tillhandahålla livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd.

2 770 000 000 000 euro i coronakrisen

Enligt von der Leyen har EU-institutionerna och medlemsländerna tillsammans i dagsläget mobilserat 2,77 biljoner euro, motsvarande 30 biljoner kronor, i olika typer av åtgärder för att hantera coronakrisen. Som jämförelse ligger den svenska statens utgifter under ett år på ungefär en biljon kronor.

– Detta är den största svarsåtgärden på en europeisk kris någonsin, sade Ursula von der Leyen som tillade att kommissionen nu undersöker möjligheterna att använda EU:s nästa flerårsbudget för att ytterligare mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av coronapandemin.