EU-kommissionens Marianne Thyssen, med ansvar för sociala frågor, presenterade kommissionens förslag om ändrade beslutsregler inom socialpolitiken.

EU-kommissionens Marianne Thyssen, med ansvar för sociala frågor, presenterade kommissionens förslag om ändrade beslutsregler inom socialpolitiken.

Bild: EU

Kommissionen vill underlätta EU:s socialpolitiska beslut

EU-medborgare bör smidigare få skydd mot diskriminering i alla former. Och arbetstagare ska enklare få social trygghet. Därför vill EU-kommissionen att medlemsländerna går med på att avstå från sin vetorätt i vissa socialpolitiska frågor.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sade i sitt årliga tal om tillståndet i unionen 2018 att man skulle se över beslutsfattandet i unionen. Kommissionen har tidigare redan kommit med förslag till medlemsländerna om att ta bort vetorätten, så att beslut kan fattas med stöd av en kvalificerad majoritet av EU-länderna i frågor som rör utrikespolitik, skatter samt energi- och klimat.

Nu har turen kommit till socialpolitiken – ett område där de flesta beslut där EU överhuvudtaget har något att säga till om redan fattas av en majoritet men somliga frågor kräver enhällighet bland EU:s medlemsstater.

För två av dem vill EU-kommissionen nu ta bort det kravet och samtidigt involvera EU-parlamentet som i dagsläget bara är rådgivande och inte medbeslutande i frågorna. Det handlar om beslut som rör icke-diskriminering och rekommendationer inom området social trygghet och skydd för arbetstagare.

Alla skyddas inte i dag

Gällande icke-diskriminering sade Marianne Thyssen, kommissionär med ansvar för sociala frågor att EU generellt har ett högt skydd mot diskriminering.  Men på grund av kravet på enhälliga beslut bland medlemsstaterna saknar visa medborgare lagskydd mot diskriminering.

– Vissa grupper skyddas inte på samma sätt som andra. Ta till exempel antidiskrimineringslagstiftning – där har vi ett förslag sedan 2008 där det inte finns enhällighet i rådet, så det är blockerat, sade Marianne Thyssen.

Hon förklarade också att det finns ett gott skydd för alla EU:s medborgare mot diskriminering baserad på kön och etnicitet, men inte när det gäller diskriminering på grund av sexuell läggning, funktionsnedsättning eller religiös tillhörighet.

– Vad gäller alla andra grunder så finns det ännu mycket kvar att göra.

Vill göra rekommendationer om social trygghet enklare

När det gäller de sociala trygghetssystemen betonade Marianne Thyssen att kommissionen inte är ute efter att EU-ländernas system ska bli lika utan att deras förslag är att man ska kunna anta rekommendationer till länderna med kvalificerad majoritet.

Såväl Svenskt Näringsliv som de svenska fackliga organisationerna LO, TCO och Saco är kritiska till en förändring av röstreglerna på detta område.

– Vi anser att på det sociala området ska kommissionen uteslutande inrikta sig på frågor av transnationell karaktär, säger Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.